Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Norrmejerier

Jag vill betala mer

Av , , 2 kommentarer 11


Det är förstås lätt att säga för den som har råd och varken har liten eller stor familj, men jag skulle verkligen gärna betala både en, två och tre kronor mer för mjölken, filen och yoghurten jag köper från Norrmejerier. Bara pengarna gick till dem som håller landet öppet och byarna levande. Dem som tar fram bra mat på ovanligt miljö- och djurvänligt vis och står för största och viktigaste delen av beredskapen om något av det otänkbara skulle hända. Det senare har tyvärr blivit mer tänkbart på slutet.

Jag blev ledsen in i hjärtat när jag läste om sänkningen av mjölkpriset till bönderna i vk.se i eftermiddags. Jag förstod plötsligt mer av det underförstådda jag hörde när jag talade med ett par av de ledande på Norrmejerier idag.

Jag hörde också röster och såg kända ansikten framför mig. Både av skuldfria och mer småskaliga bönder och stordriftande och tungt skuldsatta. Allt fler av de första funderar på att helt sluta med backaffärerna medan de hårt belånade inte har något reellt val.

På t.ex. Twitter kan man höra totalt marknadstroende maximalliberaler uttala sig rätt korttänkt när det gäller svensk matproduktion. Det blir ibland både raljant och hånfullt. Som om maten vore precis vilken vara som helst. Som inte alls behöver framställas i Norrland och Sverige. Det fungerar inte så. Världen är inte så ”schematisk”.

Mat är inte smarta telefoner eller annan elektronik, inte bilar, lågprofildäck, mode, gardiner eller musik. Det är livsmedel, den absoluta livsnödvändigheten. Mat måste också produceras på marknadsmässigt vis, men vi måste se till att mat produceras och i möjligaste mån överallt där folk finns. Däribland Sverige, Norrland och Västerbotten. Ser vi inte till det idag kan de som kommer efter oss drabbas hårt. Vi kan hinna drabbas själva. Det kan gå fort.

Mjölk ”är” inte bara mjölk, yoghurt, ost, fil och mycket mer. Mjölkproduktion betyder kött, växtodling och kompletterande produkter. Det är infrastruktur, det är fler näringar och binäringar. Det är stad och land, landsbygd, industri, välfärd och säkerhet.

Den handlare som låter den som vill betala några kronor extra till bönderna för mjölkprodukterna skulle jag verkligen vilja gynna. Men vi, lantbruket och morgondagen behöver mer än det. Det sista vi har råd att förlora här under solen är jordbruket.

Låt mig till sist citera Böckernas bok:
”Under allt detta är det en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas. (‭Predikaren‬ ‭5‬:‭8‬)”

Idag skulle det ha stått rikspolitiker.

God natt!

Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 6


Fick syn på den här 12-minutersfilmen som Thomas Hartman lagt ut på Twitter.

Den är nog starkt präglad av att vara daterad 1943, under brinnande världskrig, och handlar mycket om försörjning och idoghet. En annan värld på många sätt.

Det är väl att Isak Nilsson en bit in i filmen slapp se de massiva utflyttningarna tjugo år senare och hur hans mödor värderats därefter. Han hade nog aldrig kunnat tro att Sverige skulle hamna i ett läge där man får fram hälften av maten vi behöver. Intressant att se även ursprunget till Volvo Umeverken och det som väl är Liljaskolan i slutet av filmen.

När jag sen betänker att jag föddes 16 år senare anar jag mer hur gammal jag är. 🙂

Här kan man söka fler historiska filmer.

Håller med Sverker

Av , , Bli först att kommentera 8


Fär inte länkningen att fundera, men kopiera in och läs den här artikeln om du inte gjort det. ligger mycket här: http://www.vk.se/955858/tva-kronors-prisskillnad-gor-skillnad

I butiker där man satsar på mjölk och andra mejerivaror från andra länder försöker jag undvika att handla över huvud taget.

Jag har många argument för detta. Ett är den skriande dubbelmoralen i att skruva upp kraven rekordhögt på de egna bönderna och sen ta existensen av dem och landskapet av oss alla genom att köpa där regelverket gör produkterna billigare.

Ett annat är att det är fullständigt livsfarligt att tappa matproduktionen i ett land och i en landsända. Mat är inte som andra varor. Mat är ”halva födan”.

