Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: lantbruk

Orsak till dyrare mat?

Av , , 9 kommentarer 9


Sverige kan inte ta fram mat lika billigt som länder med längre odlingssäsong och extremt stora odlingsarealer. Ska vi klara spridd missväxt, kris och krig behöver vi likafullt ha betydande nationell och lokal matproduktion. Måttligt transportberoende och betydligt större än idag.

Det finns en annan kraftigt prishöjande faktor som ”vi” i allra högsta grad har påverkat själva. Sveriges helt extrema butiksytor.
Läste idag att COOP ska satsa på en ny jättebutik vid Avion i Umeå. ICA, Willys m.fl. kör ännu hårdare. Ökningen har varit enorm, mycket större än befolkningsökningen.

Du och jag ska betala varje kvadratmeter i våra köptempel, uppvärmningen av varje kubikmeter luft. Alla förarbeten, varje kilo betong, asfalt och stål. All utrustning, varje kabelmeter, lampa och parkeringsficka. Vi ska betala varje lön, alla sociala avgifter och våra (också extrema) öppettider.
Det här är förstås helt ok, så fungerar ett samhälle, mat och handel behöver vi. Frågan är om vi sticker ut vad gäller ytorna?
Svaret är – Kraftfullt!

Ta en titt på den här bilden och jämför gärna med Finland, Tyskland, Frankrike och Spanien. (GLA betyder ”gross leasable area”, total butiksyta) Titta gärna vidare på källan, länk finns i kommentarerna. Statistiken är tio år gammal, vi har byggt många stora butiker sen dess.
Fundera på om, när och var det gick fel och om detta är en delorsak till att jordbruket får så lite betalt för sin produktion att morgondagens matförsörjning är allvarligt hotad.
För många och stora butiker tror jag är en orsak, så näringslivs- och konkurrenspositiv som jag är. Motbevisa mig gärna.

Staten, skogen och kapitalet

Av , , Bli först att kommentera 8


Jag tycker det är klinkande klart att markägare ska ha god och snabb ersättning om de nekas att avverka sin egen ägandes skog. Det är ett överhetens ingrepp mot äganderätten som i en rättsstat måste kompenseras av det allmänna, av oss alla. Det var glädjande att skogsägarna vann.

Skogsstyrelsens chef som överklagat domen har trots allt en tungt vägande poäng i sitt resonemang. Det måste klargöras vem som kan få ersättning och när. Det kan inte bli någon cirkus á la den fornnordiske galten Särimner som åts upp på kvällen och levde igen morgonen efter. Det blir orimligt om en skogsägare som nekas avverkning får ersättning, säljer marken och nästa ägare också kan få 125 % av skogens värde vid ett nej.

Det är högst rimligt att detta oreglerade reds ut, men låt det ske riktigt snabbt för de drabbade skogsägarnas skull.

Läs gärna Skogsstyrelsens chefs debattinlägg.

Kossorna står i kö

Av , , Bli först att kommentera 7


Nu står korna i lång kö för slakt. Väntetiden är tio gånger längre än vanligt. Orsaken till utslaktningen är betesbrist efter uteblivna vårregn. Det blir kanske billigare kött, innan det blir dyrare och mer sällsynt.
Missväxten drabbar inte bara fodret, utan även allt annat som odlas.
Naturen är inte planerbar. Det var den inte 1866-1868 när det var hejdlösa svängningar mellan blött, torrt och kallt och många svenskar dog av svält.
Även om handeln ger möjligheter i bra världspolitiskt väder behöver alla ett stabilt jordbruk med marginaler i både volym och ekonomi. Så Behöver det bli i Sverige, igen.

Matblindhet

Av , , 2 kommentarer 2

Det känns bra att fler och fler tycks förstå matens betydelse. Även att möjligheten att klara oår och ofred främst beror på tillgång på mat.

Den här rätt korta artikeln handlar om detta.

I artikeln framgår tydligt det märkliga att regeringar inte tycks ha förmåga att se ovanstående koppling. Läs den och påverka dina politiker.

Maten i mitten i Vännäsby

Av , , 1 kommentar 5

Fick syn på den här bilden i ett forum för dem som är uppväxta i Vännäs kommun.  Älven till höger är Umeälven och längst bort ser vi där den förenas med och ”tar över” Vindelälven.

Fotot visar hur Vännäsby kunde se ut någon gång på 30-talet. Den som kan sitt Vännäsby rekommenderas att leta reda på veterinärsvillan så har ni orienteringen klar.

Man kan göra många reflektioner. En som kommer till mig är att vi ser en by där den bördiga jorden nyttjas maximalt. Maten är i mitten, behöver inte transporteras överdrivet mycket och är inte beroende av så många insatsvaror för att produceras.

