Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: landsbygd

Orsak till dyrare mat?

Av , , 9 kommentarer 9


Sverige kan inte ta fram mat lika billigt som länder med längre odlingssäsong och extremt stora odlingsarealer. Ska vi klara spridd missväxt, kris och krig behöver vi likafullt ha betydande nationell och lokal matproduktion. Måttligt transportberoende och betydligt större än idag.

Det finns en annan kraftigt prishöjande faktor som ”vi” i allra högsta grad har påverkat själva. Sveriges helt extrema butiksytor.
Läste idag att COOP ska satsa på en ny jättebutik vid Avion i Umeå. ICA, Willys m.fl. kör ännu hårdare. Ökningen har varit enorm, mycket större än befolkningsökningen.

Du och jag ska betala varje kvadratmeter i våra köptempel, uppvärmningen av varje kubikmeter luft. Alla förarbeten, varje kilo betong, asfalt och stål. All utrustning, varje kabelmeter, lampa och parkeringsficka. Vi ska betala varje lön, alla sociala avgifter och våra (också extrema) öppettider.
Det här är förstås helt ok, så fungerar ett samhälle, mat och handel behöver vi. Frågan är om vi sticker ut vad gäller ytorna?
Svaret är – Kraftfullt!

Ta en titt på den här bilden och jämför gärna med Finland, Tyskland, Frankrike och Spanien. (GLA betyder ”gross leasable area”, total butiksyta) Titta gärna vidare på källan, länk finns i kommentarerna. Statistiken är tio år gammal, vi har byggt många stora butiker sen dess.
Fundera på om, när och var det gick fel och om detta är en delorsak till att jordbruket får så lite betalt för sin produktion att morgondagens matförsörjning är allvarligt hotad.
För många och stora butiker tror jag är en orsak, så näringslivs- och konkurrenspositiv som jag är. Motbevisa mig gärna.

Strandnära byggande

Av , , Bli först att kommentera 7


Sverige är strandrikt, teoretiskt ska varje svensk ha uppemot 2 km strand till sitt förfogande. Då ligger i.o.f.s. en väldans massa strandmil i glesbygd. Vid våra 96 000 sjöar (bara i Arjeplogs kommun finns tusentals), längs 700 mil kust och otaliga kustnära öar och längs älvar som ofta är 40-50 mil långa.

Här har gällande lagar slagit knut på sig själva och medför ofta helt orimliga konsekvenser. Det är viktigt för både landsbygd och allmän förståelse och respekt för regelverk att lagområdet får en revidering värd namnet. Den senaste, som skulle förenkla, blev en liten katastrof. Sådana upprörande hinder som VK just nu uppmärksammar ska inte kunna förekomma.

Jag läser i detta nu ”Antagande av LIS-tillägg, tillägg till tematiskt tillägg (LIS-plan) till översiktsplan, i Vännäs kommun, Västerbottens Län.” Ett dokument på 57 sidor som ska behandlas på Kommunstyrelsens arbetsutskott i Vännäs på tisdag. Det mynnar ut i att kommunens sex teoretiskt byggbara LIS-områden ska bli tretton.

Det behövs regler utifrån miljö, rekreationsmöjligheter, ras- och översvämningsrisker m.m. Men för många strandområden längs Sveriges vatten innebär nuvarande regelverk ett enormt ”overkill”. Det måste göras om och hamna inom rimlighetens anpassningsbara ramar. För landsbygdens och medborgarnas skull, jag skulle även vilja säga miljöns skull. Jag rör mig personligen väldigt gärna också i naturområden där kultiverande stugor och hus ”lyser upp” med trivsel och möjlighet till kontakt vid behov.

Landsbygdshånets pris

Av , , 2 kommentarer 17


Malin Wollin kan skriva kloka saker. Idag presterade hon tyvärr ett av årets mediala lågvattenmärken.

Hon skrattar åt många som inte vet sig någon levandes råd över att bränslepriserna skenar. På henne låter det som alla de klagande är män. Det vore bra med många höjda kvinnoröster så att det blir klart att hennes hån drabbar alla sorter. Människor för vilka det ofta skulle vara helt omöjligt att flytta in till stan och köpa sig en lägenhet intill Malin. Också för landet och storstäderna själva vore det en katastrof om folkomflyttningen fortsatte. Gud give att vår landsbygd växer, inte krymper.

