Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: matematik

Fler högkvalificerade lärare

Av , , Bli först att kommentera 8


Det är glädjande att fler studenter med höga betyg söker sig till lärarutbildningarna. Det känns lovande.

Samtidigt är det många lärarutbildningar som är avgörande för våra framtida möjligheter som högteknologi- och kunskapssamhälle som antingen har alarmerande få sökande eller inte ens ges.

Att Finland får fram alla sorters lärare och har ett högt söktryck borde intressera och få oss att ödmjuka oss en smula så att vi ser efter vad vi kan lära oss därifrån. På kort sikt bör vi, som det kommer fram i artikeln, se till att få fram ”morötter” för både utbildningsanordnare och studenter vad gäller matte, diverse teknik och NO. Samtidigt som vi kommer ihåg att svenskundervisningen är grunden för allt.

Det är inte lite som står på spel.

Det lutande tornet

Av , , 2 kommentarer 6

Även om man rensar bort sådant som vissa länders påstådda fusk och ”Pisa-optimering” är det tragiskt att se att svensk skola fallit så mycket i skolresultat mellan år 2000 och 2011/2012. Ska vi hävda oss som kunskapssamhälle framöver måste utvecklingen vändas. I läsförståelse var det bara tre av OECD-länderna som var bättre år 2000, 11/12 var det bara tre som var sämre om jag förstått saken rätt. Ingen har hellre sänkt sig så mycket i matten på ett decennium. I fasta tal.

Vi kan använda resultaten till valverktyg och ägna oss åt skuldfördelning, men det är föga intelligent och konstruktivt. Just nu hörs bedövande dumma inlägg som gemene man genomskådar direkt och som sänker förtroendet för politiken.

Idag sägs och skrivs mycket om skolan, så jag kastar en blick strax utanför skolans system och detaljer. Då kan man återvända till skolan när dammet lagt sig. Vilka förutsättningar ger vi barnen totalt sett idag? En analys inte så enkel att göra.

Jag är inte säker på evidensen, men det finns rapporter som säger att svenska föräldrar läser väldigt lite för sina barn, minst i Norden. Det blir riktigt allvarligt när man sedan tar del av vetenskapliga rön som påvisar att de förutsättningar man kommer till skolan med är så oerhört avgörande. Att skolans senare insatser bara delvis kan kompensera det som skett och inte skett innan skolan. Här är det inte heller givet att all slags digitalisering i så stor omfattning som möjligt automatiskt är en fördel. Även om ett fåtal digitala genier kan göra fina karriärer även med svag läsförmåga.

Sverige var återigen ”bäst” på sen ankomst. Det är ingen liten struntsak att fnysa åt i de fall 10-20 % av undervisningstiden ofta strulas bort. Inte bara för de elever som kommer sent, utan för alla som får genomgångarna störda och den effektiva lektionstiden förkortad. I den här inställningsfrågan finns det alltså ingen som slår oss.

Sen har vi stödet hemifrån – till både barn och lärare – som varit, är och kommer att vara mycket betydelsefullt. Här känns det som t.ex. skillnaden mellan Sverige och Finland stor.

Ska man sen återvända till själva skolan och blicka framåt så tror jag att det måste bli arbetsro för lärarna. Fem års reformfrihet och genomslag för minskad administration till förmån för ambitiös lektionsförberedelse tror jag personligen vore bra att börja med. Det måste bli mycket möjligare och mycket mer attraktivt att bli och förbli lärare. Händer det inget snabbt saknar vi några tiotusentals behöriga lärare ytterligare 2020 och jag tror inte vi kommer att peeka i PISA av det heller. Parti och allians får ursäkta, men jag tror också att betygsstemet bör få sätta sig innan man kanske eventuellt går vidare med betyg neråt i åldrarna.

