Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: lärarutbildning

Svartmålning fungerar sällan

Av , , Bli först att kommentera 6


Den här artikeln i UNT tror jag har ett budskap till oss i flera sammanhang. Om man vill få fler kollegor och förbättra status och intresse för ett yrke kan svartmålning verkligen vara ett tveeggat vapen.

Här gällde det läraryrket, men frågan är nog lika aktuell när det gäller vården, vissa praktiska och tekniska yrken m.m.
Jag har hört både lärare och vårdpersonal fundera över varför de egna yrkena beskrivs så negativt av ”de egna”. Oftast handlar det om en vilja att få till stånd förbättringar, men resultatet blir nog inte alltid som man tänkte.

Artikeln i länken överst är tänkvärd. Jag tycker också det låter rätt sunt det jag läste i VK förra månaden. En nysvensk som kom för rätt länge sedan hade resonerat så här vid yrkesvalet. ”Vill jag springa efter jobben, eller vill jag att jobben ska springa efter mig?”. Det blev vården och det hade hon inte ångrat.

Själv bidrog jag kanske lite till svartmålningen igår när jag vidarebefordrade uppgiften att det behövs 43000 lärarstudenter per år för att täcka bristen 2025. Det stämmer tydligen inte riktigt. Fler studenter, dubbelt så många som ibland sagts har också sökt lärarprogrammen ifjol. 24 tusen stycken.

Det är inte så dumt med meningsfulla jobb som springer efter en.

Jag hade fel

Av , , Bli först att kommentera 7


Ser just nu att jag hade fel på nämnden idag, om Lärarförbundets beräkningar stämmer.

En sak jag inte nämnde i föregående blogginlägg från barn- och utbildningsnämnden var det vi tog upp om lärarbristen. Jag citerade då tidigare uppgifter om att det fattas 43 000 lärare redan 2020. Något som kan märkas rejält, inte minst i mindre kommuner.

Nu menar LF att det fattas 55 000 då, en dryg lärarutbildning bort i tid. 65 000 fem år senare, 2025. Då ska man veta att vissa NO-ämnen haft ensiffrigt tillflöde av nya lärare vissa år – nationellt. Blir en utmaning att klösa sig kvar som kunskapssamhälle under sådana förhållanden.

Det här läsåret startade 12 000 någon sorts lärarutbildning, en ökning, men för få. Det behövs 43 000 nya lärarstudenter årligen ett tag, om inte många av framtidens unga ska bli utan utbildade lärare.

(Uppgifterna i sista stycket stämmer tydligen inte. De som sökte lärarprogrammen i första hand sägs ha varit dubbelt så många i fjol, 24 000 och det behövs inte 43 000 per år för att täcka bristen.)

Fler högkvalificerade lärare

Av , , Bli först att kommentera 8


Det är glädjande att fler studenter med höga betyg söker sig till lärarutbildningarna. Det känns lovande.

Samtidigt är det många lärarutbildningar som är avgörande för våra framtida möjligheter som högteknologi- och kunskapssamhälle som antingen har alarmerande få sökande eller inte ens ges.

Att Finland får fram alla sorters lärare och har ett högt söktryck borde intressera och få oss att ödmjuka oss en smula så att vi ser efter vad vi kan lära oss därifrån. På kort sikt bör vi, som det kommer fram i artikeln, se till att få fram ”morötter” för både utbildningsanordnare och studenter vad gäller matte, diverse teknik och NO. Samtidigt som vi kommer ihåg att svenskundervisningen är grunden för allt.

Det är inte lite som står på spel.

Tack du lärare!

Av , , Bli först att kommentera 6

Så här dagen efter att Pisa-rapporten släpptes är stämningen i lärarrummet kanske inte alldeles på topp överallt.

OM en och annan överilad skrivning, en spetsad rubrik, ett eller annat politiker- eller tyckarord blivit kvar och skaver därinne. OM det kanske t.o.m. känns riktigt uselt, som om allt vore meningslöst. OM några kraftigt nedsättande ord just nu dykt upp i minnet och samverkar med drevet kring rapporten. OM du idag skulle ångra ditt yrkesval. Du ska komma ihåg…

…att du fortfarande har det viktigaste yrket för framtiden.

…att få elever i världen trivs lika bra i skolan som dina.

…att många elever behöver just dig.

…att du gjort och varje dag gör en skillnad för eleverna du möter. Att några elever till stor del har just dig och ditt lag att tacka för att det blev bra, så mycket bättre än det hade kunnat bli eller kanske alldeles fantastiskt bra.