Väldigt närproducerat

Av , , 2 kommentarer 10

Som ni ser är Glassbondens glass väldigt närproducerad. Den del av produktionen som inte går iväg till Norrmejerier och blir mjölk, ost och annat blir glass hemma hos fjällkorna i Selet. Vid Vindelälven.

Korna tycker det är lika varmt som glassätarna och häckar i vår närhet.

20130725-150510.jpg

Samma pris som 84

Av , , 3 kommentarer 16


En lantbrukare jag pratade med idag berättade att mjölkpriset han nu får är på samma nivå som 1984. Nittonhundraåttiofyra. Få av oss skulle vara glada över den lön vi hade då.

Det finns mellan 4 och 5 000 mjölkbönder med hög medelålder kvar i Sverige, men antalet sjunker snabbt. Det påminner om när grisbönderna slogs ut. Idag slaktas 40 000 grisar per dag i Europa som kan behandlas nästan hur svinaktigt som helst, med bara avkastningen för ögonen. I Sverige är det bättre att vara gris, men dyrare att föda upp dem och nu är det få producenter kvar. Det går att få fram mjölk billigare i Centraleuropa, om vi ser saken kortsiktigt och isolerat.

Man räknar med att våra knappa 5000 mjölkbönder ger jobb till 30 000 andra, allt från professorer och ostmästare till elektriker, chaufförer och industriarbetare. Det är en anledning att värna näringen. Djurskydd, kvalitet, natur, miljö och beredskap är andra tunga orsaker. Jag menar att vi med historien i minne måste inse att vi behöver en levande jordbruksnäring över hela vårt land.

Idag står det om ett av bidragen markägarna får i VK. En mindre del av dem är mjölkbönder. Trots de bidrag de får går verksamheten nätt och jämt ihop, i bästa fall. Ofta är det de få unga och mest skuldsatta som nu tvingas sluta. De som skulle leverera ost, youghurt mjölk och kött till dig, dina barn och barnbarn.

När vi nu en gång har börjat subventionera är det inte lätt att klippa. Nuvarande bidrag kan på ett sätt ses som ett direkt konsumenstöd. Vad skulle mjölken kosta utan och hur skulle det se ut med gran och några hästhagar på allt som nu är åker och öppna landskap?

Det finns saker att se över och stöd att ta bort, t.ex. EU:s stöd till tobaksodling. Men det svenska och norrländska jordbruket måste överleva. Eftervärldens dom kan bli hård om vi nu bara stoppar huvudet i sanden.

Man blir orolig

Av , , 8 kommentarer 11


Hörde just att Konsum börjat och ICA snart börjar med egen mjölk. Hittills ”bara” från södra Sverige, men framöver blir det kanske som med Bregott. Mjölken dit kommer enligt uppgift från Danmark. Numera ätes Norrgott här hemma. Västerbottensbregott.

Själv kan jag beskyllas för att vara både ”krösamajaaktig” och alarmistisk, men för mig är det delvis en beredskapsfråga varifrån jag köper just maten. Jag vill att det ska finnas ett nät av många, många aktiva jordbruk i Norrland och att unga människor ska vilja och kunna bli morgondagens regionala matproducenter. Vi skulle få tillräckligt stora problem ändå om det otänkbara skulle hända och fattas oss bönderna skulle det bli så fruktansvärt illa.

Jag vill också gynna det jordbruk vi belagt med världens hårdaste miljö- och djurskyddskrav. Att först införa dessa och sen köpa från länder där producenterna kommer enklare och billigare undan är inte bara inkonsekvent, det krävs mycket starkare ord i sammanhanget.

Sist men inte minst vill jag gynna mitt öppna landskaps bönder därifrån maten inte behöver åka så långt.

Debatt om det lokalproducerade

Av , , Bli först att kommentera 5

Det blev en ganska intressant kväll i Bjurholms Folkets hus. Det blev kanske mer tal om ekologisk mat än just skolmat. Föreläsaren Eva Fröman kommer från föreningen EcoMatCentrum, så det var kanske väntat.

