Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: mopeder

Legendaren vid oljebaren

Av , , Bli först att kommentera 8

Här kan du se ett litet reportage med Vännäs Motormuseums Grand old Man, Lennart Olofsson på bilden. Klicka på länken och sen den övre bilden, det är ett sevärt TV4-reportage med Lennart på museets Gulfmack. Mycket intressant om man är lagd åt det motorhistoriska hållet eller bara människointresserad.

Lennart vet mer om motorer, maskiner och fordon än han förmodligen skulle kunna hinna berätta under återstoden av sitt liv. Vännäs Motormuseum har många duktiga guider bland sina trettitalet medlemmar, men Lennart är något särskilt.

En gång för länge sedan besökte Agneta och jag Skoklosters motormuseum, det är borta nu. På plats fanns den mycket excentriske guiden och ett morfarspar och deras lilla barnbarn. Mannen, som pratade mycket, hade tydlig norrländsk dialekt. Vi presenterade oss efter ett tag och det kom fram att alla besökare kom från Västerbotten. Inte bara det, vi bodde i Vännäs allihop också. Det var mycket speciellt att lyssna till honom och guiden som triggade varandra med tekniska, historiska och personliga anekdoter. Sanna amatörer. Det ordet betyder att man är en som älskar det man gör. I det här fallet var amatörerna även proffs. Lennart har jobbat med motorer hela sitt liv.

Fler bilder från mopedrallyt på första maj.

En svensk Crescent. Ett antal mopeder av det här fabrikatet kommer man att få se om man besöker motormuseet i helgen då Raketsport ordnar veteranamopedträff.

En och annan katt hade smugit in bland hermelinerna på första maj. Här en Royal Enfield.

Den här skönheten stod inne i Motormuseet i våras, vid lanthandeln där inne. Vännäs Motormuseum förtjänar ett besök även om man är lindrigt intresserad av motorer, faktiskt. Gillar man vintage och fascineras av gamla tider så räcker det långt. Är man bara aningens till åren kommen eller nästan alldeles ny så har man också varsin anledning att åka hit och uppleva anno dazumal då och då. Utställningen kompletteras och förändras.

En dålig bild på en utställning som finns på motormuseet just nu i sommar. En monter och åtskilliga urklipp om epoken "Kalle Puch". Han hette egentligen Svensson i efternamn och var bland annat stor affärsman, importör och partihandlare i Vännäs. Enligt egen utsago förlorade han på allt han sålde, men det var nog inte riktigt så. Minst en av hans gamla fina Mercedesar finns också på museet. Bara de här tidningsurklippen är värt sommarens besök på museet. Får man Lennart Olofsson som berättare har man verkligen valuta för det billiga inträdet. Han jobbade länge åt Kalle och kan färga berättelsen så man riktigt känner oljedoften.

Raketsport

Av , , 4 kommentarer 5

I Vännäs har vi en och annan sevärdhet, bl.a. Slöjdarnas hus, som brukar vara  Västerbottens andra största besöksmål varje år. En annan höjdare är Vännäs Motormuseum som har många besökare och borde ha ännu fler.

Till helgen ordnar Raketsport veteranmopedträff vid motormuseet. Inte något för alla, men roligt för många. Själv kan jag inte titta förbi, men hade gärna gjort det. Har blivit så gammal att jag vänder mig om och tittar länge när det, som på Vännäsdagarna, kör förbi ett par Puch Dakota med förare som är bortåt 30 år yngre än mopederna. Yup, en sån hade jag, men av den ovanligare guldfärgen som man sällan får se numera.

Första maj ordnade Motormuseet ett litet mopedrally där det fanns med en fin Dakota.

Klisterlapparna fanns där de skulle, "rensbanden" på naven. Det fanns inte en buckla och ingen rost att se någonstans. Var hade den här stått de dryga 40 år som gått sedan tillverkningen? Det var inte som jag trodde.

Mopeden hade varit i bedrövligt, byngligt och svartmålat skick när nuvarande ägare fick tag i den och renoverade den för knappa femtitusen. Det är tur det finns de som är duktigare och ännu tokigare än jag.

En Puch Alabama fanns också att skåda. Dåförtiden en klockren gubbmoppe, nuförtiden har många mopeder smått liknande drag med små hjul och skydd för stänket. På min tid var vi så pass korkade att det sällan syntes en hjälm någonstans. Likaså var det med långkallingar på vintern. Det var ascoolt att frysa och vi frös värre än whippets och nakenhundar. Nu är det lika coolt att ha stickeluva och få seboretiskt eksem i sommarvärmen. Men, båda delarna funkar som det tänkt, man blir uppmärksammad av de vuxna.

Längst fram en Solex från någog gång mellan sexti- och tvåtusentalet. De konservativa fransoserna ändrar inte gärna på vinnande lag och ett otränat öga har inte lätt att åldersbestämma en Solex. Längst bak i raden en svart Puch Florida.

Allt på moppedagen där i maj var inte mopder och allt var kanske inte alldeles lagligt, så här utelämnar vi ansikten.

Återkommer med några bilder till. Men glöm inte veteranmopeddagarna till helgen!