…att svensk skola är betydligt bättre än det just nu ser ut i media, på väldigt många håll alldeles oerhört bra.

…att även många av de nyanlända som inte hunnit lära sig tillräckligt mycket svenska och får F i höst och kanske även i vår kommer att utvecklas i språket och klara sig riktigt bra ändå.

…att några av de oroliga du oroar dig allra mest för. kanske tänker på under kvällar och helger, kommer att hitta spåret och fästet och överraska alla, inklusive sig själva och dig. Positivt.

…att vi är väldigt få i Sverige som skulle vilja byta skolsystem med Sydkorea.

…att vi trots att svensk skola har många viktiga utvecklingsområden fostrar några av de allra mest innovativa eleverna i världen.

…att du som har en riktigt svår arbetssituation där det finns mycket övrigt att önska eller där behoven är gränslösa är särskilt viktig för framtiden.

…att medan en del nu kastar skit på varandra allt vad man hinner får vi inom skolans olika nivåer och områden fortsätta det kollegiala utvecklings- och förbättringsarbete som inte alltid syns i statistiken, men ibland och i längden också där. Det finns en väg att gå och den går framåt.

…att du behöver vila dig ibland och att du inte kan lösa allt åt alla.

…att de som inte har en susning om vad det innebär att vara lärare ibland kan säga ytterligt korkade saker, men det ska du inte bry dig om.

Keep up the good work. Var stolt över att du valde det viktigaste yrket. Tack för det du är, gjort och gör!

 

Drömjobbet

Av , , Bli först att kommentera 8

Det var intressant att läsa i Folkbladet att läraryrket steg till tionde plats sammanlagt när 4 000 människor listade sitt drömjobb i Manpower Work Lifes arbetslivspanel. Bland kvinnor kom yrket på åttonde plats som 2012, hos männen steg yrket på ett år från plats 31 till plats 21. VD och personalchef kom etta och tvåa i undersökningen, entreprenör trea. Rätt intressant då färre annars har uppgetts vilja bli chefer de senaste åren.

Med all negativ media som varit kring skolan och läraryrket låter det roligt och lovande att så många tycks känna en utmaning och lust att bidra i detta framtids- och samhällsviktiga jobb. I fjol steg antalet ansökningar markant till vissa lärarutbildningar, något som är mycket välkommet. I Finland är det ungefär tio som tävlar om varje utbildningsplats, de siffrorna har nu nåtts på vissa utbildningar även i Stockholm.

Här finns en liten videopresentation av Manpowers undersökning.

 

Fler vill bli lärare

Av , , Bli först att kommentera 7


Nu presenterar SKL en del tecken på att fler unga vill bli lärare.

Vissa tecken kan ha inbyggda osäkerheter, t.ex. att undersökningar visar att omkring hälften av våra unga kan tänka sig att bli lärare. Jag är lite tveksam till det resultatet, men att 20 % fler har sökt lärarutbildningar 2013 än 2012 går inte att komma förbi. Riktigt roligt.

Sverige behöver många fler motiverade och inspirerande unga pedagoger med goda kunskaper. Det behövs ett antal 10 000 fler än vi ser nu fram till 2020. Ett större söktryck till lärarutbildningen ökar förutsättningarna för att morgondagens unga får en bra start.

Lärarlösa lektioner m.m.

Av , , Bli först att kommentera 4

Även om man inte köper eller delar allt, och förvånas över annat, blir man oroad när man läser den här artikeln i Lärarnas tidning:

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/15/lararutbildning-bygge-forfall

I artikeln kommer det fram att de lärarledda lektionerna på lärarutbildningen gått från 24 timmar per vecka 1970 till 9 år 2010. Ett snitt kring 2 timmar om dagen. Att lärarstudenterna samtidigt är de som lägger ner minst egen studietid och är den grupp där det är mest sällsynt att man läser dagstidningen oroar också. Liksom att det blivit färre med utpräglade ledaregenskaper – hur man nu mäter det.

Det är också enligt artikelmakarna en tredjedel som hoppar av studierna innan examen. Om det beror på det som också sägs här, att man i snitt kommer sämre rustade för studierna än tidigare (och jämfört med andra akademiska utbildningar), eller att man tvivlar på yrkesvalet eller tröttnar på ett ineffektivt upplägg kommer inte fram.

Jag har svårt att ta in beskrivningen av läget när jag tänker på ambitiösa nybakade lärare jag mött på slutet. Samtidigt är det uppenbart att vi måste öka lärarjobbets attraktivitet, drastiskt. 1980 hade vi enligt artikeln 10 sökande per plats till lärarutbildningarna, precis som Finland har idag. Nu har vi 1,2 sökande per plats. I början på 80-talet var man inte garanterad att komma in på utbildningen om man hade 3,6-3,8 i dåtida snittbetyg. Det säger inte allt, men ger en fingervisning om att det skett en betydande förändring.