På tal om Pisa-optimering så finns det alltför många exempel på motsatsen hos oss. Jag har hört ett antal lärare beklaga att elever som deltagit på pin kiv har gjort dåliga resultat när man har hört att testet inte alls påverkar dem själva. Kanske inte så vanligt, men förmodligen långt ifrån den gängse inställningen i Sydkorea. Varken detta eller det jag sagt tidigare är ämnat att bortförklara Sveriges resultat, men jag tror inte att det är oväsentliga saker.

 

 

Matematik att räkna med

Av , , Bli först att kommentera 3


Det händer mycket på skolområdet nu. Mycket syns kanske inte för alla, men finns definitivt ändå.

Andreas Skog på Mediacenter i Umeå bloggar här om ”Sveriges bästa” bloggar om IT och matematik. Intresserade kan ta en titt:

http://andreasskog.wordpress.com/2012/04/12/sveriges-basta-bloggar-om-it-och-matematik/

Mest innovativa läraren?

Av , , Bli först att kommentera 7

Vi har faktiskt en som blivit utnämnd till Sveriges mest innovativa lärare på skolan i Bjurholm.

Och för övrigt på skolorna i Risbäck, Sollentuna och Mariannelund. Även i London och Hamburg, som är två byar utanför Vännäs och där det inte finns några skolor. Lärarna finns faktiskt överallt förutsatt att man har någon sorts uppkoppling till Internet där man är.

I måndags var Mediacenter och hälsade på i Bjurholm igen. Det som ägs av kommunerna genom Region Västerbotten, förr hette något annat och då mest levererade diabilder, ljudband och film på rulle. Idag levererar man undervisningsmedia och digitala lärobjekt, på olika sätt, och hjälper skolor att lära sig använda sakerna och utrustningen man behöver.

Det som Andreas Skog från Mediacenter i måndags berättade om den digitala utvecklingen och dess konsekvenser för skola och undervisning är både överväldigande, imponerande och bitvis nästan skrämmande. Det finns både plus och minus med utvecklingen, men den går inte att stoppa.

På plussidan finns sådant som detta att alla kan ta del av t.ex. Jerker Porat som nyligen blev utnämnd till Sveriges mest innovativa mattelärare. På Andreas Skogs blogg finns ett inlägg där han har samlat några av de han anser som de bästa svenska Youtubekanalerna för genomgångar i matematik.Klicka på länken och ta en titt.

I skolan ska vi inte känna oss förbigångna och distanserade av allt som ramlar över oss när lärares undervisning plötsligt kan delas ganska gränslöst. Vi ska fortsätta att vara de närvarande människor vi är och ska vara och gå in för att göra skillnad för de elever vi fått förtroendet att leda vidare i livet. En del av det digitala undervisningsmaterial som finns, t.ex. på Andreas blogg och på Youtube, kan vara en hjälp för några av våra elever. Det kan vara en tre eller sju minuters filmsnutt som du väver in i din egen undervisning. Eleverna behöver oss och de behöver inspiration och god undervisning. I talad form, på papper och på datorn.

En alldeles ny gammal stad

Av , , Bli först att kommentera 4

Är i en stad jag inte besökt förut. Tycker den är oväntat vacker.

Bor i historiska lokaler och hoppas hinna besöka museet här intill i morgon. Gått genom några av hotellets korridorer och sett bilderna från förr. Industri kan vara vackert. Även om den säkert inte var direkt hälsosam.

Är en smula trött efter tidig morgon och lång dag, men ska bestämt ta kameran och stativet och gå en liten sväng vid vattnet.

Undrar hur det gått till att man missat den här stan?

Matematikbiennalen

Av , , Bli först att kommentera 5

Det är cirkus 2500 mattelärare samlade i Umeå under torsdag och fredag för att inspireras och lära sig mer. Den stora matematikbiennalen hålls för första gången i Umeå och besökarna kommer från hela Sverige och nästan halva världen. Det sista är i alla fall sant vad gäller föreläsarna, lärarna är nog svenska.

