Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Skog

Vem ska göra AF:s jobb?

Av , , 2 kommentarer 6


Det drar ihop sig till storm på arbetsmarknadsområdet, efter en tids stiltje på vissa områden.

Vi får fler äldre äldre med ökande behov av vård och omsorg och har litet tillflöde i arbetsföra åldrar. I många kommuner minskar befolkning och arbetskraft. Färre arbetande skattebetalare. En stor del utrikesfödda arbetar, men många i etableringen är på väg in i JOB, andra till försörjningsstöd. Flera kommuner måste minska vux-utbildningen och studerande får läsa på distans. Inte bäst för alla.

M/KD—budgeten drog ner 5 % på AF:s förvaltningsanslag, 10 nästa år, och 50 % drogs ner på AF:s programanslag. Pengar till arbetsmarknadsutbildningar, aktivitetsstöd och lönesubventioner m.m. Regeringsbildningen och Jök:en medförde full privatisering av matchningen av arbetssökande. Allt sker momentant, rakt av. Det finns medarbetare även inom AF som tror att det som helhet är rätt åtgärder, men takten ger svåra problem.

Då ser väl morgondagens AF-aktörer, bolag och folkhögskolor, ljust på framtiden? Inte direkt. Några av bolagen har upphört, dragit ner, slagits ihop eller konkursat. Några försöker lämna igen sina upphandlade uppdrag. De flesta har få deltagare och blöder kraftigt.

Folkhögskolor som på regeringsuppdrag samarbetar med AF i särskilda utbildningar upplever en tvärbromsning. Dels naturligt på grund av lägre inflöde av utrikesfödda, dels för att AF sagt upp viss utbildning och inte orkar/hinner anvisa svensk- och utrikesfödda till arbetsmarknadskurser eller ”kortare reguljära” utbildningar – ofta mot vård och omsorg. Nödvändiga utbildningar som inte kostar kommuner eller AF regionalt några pengar.

Nu bromsar konjunkturen, många kommer tillbaka från extratjänsterna samtidigt som insatser och resurser som kan lindra används inte. Det gläder att det högt i AF förs diskussioner om fler folkhögskoleinsatser, men nu skickar skolorna tillbaka anvisade pengar. Många arbetssökande går istället hemma utan utbildning medan folkhögskolor måste lägga ner arbete och enheter som absolut behövs i morgon. Vem ska då göra jobbet?

Att kommunerna vill bygga ut sin verksamhet och konkurrera med aktörerna om matchningen är förståeligt, men också oroande. Alla kommuner kommer inte att ha aktörer, särskilt inte när de etablerade nu svälts ihjäl. Att vi i kommunerna blir både beställare, utförare och kanske kontrollanter är inte bra. Jag ser växande administration, ökade kommunala kostnader och än förre utförare då få vågar lita på att kommunal verksamhet inte favoriseras.

En mörk bild? Jag har försökt teckna den som jag ser den, utan alltför mycket partiskhet.
Vad måste göras?

Arbetsförmedlingen lokalt: Mitt i krutröken måste AF ändå fokusera på att flytta sina inskrivna framåt. Människor måste in i utbildning och matchas vidare till jobb där de behövs. Utrikesfödda får inte gå hemma och tappa språk, motivation och fart. De måste aktivt föras vidare i trappan mot arbete och integration. Det finns lämpliga påverkansbara utbildningar, folkhögskolans behöver AF inte betala för.
Förs människor inte vidare knäcks de kommunala ekonomierna då många hamnar i försörjningsstöd istället för förvärvsarbete.

Arbetsförmedlingen centralt: Huvuduppgiften måste få fokus ner genom organisationen. Omorganisation får inte ta all tid. Avtal måste nyttjas, nya måste till. För folkhögskolan måste det snabbt fram kurser med svenska, samhällsinformation och arbetsmarknadsinsatser för dem som gått från etableringsprogrammet till Jobb- och utvecklingsgarantin. Utrikesfödda som varit här några år, men inte kommit längre än de i etableringen. Det behövs även mer aktivering för svenskfödda som av olika anledningar blivit långtidsarbetslösa.
Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar måste också komma tillbaka.

Kommunerna: Vi måste bryta ryggmärgsreflexen att vilja göra mest möjligt själva. Vilka samarbeten kan vi få till? Med andra kommuner, folkhögskolor och andra. Ibland behövs delande av kostnader, med folkhögskolor blir utbildningen oftast gratis fast man kan resonera sig fram till utformningen utifrån förutsättningarna. Kanske till och med samarbeta om lärare.
Människor i försörjningsstödet måste kunna studera till vissa kortutbildningsjobb. Personer i svårigheter av olika slag kan få en start mot studier i Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Upp till 6 månaders utbildning utan kostnad för kommunen. Till exempel.

Politiken lokalt: Vi måste uppmuntra och initiera samarbeten innan vi ”bygger ut”. Fundera på vad vi ska driva själva och inte.