Hoppas att den nya lärarutbildningen som sjösatts blir en markant förbättring. Men framför allt måste det bli mycket mer attraktivt att vara lärare så att många fler söker den.

Nu är det vår tur

Av , , Bli först att kommentera 5

Från mobilen

Katarina Sjöström, strateg i utbildningsfrågor och vår reseledare, serverar Västerbotten för våra finska värdar efter en gedigen och välplanerad dag i Regionförvaltningsverkets lokaler i Vasa.

Våra länder delar vissa problem med kompetensförsörjningen. Det kommer att fattas vårdpersonal och tekniker. I Sverige kommer vi att sakna många lärare snart, men så ser det inte ut i Finland. Där hör lärarna till dem som är allra mest tillfreds med sitt jobb och bara var tionde sökande kan tas in till lärarutbildningen. Oavsett om vi kommer att sakna 30, 40 eller 80 000 lärare i Sverige 2020 så är detta ett stort problem för framtid och välfärd.

När en skola i Vasa-trakten söker en svenskspråkig lärare kan det hända att man får 100 behöriga sökande. Att ha det så är inget mål i sig, men på något sätt måste det väldigt snart hända något väldigt stort inom lärarrekryteringen i Sverige. 

Vilka får bli lärare?

Av , , Bli först att kommentera 4


Kraven på lärarstudenterna är höga i Finland. Alla utom ”barnträdgårdslärarna” (förskollärarna) tar magisterexamen, men de får också avlägga sådan om de vill. Det finns ca tio sökande på varje utbildningsplats och två av tre sökande är kvinnor.

De sökandes poäng är höga, med goda betyg räcker inte för att komma in på lärarutbildningen. Alla går igenom en intervju med tre personer. Sedan viktas poäng och intervjuresultat. Dina betyg väger 35 % och intervjuresultatet väger 65 %. Detta innebär att många med lägre betygspoäng kan gå före teoretiska toppresterare.

Intervjuarna är inte psykologer som bedömer lärarlämpligheten, utan pedagoger som bedömer studieförutsättningarna: Motivation för yrket, motivation att ta emot handledning och om man har formulerade tankar om skola och utbildning.

Dagen har hitintills varit oerhört intressant. Det kommer fler reflektioner från förmiddagen i efterhand.

Fler vill bli lärare

Av , , Bli först att kommentera 5


Skillnaden på ett par år är inte liten heller, om man ser till Stockholm. Där har universitet, enligt vicerektor Anders Gustafsson och dagensmöjligheter.se, åtta sökande per plats till förskollärarutbildningen och det krävs nästan VG i snitt från gymnasiet för att komma in. Det ser likartat ut på grundlärarprogrammet med inriktning på förskoleklass upp till årskurs tre, men där krävs högre betyg.

Fritidshem och årskurs 4-6 har fyra till fem sökande per plats. På ämneslärarutbildningen för högstadiet är kombinationen svenska, engelska och svenska som andraspråk mest populär med sju sökande per plats. För gymnasiet har en liknade utbildning tio sökande per stol.

Nog med detaljer. Det är mycket glädjande att man börjar krypa upp mot finska siffror i Stockholm. Det är väldigt viktigt att lärarutbildningarna fylls, och med lämpliga kandidater. Där säger förstås inte betyget allt. I det viktiga och ”förtroendeberoende” läraryrket finns så många dimensioner som avgör resultatet.

En del i utvecklingen är förstås att de nya kraven på lärarutbildningen gjorde att Stockholm knappt fick fram lärarutbildningsplatser i fjol, det finns ett uppdämt behov. Med det ligger inte ensamt bakom en sådan här uppgång. I Sverige som helhet har söktrycket ökat ungefär 20 %, det motsvarar kanske mer fjolårets platsminskning.

Hoppas att Stockholm blir trendsättare på det här området. Det finns få saker som är så roliga och meningsfulla som när det sker utveckling med barn och unga och man får vara med om att göra och se skillnad.

På en tid som är lika lång som härifrån till 2004 behöver vi dessutom ha fram 40-50 000 utbildade, ambitiösa, insatsvilliga och kontaktbegåvade lärare. Det kommer att finnas jobb och det märks redan nu. Hoppas att många lämpliga, unga och kanske medelålders, växlar in på lärarspåret.