Det finns idag inga alternativ till bilen i stora delar av vårt land. Att förbjuda eller omöjliggöra bilresor skulle leda till ohanterliga konsekvenser som i sig skulle kunna bromsa utvecklingen mot en miljövänligare mänsklighet. Den enda hållbara vägen är att snabba på utvecklingen mot fossilfria och mindre klimatpåverkande fordon, främst i tättbebyggda områden. Det kommer att ta sin tid.

Huvudlöst stadshån mot landsbygdsbefolkningen och dem som är beroende av bilen kan bli riktigt dyrt för de partier som ligger bakom en stor del av höjningarna av bränslepriserna. En del av prishöjningarna beror på den svaga tilltron till svensk ekonomi och därmed försvagad krona. Men mycket beror också på de automatiska höjningarna av redan höga skattenivåer.
Även om beskattningen av bränslet är en nationell fråga kan landsbygdshån även påverka valet till Europaparlamentet.

Wollins artikel i Aftonbladet skulle kunna få större betydelse än hon och utgivarna tänkt.

Kossorna står i kö

Av , , Bli först att kommentera 7


Nu står korna i lång kö för slakt. Väntetiden är tio gånger längre än vanligt. Orsaken till utslaktningen är betesbrist efter uteblivna vårregn. Det blir kanske billigare kött, innan det blir dyrare och mer sällsynt.
Missväxten drabbar inte bara fodret, utan även allt annat som odlas.
Naturen är inte planerbar. Det var den inte 1866-1868 när det var hejdlösa svängningar mellan blött, torrt och kallt och många svenskar dog av svält.
Även om handeln ger möjligheter i bra världspolitiskt väder behöver alla ett stabilt jordbruk med marginaler i både volym och ekonomi. Så Behöver det bli i Sverige, igen.

Viktigt se hela Sverige

Av , , Bli först att kommentera 5

A0BC9269-8469-4208-AEEE-4B7D2248F753
Många av våra nysvenskar kommer från stora städer. Inte så få hamnar på mindre orter i Sverige och många vill gärna bli kvar om det finns arbeten. Flera än man kan tro kan tänka sig gröna näringar, jord- och skogsbruk.

Att få uppleva landsbygden kan vara en viktig del i kulturförståelsen för alla i ett Sverige där de flestas förfäder var bönder eller hade nära landsbygdsanknytning ett antal generationer tillbaka.

Dalkarlsås deltagare i etablerings- och studiemotiverande folkhögskolekurs i Lycksele var hem till en lärare i Umgransele förra veckan. Karim på bilden hade provat att rida förr, men knappast på en islandshäst.

Nästan medlem i LRF

Av , , Bli först att kommentera 3


Fick härom dagen ett trevligt samtal från LRF som tyckte jag skulle bli medlem. Lite oväntat för en som inte har kor eller skog, tydligen låg ett och annat jag skrivit och skrivit på angående statens märkliga skogskonfiskeringar bakom.
Jag förklarade min stora uppskattning av de gröna näringarnas folk som betyder så enormt mycket för oss i välgångstider och närmast allt, rent jordiskt, i tung motgång. Det svenska och nordiska jordbrukets minimala antibiotikanvändning medverkar också till att vi har tillgång till penicillin lite längre än om Spaniens, Tysklands och Danmarks överanvändning skulle råda överallt. Vid hotande ofärd betyder försvaret något så länge det avskräcker, blir det verkligen krig och avspärrning så hänger allt på att vi har tillräckligt av egen matproduktion.
Jag blev inte medlem (kanske skulle någon även se sånt som röstfiske *s*), men jag lovade att göra vad jag kan för svenskt jordbruk – vårt livsmedel och vår livförsäkring.

Det vi lever av

Av , , 1 kommentar 8

Ulf Berg, Moderaternas landsbygdstalesman, informerade och provocerade Norrlands M-politiker med en timme landsbygdspolitik. Bitvis kontroversiell.