Politiken centralt: Utan att fastna i vems fel det ena och det andra var och är måste politiken få fram verktygen att få fler av arbetskraftsreserven i arbete. Människor långt ifrån arbetsmarknaden måste komma närmare – få bli behövda och självförsörjande.
”The perfect storm” måste undvikas.

Det är förståeligt att många i myndigheter och verksamheter mår mindre bra idag, men om vi inte får jobbet gjort nu mår vi ännu sämre i morgon.

Staten, skogen och kapitalet

Av , , Bli först att kommentera 8


Jag tycker det är klinkande klart att markägare ska ha god och snabb ersättning om de nekas att avverka sin egen ägandes skog. Det är ett överhetens ingrepp mot äganderätten som i en rättsstat måste kompenseras av det allmänna, av oss alla. Det var glädjande att skogsägarna vann.

Skogsstyrelsens chef som överklagat domen har trots allt en tungt vägande poäng i sitt resonemang. Det måste klargöras vem som kan få ersättning och när. Det kan inte bli någon cirkus á la den fornnordiske galten Särimner som åts upp på kvällen och levde igen morgonen efter. Det blir orimligt om en skogsägare som nekas avverkning får ersättning, säljer marken och nästa ägare också kan få 125 % av skogens värde vid ett nej.

Det är högst rimligt att detta oreglerade reds ut, men låt det ske riktigt snabbt för de drabbade skogsägarnas skull.

Läs gärna Skogsstyrelsens chefs debattinlägg.

Så här kan staten inte bete sig

Av , , 4 kommentarer 9


Att staten kan agera så här är mer än upprörande; Fastighetsägare i inlandet köper skog med lån som beviljas på tillståndet att avverka. Sedan stoppar myndigheten avverkningen med hänsyn till naturvärden alltmedan staten själv avverkar sin egen fastighet intill.
Förstår man vad man bäddar för?

Staten fick svverka, inte de privata alldeles bredvid.

Nästan medlem i LRF

Av , , Bli först att kommentera 3


Fick härom dagen ett trevligt samtal från LRF som tyckte jag skulle bli medlem. Lite oväntat för en som inte har kor eller skog, tydligen låg ett och annat jag skrivit och skrivit på angående statens märkliga skogskonfiskeringar bakom.
Jag förklarade min stora uppskattning av de gröna näringarnas folk som betyder så enormt mycket för oss i välgångstider och närmast allt, rent jordiskt, i tung motgång. Det svenska och nordiska jordbrukets minimala antibiotikanvändning medverkar också till att vi har tillgång till penicillin lite längre än om Spaniens, Tysklands och Danmarks överanvändning skulle råda överallt. Vid hotande ofärd betyder försvaret något så länge det avskräcker, blir det verkligen krig och avspärrning så hänger allt på att vi har tillräckligt av egen matproduktion.
Jag blev inte medlem (kanske skulle någon även se sånt som röstfiske *s*), men jag lovade att göra vad jag kan för svenskt jordbruk – vårt livsmedel och vår livförsäkring.

Grattis Liljaskolan och Norrland!

Av , , Bli först att kommentera 9


I går fattades ett större beslut av Liljaskolans styrelse. Efter uppmaning från olika håll beslutade man att starta utbildning av vad vi vanliga trottoartrampare kallar skogsmaskinsförare. Utbildningen finns här och där, men vad jag vet inte i södra Västerbotten och Västernorrland. Skogsbruksskolan i Burträsk har den sedan länge och fortsätter utbilda.

Gymnasieutbildningen ska börja i höst och skolan lär ha ett styvt jobb att göra saken känd fort nog. Helt klart behövs många lämpade förare med känsla för skogen, naturen, tekniken och helheten. En väldigt stor del av vårt välstånd växer fortfarande på träd. Fast många inte tycks vilja tro det. En skotar-eller skördarförare arbetar ihop mycket välfärd för oss andra.

Det är ingen billig utbildning, främst på grund av de maskininvesteringar som behövs. Nutida skördare är högteknologiska och datorspäckade saker tillverkade i relativt små serier och priset blir därefter. Även om de värdsledande teknikdelarna av skogsbranschen räknar riktigt snällt kostar det pengar. Simulatorerna är inte alltför dyra och sparar mycket pengar, men ersätter förstås inte verkligheten.

Jag önskar Liljaskolan mycket lycka till i jobbet med att snabbt lägga en god och hållbar grund för utbildningen och nå ut med informationen till unga, branschfolk och studievägledare runt landet.

Nytta och nöje i norr

Av , , Bli först att kommentera 7


Imorgon lördag 1100 börjar det ett evenemang i Näsland, Bjurholm. Det är inte svårt att hitta. Kommer man från Vännäshållet svänger man höger vid macken och följer sedan vägen någon mil. En bit efter skylten Näsland märker man snart området där traktorer och andra teknikhistoriska saker samlats.

