…
Tänk vilka resurser många av våra verksamheter skulle få på lite sikt om kanske hälften av ”bra-att-ha-mötena” slopades eller kortades. Jag menar inte att möten generellt är onödiga eller att det är ett problem överallt. Jag träffar dock människor i offentlig och privat sektor vars stora arbetsmiljöproblem är möten som upplevs meningslösa.

Tänk en arbetsplats där 40-50 % av arbetstiden består av möten. Fyra timmar per dag. (Talade nyss med en frustrerad privatanställd i en av Sveriges ”kronjuveler” som dagligen snittar betydligt mer i ganska stora grupper)
Tänk om mindre nödvändiga sittningar – låt oss säga hälften – kunde identifieras och uteslutas och den andra hälften tid- och deltagarbantas?
Vilken verksamhet med den mötesintensiteten skulle tacka nej till 20 % mer resurser? Även om vinsten bara vore 5 eller 10 % vore det inte att förakta. Oavsett finansiering.

Finländarna kanske har konsulter som kan hjälpa oss om vi inte klarar omställningen själva. Det finns många finska skämt och anekdoter om svenskt mötesraseri.