En rolig detalj var det han sa om invånarantalet på landsbygden. 1950 var de tre miljoner. 2014 är de också tre miljoner, enligt dagens definition av landsbygd. Även om där ingår tätorter än landsbygden sannerligen inte död och idag flyttar faktiskt fler dit än från.

När man hör att den danske bonden skattar 60 öre per liter diesel och den svenske 450, då blir man upprörd. Särskilt när gränsen mellan överlevnad och katastrof är så hårfin för många lantbruksföretag.

Glädjande var att beskedet att det tänks centralt över vår skrämmande låga självförsörjningsgrad på mat. Den är mindre än hälften idag. Epidemier, klimatfenomen, miljökatastrofer eller ofred kan göra att de som säljer till oss måste sluta med det. Ulf Bergs recept var bättre konkurrenskraft för jordbruks- och livsmedelsbranschen, inte bidrag. Konkurrensen måste bli jämlik!

Det var lite GW över Ulf, sas det. Det stämmer.  😉

Från stora världen till byn

Av , , Bli först att kommentera 11

Gillar den här utveckligen. När unga människor flyttar tillbaka från stora, vida världen och etablerar sig kraftfullt i byar som Tvärålund. Har inget emot staden, det behövs balans mellan städer och byar och kreativa centra av olika slag. Men gillar levande landsbygd och t.ex. att många barn kan få växa upp med en ”frigång” man bara kan drömma om i städerna.

Utvecklingen ja, härom året var det som sagt första gången på länge som fler flyttat Till byarna än från. I Tvärålund är det tveklöst så.

Lycka till!

Bygga o bo i Umeåregionen

Av , , Bli först att kommentera 3

TT-artikeln i VK om bopriserna i landet är intressant och samtidigt lite skrämmande. 10 procent per år är ingen hållbar ökningstakt. Inga träd växer som bekant till himlen. Man tycker synd om dem som förr eller senare kliver på tåget innan en större sättning.

Men, artikeln har en intressant faktaruta intill. Jag tänker på den om antalet nybildade fastigheter första halvåret. I Stockolms län är det 965, i Västerbotten 459. Stockholms län är befolkningsmässigt betydligt större och rikare och växer rätt kraftfullt. Slutsatsen blir att det byggs relativt mycket i Västerbotten, det mesta förstås i Umeå kommun.

Lokalt är det intressant att Umeås landsbygd enligt VK:s uppgifter tidigare i veckan växt procentuellt mer än staden till invånarantalet. Bekräftar mångas tro att urbaniseringen inte är riktigt så stark som ofta sägs. 

Urbaniseringen?

Av , , Bli först att kommentera 7

Har mitt i de senaste dagarnas jobbmässiga högtryck läst ett antal initierade artiklar som ganska skarpt ifrågasätter om urbaniseringen är i närheten av att vara så stark som det sägs. Det verkar faktiskt inte så. Sammanfattningen av det jag läst kan vara ungefär att våra största städer främst växer på grund av befolkningstillväxt och invandring. 

I dagsläget flyttar fler till byarna än från dem och hindret för den utvecklingen tycks främst vara att de som inte längre bor i de familjegårdar och hus man ärvt inte vill sälja dem. Samt att boendemiljöer med stor andel äldre äldre minskar naturligt. Många småorter står kvar på ungefär samma nivåer trots att många äldre flyttar när man sålt huset. De barnfamiljer som söker en mindre ort och ett lite lugnare liv är inte få. Det är inte bara lägre huspriser som gör att Vännäs kommun ligger i Sverigetopp i andel barn. Eller att skolan i Bjurholm vuxit en del de senaste åren.

Även i storstäderna finns överraskningar. Enligt en undersökning som NCC och United Minds gjort vill fler bo i förorten än i innerstan, bara kommunikationerna är bra. Även där drar lugnet och närheten till grönområden som man läser i den länkade artikeln. 

Jag har fel ibland, men jag tror mycket talar för att ”lugnt och grönttrenden” i boendet kommer att tillta. Den som lever får se.