Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: ocker

Bäst en dag eller alla

Av , , Bli först att kommentera 11


Upphandling enligt LOU eller LOV?

Rätt skött kan Lagen om offentlig upphandling fungera ganska bra, men många gånger har man fått knyta handen i fickan över hur det fungerat.

Till exempel när avtal har slutits utifrån prisuppgifter på ett visst antal varor eller tjänster och allt utanför dessa har debiterats med direkta ockerpriser. Till andra privata och offentliga verksamheter.
Eller när viktiga verksamheter stått stilla uppemot året på grund av överklaganden och tvister de överklagande vet att man inte kan vinna. Man vill bara skjuta upp ikraftträdandet av det nya avtalet som tas över av andra eller sarga konkurrenten som vunnit.

LOV passar inte i alla sammanhang och det finns nackdelar. Det kan t.ex. bli så många leverantörer att få eller inga kan bli riktigt bärkraftiga och effektiva.

Men, det finns ur mitt perspektiv en stor generell skillnad på upphandling enligt LOU och LOV.
Med LOU måste man vara bäst dagen när anbuden öppnas. Då måste man ha högsta poäng, sen rullar det på anbudsperioden ut om vinnaren inte uppenbart missköter sig. Långsiktighet och hållbarhet blir ofta små frågor när avtalsperioderna är två, tre eller fyra år.
Med LOV måste man vara initiativrik, innovativ, bra och helst bäst alla dagar. Hur det går långsiktigt avgörs i varje kundmöte och i regel utifrån hur attraktiv man är som arbetsgivare. Det triggar förbättringar.
Det är svårare att konkurrera med dem som blir bättre hela tiden. Det är en anledning till att alla inte gillar LOV.

Jag gillar kommunens egen verksamhet och jag gillar LOV.

Ockrar statliga monopolet på oss?

Av , , 2 kommentarer 10


Om vi bodde 7 000 meter österut skulle det kosta 7 000 kronor mindre att ha tillgång till el. Vi hör nu till statliga Vattenfalls distributionsområde och betalar mer än 14 000. Svåger och svägerska 8 000 meter bort betalar knappt 7 000 kronor, inom Umeås vidsträckta kommun. I lilla, tighta Vännäs betalar vi alltså drygt dubbelt. Mest i Sverige.

Jag tycker iofs att det är värt 1,60 i timmen att ha el i huset. Jag förstår att det kostar att anlägga, underhålla och byta ut vidsträckta elledningar och att hålla kompetens stående för allt som kan hända. Att man ibland måste kompensera för tider av underunderhåll. Jag vet också att varje verksamhet som inte ska erodera behöver ett överskott. Företag som hem, kommun och förvaltande myndighet.

Jag tycker ändå att det är märkligt att det är billigare att ha el långt bort ifrån vattenkraftverken och att statens elbolag kommer undan med att höja priset med 37 % på tre år. Vattenfalls chef säger att man måste höja priset på grund av underhållsbehov. Statliga energimarknadsinspektionens generaldirektör säger att det inte stämmer. En bråkdel av Vattenfalls rekordhöjning går enligt henne till underhåll. Att just vattenkraftlevererande kommuners medborgare i Sveriges norra och glesare delar ska bidra extra mycket till statliga Vattenfalls vinst på 2,2 miljarder är direkt stötande. Ska statskassan fyllas på får man hitta på ett sätt med annan fördelningsprofil. Enorma summor i fastighetsskatt för Norrlands kraftverk hamnar redan i Stockholm, inte här.

De stora elbolagen höjde i snitt elnätsavgiften 3 300 kronor 2010-2017. De små och ofta vinstdrivande höjde i snitt 1 300.
Jag vill vara försiktig med ordens valör, men ocker kan utföras av statliga myndigheter med monopol. Ordet plundra passerar tanken.

Några vill förstatliga de mindre elbolagen för att hindra dem att dela ut vinst från en monopolverksamhet. Som verkligheten ser ut tycker jag det är en riktigt dålig idé. Jag vill inte att svågern ska betala lika mycket som jag. Jag betalar hellre lika lite som han. Så länge det finns andra elbolag som debiterar knappt halva priset och ändå går med vinst ser vi i alla fall hur galet det är.
Statligt totalmonopol som kan växa hur det vill och tillåts ockra på vissa medborgare känns definitivt inte som en bättre idé.

SVT – Vattenfall är dyrast – Vännäs har högsta avgiften

Avslutningsvis är det ändå en bättre affär att bo och äga hus i Vännäs kommun än i vissa andra. Trots för hög skatt och elnätspris. Lugnet, tryggheten och att man slipper ett antal miljoner i huslån bidrar. 😉

Tankar kring hyresrövarna

Av , , 6 kommentarer 6

Om det som skrivs är sant kan man säga mycket om de rövare som i vissa kommuner tydligen kan göra 1000-procentsvinster på lägenheter för ensamkommande.

En sak är vilken oerhörd skada de gör nysvenskarna. En del som redan hatar lär lägga på en hel del procent på sina hatobjekt, trots att dessa inte har något med röveriet att göra. Nya hatare tillkommer förmodligen.

Mindre nogräknade politiker kan också frestas att låta de här avarterna påverka politiken. Dels riktat mot invandrare generellt, dels mot sund företagsverksamhet i välfärden i stort. Hur stor skillnad det än är på 1600 procent i hyresocker och 4-5 i sunda samhällsnyttiga verksamheter kommer säkert några att försöka banka ihop det. Många har flera orsaker att vilja se ett snabbt slut på hyresröveriet.

En annan sak är att den här verksamheten visar hur illa vår bostadsmarknad fungerar. 40-60 000 för en etta  vore ens i yttersta undantagsfall omöjligt om den fungerade någorlunda.

En ytterligare tanke som kommer, hur ser de kommunala tjänstemän eller politiker som skriver under dessa avtal ut? Hur kan de se sina uppdragsgivare  skattebetalarna i ögonen?

Allra sist, nu återstår det för Expressen att ta fram några exempel på otaliga alldeles normala hyreskontrakt för ensamkommande ute i Sverige. För helhetens skull.

Ockrare i välfärden?

Av , , Bli först att kommentera 6

Det är ofta svårt att veta vad som verkligen är sant i medierapporteringen. Ibland kommer sanningen fram först när dreven klingat av och intresset har falnat.

Men är det riktigt att några fastighetsägare tar ut 46 500 kronor i månadshyra för ettor åt ensamkommande unga, då bör den möjligheten plockas av dem väldigt snabbt.

Att kommuner och andra har en rimligt god ersättning för helheten av husrum, uppehälle, undervisning och all sorts omvårdnad är en helt annan sak. Man har kostnader som staten inte är med och täcker och som man bör bidra till, om så i denna form.

Den stämning Expressen och andra piskar upp kring ekonomin för ensamkommande känns inte av godo. Det blir lätt enögt. Krasst ekonomiskt kommer en stor del av dessa ensamkommande kommer att bidra på ett alldeles utmärkt sätt till det svenska samhället. Nog kan det komma olika ”sorter” och flera med trauman, men utifrån mina erfarenheter gissar jag att en oproportionerlig andel resursrika och ambitiösa ensamkommande kommer att bli samhälleliga högpresterare, utan att ha ”kostat” t.ex. för- och grundskola här. Det handlar om stora belopp. Den bilden vill jag ha med när vi talar ekonomi kring detta.

Har vi ockrare i systemet måste vi se över hanteringen.