Idag blev det en sväng till besiktningen. En passande och fläckvis solgassande dag för övrigt. Jag flexade ut lagom tidigt och kom till Västerslätt lite före avtalad tid.
Väl framkommen hann jag fundera på om Bilprovningen utökat sin service ännu mer och börjat inspektera fottrampade tvåhjulingar. Det har man tydligen inte, men det vore kanske en affärsidé?
Tillbakavägen blev krokigast tänkbara och det kändes som sommar.
…
Min fru tycker att jag blivit lite allvarlig och dämpad på sistone. Kan ha att göra med att det finns mycket nytt att tänka på och sätta sig in i. Att man känner av ansvaret och otillräckligheten och att de intensiva arbetsdagarna i regel också blivit rätt långa veckorna efter semestern.
När regnhotet började torna upp sig och skymningen inte var långt borta tyckte hon att vi skulle skingra tankarna med en motorcykeltur. Skingra och skingra förresten, hon var glad, bl.a. över att ha fått sitt klassrum iordninggjort och "färdigt" mycket tidigare än hon brukar kunna ha. Sådana tankar och stämningslägen behöver ju inte skingras direkt.
Under en tung och vacker blyertsfärgad himmel tog vi en ljum kvällstur längs kurviga vägar i ensam gemenskap av bästa slag. Vi har ingen Intercom och får inskränka ordandet till de långsammaste partierna .
Det fungerade den här gången också. Det mesta av tankarna blåste bort och ersattes av primitiv glädje och mer "här och nu". När vi var 100 meter från huset igen, då kom regnet.
…
Vid ett klockslag då femtioplussare möjligtvis ska fundera på en god bok och kvällsfika fick jag besök.
En yngling på knappt halva min ålder kom och frågade om vi inte skulle ut och köra mc. Hans har hästkrafter så det räcker och blir över till både två och tre motorcyklar. Mer än dubbelt mot den jag har. Vi tog en sväng genom ett par kommuner och mest hela tiden hörde jag hans mer än min. På hemvägen provade jag den.
Hemska saker. Det kändes som man låg på den och motorn var ett frustande djur som bluddrade på de varvtal jag är van vid och som bara väntade på att man skulle släppa lös den på allvar. Vilket jag inte gjorde. Strama tyglar var det som gällde. Efter en mil kände jag att jag gjorde ungefär som man gärna gör när man lär sig cykla. Spänner massor med muskler i onödan. Jag slappnade av och det kändes lite bättre.
Nåja. Efteråt säger jag som mamma sa när jag skjutsat henne en sväng på min första motorcykel för ett 30-tal år sedan. När hon slutat skrika och hämtat andan sa hon med eftertryck:
”-Jag förstår att det är roligt!”
Men ofarligt är det inte.
…
När den ljusa norrländska sommarkvällen är ljum och leende är Sverige nästan som bäst.
Vi har rullat fram på två hjul genom byarna och har landat på ett ställe där man säljer mjukglass. Mycket bättre blir det inte under solen.
Förmiddagens planerade återfall på jobbet blev till en hel dag, men nu är semesterkänslan i stort sett återerövrad.
Har just levererat motorcykeln för montering av nytt framräck. Det är Varmt när man kliver av i full stridsmundering. Fortfarande 28 grader. De känns som sommar.
Det är ingen hit med dåliga däck när man bara har två. Minns min första mc, köpt med välbegagnat bakdäck. Det blev punktering bak i en kurva på första turen, med lillasyster bakpå. Hastigheten var för hög, men det blev stopp innan diket och stolparna.
Sedan dess ska det vara hyfsade däck, annars får det vara.
…
Har just kommit in från en fin tur med lite olika roligheter och möten. Har känt många dofter. Påmints om att även koskit luktar gott när den är spridd för växande gröda. Luktar liv, på något sätt. Skapelsen innehåller många väl fungerande ordningar.
Jag hoppas att få se en björn i år. Vet att det är mer än mycket ovanligt, men sannolikheten ökar. Under de sista skogsmilen åkte jag med kameran på ryggen. Den gled hela tiden fram så objektivet pekade ut.
Ingen björn. Förutom hästar, kor, fåglar och någon katt var de enda liv jag fick se dem jag släckt med min framfart. Även på objektivet satt det mygglik.
Jan
Senaste kommentarerna