Läget är på gott och ont ett annat idag och dåtiden ska inte glorifieras. Men skillnad är det.

Jag vill betala mer

Av , , 2 kommentarer 11


Det är förstås lätt att säga för den som har råd och varken har liten eller stor familj, men jag skulle verkligen gärna betala både en, två och tre kronor mer för mjölken, filen och yoghurten jag köper från Norrmejerier. Bara pengarna gick till dem som håller landet öppet och byarna levande. Dem som tar fram bra mat på ovanligt miljö- och djurvänligt vis och står för största och viktigaste delen av beredskapen om något av det otänkbara skulle hända. Det senare har tyvärr blivit mer tänkbart på slutet.

Jag blev ledsen in i hjärtat när jag läste om sänkningen av mjölkpriset till bönderna i vk.se i eftermiddags. Jag förstod plötsligt mer av det underförstådda jag hörde när jag talade med ett par av de ledande på Norrmejerier idag.

Jag hörde också röster och såg kända ansikten framför mig. Både av skuldfria och mer småskaliga bönder och stordriftande och tungt skuldsatta. Allt fler av de första funderar på att helt sluta med backaffärerna medan de hårt belånade inte har något reellt val.

På t.ex. Twitter kan man höra totalt marknadstroende maximalliberaler uttala sig rätt korttänkt när det gäller svensk matproduktion. Det blir ibland både raljant och hånfullt. Som om maten vore precis vilken vara som helst. Som inte alls behöver framställas i Norrland och Sverige. Det fungerar inte så. Världen är inte så ”schematisk”.

Mat är inte smarta telefoner eller annan elektronik, inte bilar, lågprofildäck, mode, gardiner eller musik. Det är livsmedel, den absoluta livsnödvändigheten. Mat måste också produceras på marknadsmässigt vis, men vi måste se till att mat produceras och i möjligaste mån överallt där folk finns. Däribland Sverige, Norrland och Västerbotten. Ser vi inte till det idag kan de som kommer efter oss drabbas hårt. Vi kan hinna drabbas själva. Det kan gå fort.

Mjölk ”är” inte bara mjölk, yoghurt, ost, fil och mycket mer. Mjölkproduktion betyder kött, växtodling och kompletterande produkter. Det är infrastruktur, det är fler näringar och binäringar. Det är stad och land, landsbygd, industri, välfärd och säkerhet.

Den handlare som låter den som vill betala några kronor extra till bönderna för mjölkprodukterna skulle jag verkligen vilja gynna. Men vi, lantbruket och morgondagen behöver mer än det. Det sista vi har råd att förlora här under solen är jordbruket.

Låt mig till sist citera Böckernas bok:
”Under allt detta är det en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas. (‭Predikaren‬ ‭5‬:‭8‬)”

Idag skulle det ha stått rikspolitiker.

God natt!

Gammalt och ungt

Av , , Bli först att kommentera 9

Det gjordes väldigt mycket i Vännäsbyarna i helgen. I Västra Vännfors ordnades en ny upplaga av hembygdsdag med drag av hembygdsföreningen. Man smidde, visade gamla skolplancher, hade loppis och ordnade traktorpulling med närmast antika traktorer i olika klasser.

Bilden får visa att det var väldigt olika ålder på både besökare och traktorer. De flesta var betydligt äldre än traktorn i bakgrunden och ägaren av tutten. Ca 1500 personer räknade man in och maten tog slut även i år, trots ökade inköp och regn på morgonen. Det var många med tanke på allt annat som under helgen ordnades på 40-50 ställen i kommunens byar. Men, är det kulturhuvudstadsår i Umeåregionen så är det.

Hoppas kunna komma igen med några bilder till det här veckoslutet. Det är mycket nu.

Diverse Augusti 435

 

Ovanifrånperspektiv på matproduktion

Av , , 5 kommentarer 5

För ett tag sedan skrev jag några inlägg om Sveriges matproduktion. En sak som sitter mer ihop med ett lands försvarsförmåga än man tänker när handel och allt annat fungerar någorlunda.

Nyligen fick jag syn på det här speciella bibelordet från Predikaren 5:8 igen:

”Under allt detta är det en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas.”

 

Om man vill får man betrakta mig precis hur udda och pinsam som helst, men jag säger det igen. I den osäkra värld vi lever i är inte acceptabelt att vi bara kan få fram mat till ungefär halva befolkningen, nu när marknaden fungerar nästan som den ska. Mat kan inte organiseras fram eller tvångsproduceras som andra varor. Mycket ska finnas och förberedas, det som ska bli mat ska befruktas och växa, antingen det nu handlar om vegetabilier eller djur. Det är inte gjort på en grisblink och det ska ske när det är fred runtomkring och allt fungerar som det ska.

