…
Nu ska jag göra en sorts pudel.

Jag gjorde ett riktigt misstag härom dagen. En informatör på en statlig myndighet och luddiga rutiner i deras verksamhet ”hjälpte mig” att göra det, men ändå. Jag hade fel.

På företag och föreningar måste man ständigt vaka över fakturorna som kommer. Det finns de som lever bra på att luras med falska fakturor, hur man nu orkar gå till ett sådant jobb. Jag har sett hyfsat många försök.
Härom dagen ringde en kvinna till en styrelseledamot i en förening och sa att hon var från en statlig myndighet. Hon sålde in en annons för 18 000 (inom ett ansvarsområde för både styrelsemedlemmen och myndigheten) och sände en orderbekräftelse till hans privata mailadress. Styrelseordföranden ringde och bad mig kolla upp den märkligs saken och telefonnumret. Det visade sig gå till ett privat företag med ett namn som ibland använts av blufföretagen, i olika varianter.

Jag ringde upp numret och hamnade i en telefonsvarare hos det privata företaget. Eftersom misstanken grodde försökte jag inte avbeställa annonsen utan bad istället att få veta mer om det erbjudande vi egentligen inte var intresserade av.
Det tog bara några minuter innan en trevlig kvinna ringde upp. Hon sa att hon var från den statliga myndigheten, nämnde aldrig företaget, och beskrev finheterna med det här erbjudandet. I huvudsak gör myndigheten annars den här tjänsten alldeles gratis.

Jag tackade nej och hon accepterade och sa att jag skulle höra av mig om det blev problem. När jag kollade orderbekräftelsen stod det att man var skyldig att betala 25% av annonspriset om man inte skriftligen annullerat beställningen klockan 1400 dagen styrelseledamoten fått orderbekräftelsen i sin privata mailbox. Adressen och kontot var företagets. Det luktade inte statlig myndighet direkt, stopptiden var passerad och jag började varva upp. Man får mycket spectid eller extra läromedel för 18 000.

Det som avgjorde saken var en tjänsteman på myndighetens informationsenhet. Jag beskrev vad som hänt i detalj och hon sa att de inte hade att göra med denna verksamhet.

Nu gick jag loss ordentligt, sände extra annulleringar med lätt spetsade formuleringar via telefon, mail och fax samt polisanmälde. Jag vidtog också andra mått och steg för att begränsa de förmodade fakturabanditernas möjlighet att lura andra.

Efter några timmar började det hända saker. Jag ska inte dra hela kedjan, men jag fick tala med chefer på både reklam- och annonsföretaget och på myndigheten som i 27 år anlitat företaget för att göra en kompletterande trycksak med annonser. Man bad om ursäkt för otydligheten och sa att man skulle göra informationsinsatser på myndighetens informationsenhet. Själv bad jag också om ursäkt och drog förstås tillbaka allt jag satt igång.

Jag avskyr att komma med orättvisa anklagelser och bad om en särskild hälsning till kvinnan som ringt. Hoppas för både de anställdas, kundernas och statens skull att man stramar upp rutinerna på både företaget och myndigheten. Det måste vara klarare än så här när man blir kontaktad av en myndighet.