Lokala matproducenter var med både under dagen med skolelever och Castorkökets personal och nu ikväll. Tyvärr kunde jag inte vara med tidigare idag. Bitvis hade det visst varit mycket intressant, t.ex. när en av de lokala jordbrukarna hade gett liv åt hur mjölken blir till och börjat med vallfrö i en skål. Ikväll bjöds det på provsmakning på plats av lokala produkter och man kunde också få med sig ett kok potatis från Provåker att prova hemma.

Stundtals brände det till lite mellan föreläsaren och matproducenterna ikväll. De senare undrade t.ex. lite över de energiförbruknings- och miljöbelastningssiffror som presenterades och undrade hur uppdaterade de var då det händer mycket inom producentledet.

För min del tycker jag mest att diskussionen berikade och understryker att medaljen har olika sidor. Någonstans ska ju idévärlden och sinnevärlden mötas.

Själv är jag en invånare och politiker i Vännäs som jobbar i Bjurholm. Susann Olofsso är en Bjurholmsbo som jobbar i Vännäs kommun. Hon var med och gav diverse tankar från åhörarplats utifrån sitt arbete med lokalproducerad mat i Pengsjö skola.

Det blev en del tal om upphandling, om prioriteringar och politiska mål för matverksamheten i kommunen. Även här kom det fram lite olika tankar. En liten kommun där få får kämpa hårt för att alls hålla verksamheterna flytande kan förstår inte lägga hur mycket tid och kraft som helst på enskilda detaljer, hur betydelsefulla de än är. Det är inte många som anar vilken arbetsbelastning kommunala tjänstemän har i småkommunerna med lite pengar, ständigt nya lagar och ökande krav som ska fyllas. Samtidigt finns förstås möjligheter att lägga in politiska mål och att öppna upp för mer lokal och regional upphandling.

Det blir spännande att se vad som händer i Sveriges minsta kommun. Dagmar Schröder, Ingemar Nyman och några politiker till var på plats och matfrågan lär komma upp på det politiska bordet på ett eller annat sätt.

 

Westerbotten

Av , , Bli först att kommentera 10


Det var riktigt roligt att läsa om Norrmejeriers satsning på Västerbottensosten i Burträsk.

När företagen satsar stort lite på sidan om allfarvägarna och kusten gläds jag verkligen. Det är inte frågan om att man är mot sina egna trakter, Umeåregionen och kustlandet. Det är bara så positivt när satsningar från näringsliv, offentlighet och stat sprids över vårt land.

Den vanliga centraliseringsslentrianen är inte långsiktigt hållbar. Varken ekonomiskt eller socialt.

Jag tror och hoppas fortfarande på en större omväxling i flyttströmmarna. Att man kanske flyttar ut ett tag, men kommer tillbaka till en lugnare och mer överblickbar tillvaro senare.

Det behövs fler satsningar utanför städerna. Jag tror att det kommer att bli dyrt annars.

Möten och kaffe med koost i Sandsele

Av , , Bli först att kommentera 6

Några bilder till kommer här, de näst sista från lördagen.

Efter ett tags samtal med människor med olika inställning till Sveriges statsbärande parti var det dags för Paltlunch. Det fanns annat att välja på, det var ju matmarknad, men jag var sugen på palt. Den här mannen träffade jag och kampanjkompisarna på gränsmarknaden i Tärnaby och nu blev det en längre pratstund. En nyttig sådan, på flera vis.

Jag tycker synd om de människor som lever instängda i väldigt snävt skurna monokulturer, ständigt omgivna av andra med ungefär samma ålder, bakgrund, utbildning och arbetsliv. I många uppgifter måste det också vara hämmande, ett svårövervunnet hinder.

Nere mot vattnet samarbetade ett par inte helt närliggande generationer kring kaffekokningen.

Norrmejerier krängde Västerbottensost och andra delikatesser via lokala medlemmar som också sålde alldeles egna sådana. Heder till Norrmejerier! Trodde inte att man var mäktiga en sådan småskalighet. Ber om ursäkt för denna förklenande tanke.

Så var det då dags att prova kaffe med koost. Hur hade man kunnat motstå att handla med sådana försäljare?

Det här var en annans koost, men min såg likadan ut. Ner i det kokheta kaffet med osten, vänta ett tag tills den blivit seg, god och oemotståndlig. Det var faktiskt gott.

Mannen på första bilden sa att det var ändå bättre med getost. Får prova vid tillfälle.