Förutom dagens huvudsaker blir det vid ett par tillfällen några minuters information från Liljaskolan om en ny specialutbildning inom Yrkeshögskolan som Sverige och inte minst Norrland och Västerbotten behöver. En relativt kort utbildning (tre terminer) som flera näringar efterfrågat länge. Flera stora företag och myndigheter är med och leder utbildningen. Den ger kompetens och behörighet till ett bristyrke som är tämligen fritt, ofta välbetalt och där man kan ha både offentliga och privata arbetsgivare. Om man inte blir sin egen och tar uppdrag.
Utbildningen söks innan 20 september och startar i november.

Kom till Näsland och se och hör mer.

IMG_2298

Skogen

Av , , Bli först att kommentera 7


Har idag träffar några företrädare för en av våra basnäringar, skogen.

Vi språkade om olika saker, bland annat det faktum att väldigt många unga saknar en relation till skogen. Även ibland barn och ungdomar på landsbygden. Än i denna dag står skogen för mycket av vår välfärd och även för våra möjligheter till liv över huvud taget. Och till ett gott liv.

De jag träffade hoppas att skogen framöver kan nyttjas mer som en resurs i skolan. Något som gjorde mig nyfiken var de praosatsningar man gör från skogsnäringen. I en tid då skolelever ofta får alldeles för lite att välja på när man ska ha prao tycks skogen på sina håll kunna vara ett positivt undantag.

Genom satsningen ”Mera skog” försöker skogens företag och organisationer här i trakterna erbjuda grundskoleelever en omväxlande prao där man olika dagar får se olika arbeten och områden i skogsnäringen. Låter intressant. Vore roligt att se hur det fungerar.

En gång i grundskolan praoade jag som jägmästare. Det var nog väl att jag inte försökte mig på den banan. Men jag skulle önska att en del pojkar och flickor i våra trakter tittade efter vad skogen kan ge.

När det blir barmark ska jag utforska ”skolskogen” i Bjurholm. Jag vet att den finns, men inte riktigt var.

Vinterns spår förgår

Av , , 2 kommentarer 7

Befinner mig i skogen, skönt improduktiv.

Vinden drar ordentligt. Den sliter i grenar och plåtdetaljer. Det går dåligt att åka skidor och inte mycket bättre att gå. Snön tappar hela tiden och de snöfria fläckarna blir större. Längs skogsvägarna gerillakrigar den istället genom att bilda osynliga sjöar som man upptäcker när man trampar igenom uppmjukade skoterspår.  Hjälper inte mycket med goretexskor då de slutar för tidigt.

Jag eldar och njuter av våren genom fönstren istället för att vara ute. Förbereder kvällens tal om Försonaren, en av de mest okända personerna som finns fast stora delar av vårt samhällsbygge, vår nominella religion och vår kultur i grunden bygger på honom.

I ryggsäcken finns dagordningarna för KS, KSAU och mycket av underlaget för vårens budgetarbete i Vännäs. Tänkte ta en stund för att leta efter besparingsområden där man kan hålla igen för de satsningar Moderaterna och våra "allianspartier" vill göra. Som bekant går man inte i land med att satsa överallt, varken som privatperson, stat, landsting eller kommun. I korta loppet kan man lura sig själv och andra att tro det, men i längden avslöjas det att det inte går.

Ute flänger fåglarna på tidig holkvisning över stugtomten som är ovanligt full av kvarliggande älgspår. Det gröna som nyss låg nedpressat  under snömängderna förvånar med sin obändiga lust att leva.

Knäckta stammar

Av , , 2 kommentarer 4

Snön som frös fast när den kom och sen bara förenats med fler flingor kostar mycket pengar för land och skogsägare just nu. Man ser gott om brutna toppar och knäckta stammar i skogen i norra Västerbotten. Det vore inte dumt med ett par dagars ordentlig "blia".

På den här vägen hade man nästan kunnat bli snabbkammad om man körde nercabbat.

Viljan rätt, resultatet fel. Det finns en…

Av , , 2 kommentarer 7

Viljan rätt, resultatet fel.

Det finns en politisk vilja att skydda en del gammelskog och vissa ovanliga livsmiljöer i skogen. Det sätt på vilket staten lägger beslag på de här områdena är ofta olycklig. Jämfört med andra länder upplever många som äger skog som "skyddas" att Sverige använder tvångsmedel och inte betalar för sig som man borde.

I exempelvis Finland sker skyddet med större inslag av frivillighet. Resultatet av att det ofta upplevs som att vi "tvingar" och "tar" är bl.a. att det av många upplevs som mycket negativt och riskfyllt att ha skog med sällsynta biotoper. Många är rädda att staten framöver ska intressera sig för deras äldre skog och det blir därför ett högt avverkningstryck på skog i "riskzonen".

Tänk så fel det kan bli. Olyckligt utformade regler gör att resultatet går stick i stäv med meningen. Här måste det tänkas till. Både för skogens och skogsägarnas livsmiljö.