Det är också en förmån om man inte lagt asfalt och betong på den bördigaste marken den dag då olika saker gör produktionen trögare. Det tror jag hör med under det där ordet här ovan som Vår Herre brydde sig om att sätta in i Bibeln. Oavsett hur man ser på den så borde det finnas en del av oss som kan vara överens om detta:

I vissa speciella lägen kan det vara en av de största förmånerna för ett land att ha en ledning som ser till att marken brukas och att unga människor ser en framtid och en lockelse i att göra det.

 

Läs inte detta

Av , , Bli först att kommentera 6

Inte om du är mycket trött på prat om mat och självförsörjningsgrad eller har lätt för att bli väldigt orolig i onödan.

För dig som hör till den senare kategorin så vill jag säga att det förmodligen inte alls blir något större problem med matförsörjningen under din tid. Men, det hör till vårt ansvar för morgondagen att vaka över samhällets och våra efterkommandes möjligheter att klara olika omständigheter och att hålla viss beredskap för det osannolika.

Jag har sagt det mesta jag tänkte säga i ett par tidigare inlägg och en insändare, men vill lämna en länk till det fåtal som eventuellt kan vara lite intresserade av frågan. Det handlar om Livsmedelsverkets rapport ”Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv”, beställd av FOI och presenterad i februari 2011. Den är intressant, har man begränsat med tid eller intresse kan man nöja sig med att läsa sammanfattningen.

Några uppgifter är helt inaktuella och var det när rapporten skrevs. Vi har i vårt samhälle ingående statistik över det mesta, men när det gäller matproduktionen är det tydligen magert. Den statistik Livsmedelsverket hade tillgång till 2011 kom från 2003-2005. Sedan dess har det inom flera områden skett stora minskningar av svensk matproduktion. Den självförsörjningsgrad på ca 50 % som till exempel LRF räknar med (några räknar högre) i den här koncentrerade SvD-artikeln förutsätter förstås det fria flöde av diesel vi har idag.

På 90-talet räknade vi i stort sett kollektivt med att storskalig oro och fara i vår del av världen var över i och med det kalla krigets slut. Det resulterade bl.a. i att EU och vi avskaffade beredskapslagren och sedan 2002 har ingen svensk myndighet haft ansvar för livsmedelsförsörjning vid kris. Sedan dess får var och en mer än förr räkna med att ta ansvar för sig själv vid kris, något få tycks ha förstått. 2010 fick Livsmedelsverket i alla fall en mindre del av ansvaret och året efter kom rapporten i första länken.

Några av oss tror att det är dags att mer konkret börja fundera på hur vi hållbart och så ekonomiskt som möjligt ska kunna bereda dagens och morgondagens medborgare en hyfsat pålitlig livsmedelsförsörjning. Frågan angår oss alla, inte minst städernas växande befolkning.

 

Maten igen

Av , , Bli först att kommentera 10


Sätter in en länk till en rätt ny artikel om självförsörjningsgrad och krishantering.

Bakgrundskunskap som kan vara bra att ha är att vi efter kalla krigets slut sålde ut våra (inte alldeles billiga) beredskapslager under 90-talet. 2002 avskaffades beredskapsförordningen vilket innebar att ingen myndighet längre ansvarade för matförsörjningen. 2010 gavs Livsmedelsverket ett samordningsansvar, så en del har hänt .

Det är inga lätta frågor som behandlas i den korta artikeln, men viktiga. Olika synpunkter kommer fram, dessutom en del intressanta uppgifter i slutet:

”► Sverige är självförsörjande på spannmål, men produktionen av mjölk samt gris- och nötkött har sjunkit till mellan 40 och 60 procent.

► Sedan inträdet i EU finns inga beredskapslager, vare sig i Sverige eller inom övriga EU.

► De enskilda hushållens livsmedelslager beräknas räcka mellan tre och tolv dagar.

► Butikernas lager räcker en dag, centrallagrens lager räcker mellan tre och åtta dagar, livsmedelsindustrin och hamnarna har lager för ett par dagar.

► Om transportsystemet kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn.

► Om landet isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel, de som vi normalt sett importerar, slut efter tio till tolv dagar.”

För oss norrlänningar kan sägas att självförsörjningssiffrorna i statistiken ser väldigt annorlunda ut om vi skulle tala om Norrland. Det allra mesta av även vår ”svenska” mat produceras långt bort härifrån. Kanske naturligt, men inte alldeles ofarligt i osannolika krislägen.