Det här evenemanget har hållits vartannat år sedan 1980, på slutet med en "matematikbienette" på de ojämna mellanåren. När man lyckats samla dryga 3000 deltagare i storstäderna med deras stora lärargrupper på lokalbussavstånd är det inte lika imponerande som när Umeå nu samlar 2500. De flesta har långt hit.

Antalet märks i Umeå. Hotellrummen är slut och man bussar besökare till både Vännäs och Övik.

Jag hade inte möjlighet att vara med under de "skarpa" dagarna, men däremot på invigningen igår. Det blev inte bara tal av Marie-Louise Rönnmark och Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet (på den suddiga och mörka bilden). Jag fick ett intressant samtal med en  föreläsande forskarna från sydligaste Sverige som sysslar med små barns matteinlärning. Att han hade en fru som arbetade som lärare gjorde samtalet ännu mer intressant då han också gjorde en hel del nedslag i dagens praktiska vardagsverklighet. Det blev också samtal med företrädare för Skolverket och kärntrupperna från RUC som sliter med att hålla hela arrangemanget rullande.

Det blev också lite skolchefsprat kring kommunaliseringens påverkan på skolans villkor och hur svensk skola i stad och på landsbygd ska kunna locka till sig de lärare eleverna behöver. Det var förresten meningen att skolcheferna i Västerbotten skulle göra ett studiebesök i Finland i maj, men det skjuts på framtiden. Med tanke på de skillnader som tycks finnas mellan finsk och svensk skolas resultat är det flera av oss som ser fram emot den resan.

Under de här två dagarna kommer mattelärarna från Bjurholm att vara med på olika föreläsningar man valt. Hoppas att det blir inspirerande. Nu satsas det en hel del på matematiken och det behövs verkligen. Man ska ändå inte glömma att en stor del av matteproblemen beror på att elever av olika anledningar har svårt med läsförståelsen.

Vi ska satsa på matten och aldrig sluta satsa på elevernas läsinlärning och läsfärdighet.

Invigningen av biennalen i all ära. Min höjdpunkt blev ändå promenaden tillbaka till bilen. På halva vägen mötte jag en tidigare elev som jag haft mycket att göra med under grundskoleåren. Märkligt var att jag just innan mötet gick och tänkte på ett syskon till den här eleven, en som nu går lärarutbildningen. Det blev en längre pratstund, många minnen och mycket glädje.

Det är mycket glädje kring skolan och eleverna, det ska man inte glömma bort för möda  och bekymmer.

 

Framtidsutbildningar

Av , , 11 kommentarer 8


Blev glad av ett samtal med en rektor i Skellefteå idag.

Förutom andra saker vi pratade om berättade han om att man sökt tillstånd för att få börja med en fjärde år på teknikprogrammet redan till hösten. Tio skolor i Sverige ska få starta i förväg med de 4-åriga utbildningarna som nu kommer tillbaka. Ett par skolor i Västerbotten har ansökt.

Många företag vill ha igång den här sortens ingenjörsutbildningar igen. Det är inte alla konstruktionsarbeten som kräver en civilingejörs kunskaper. Det finns många sådana uppgifter som inte intresserar den genomsnittlige civilaren heller, även om arbetet hör till hans eller hennes specialområde.

Frågan är nu hur man ska få upp intresset för de här utbildningsvägarna och den här sortens "verklighetsjobb" igen.

Lyckas vi inte med det ser jag bara två lösningar. Antingen exporterar vi ännu fler tillverknings- och teknikjobb eller också importerar vi färdiga ingenjörer från Indien, Kina och andra asiatiska länder. Vi kanske måste göra både ock. Elförsörjning,  kommande gigantiska utbyten av vatten- och avloppsystem m.m. måste tryggas hur som helst.

Jag hoppas att vi kan lyckas att intressera unga för matte, teknik och ingenjörsutbildningar på olika nivåer istället. Men det börjar vara brådis.