Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: skolutveckling

Skolan

Av , , Bli först att kommentera 9


Det är riktigt bra med de satsningar regeringen nu gör på skolan. Det gäller bara att de ”släpps fram” i kommunerna.

Tyvärr sker det inte alltid. Genom åren har skolan fått pengar till olika förstärkningar som stannat i kommunens stora påse. Satsningar på matematik har till exempel ibland aldrig kommit skolan till del. Tyvärr har det inte varit ovanligt runt omkring. Hade kommunerna varit verksamheter av andra slag hade det aldrig accepterats.

Små kommuner har det riktigt tufft, men riktade pengar måste komma fram till adressaten. Kunskapsutveckling, arbetsro och arbetsmiljö måste få ett lyft. För alla inblandades och framtidens skull.

Ett tvärsnitt

Av , , Bli först att kommentera 7


Är på väg hem efter väldigt intensiva dagar på SETT-mässan i Kista. Projektet SFI Online stod för resan och lärare och skolledare som deltar i projektet träffades igår kväll.
Förhållandena är olika mellan skolorna, men det finns behov av utbyte. De som arbetar med svenska för invandrare har oftast rätt få medarbetare, eller inga.

Förutom det som direkt eller indirekt rör SFI har det blivit föreläsningar som rör både gymnasiet, grundskolan, fritids och förskolan. Den sista handlade om en undersökning om hur läsplattornas intåg på förskolorna påverkar lek och lärande. En av de jag påverkades mest av var en som handlade om fritidshemmen och deras betydelse när de nya verktygen sprider sig i skolorna. Ska försöka återkomma till det. Där fritids inte blir ren förvaring är det troligt att betydelsen för lärandet kommer att öka.

Föreläsningarna av svenska och utländska skolledare och skolutvecklare som kommit en längre bit i utvecklingen har också varit intressanta, med något undantag. Man kan inte få fullträffar jämt.
Det är alldeles klart att det finns många misstag att göra, digitalisering är inte bara solsken och möjligheter. Det gäller att lära av andra och komma ihåg att det finns många som vill sälja något.

Lyftande skola

Av , , 2 kommentarer 10


Den första föreläsningen på SETT-mässan handlade om en skola i Bolton, Essa Academy, som uppstått ur ruinerna av en skola med väldigt dåliga resultat.

Området är fattigt och hade tidigare en låg medellivslängd. Två skolledare som själva vuxit upp på platsen och i den tidigare skolan berättade om den nysatsing man gjort. Ny teknik är med på alla plan, men den är inte bärande. Det är tankarna, ”tron” och drivet att lyfta eleverna.

Visst har det kostat att bygga en helt ny skola, men kostnaden ”per betyg” har halverats. Framför allt har den förändringen betytt väldigt mycket för många elever och hem.
Det går att förändra saker.

Tilltro och utveckling

Av , , Bli först att kommentera 8

Från mobilen

De första passen på Skolinspektionens dag handlade om den lyftande tilltron till eleverna och om utvecklande granskning.

Just nu har man gått igenom tanke och struktur i SI:s lektionsobservationer. Det är tveklöst användbara verktyg även för den lokala skol- och förskoleledningen. Vi har också fått en webbpresentation av BEO och hennes arbete. (Barn- och elevombudet som prövar och bedömer kränkningar i skolan)

På bilden ett bevis för våra nya tider. Pennan vi fick när vi kom innehöll ett USB-minne med alla presentationer och diverse annat. T.ex. Skolinspektionens dokument för lektionsobservationer.

Man har uppmuntrar twittrarna att twittra under dagen, jag slog till även med en blogg.

Skolinspektionen

Av , , Bli först att kommentera 4


Imorgon torsdag blir det en dag med Skolinspektionen för min del. Inte som tjänsteman, men som politiker.

Skolinspektionens dag har anordnats sedan 2009 och i år delar man bland annat med sig av sina metoder för tillsyn, klassrumsobservationer och ämnesgranskningar. Allt för att skolor ska kunna använda dem i sitt eget utvecklingsarbete. Jag tycker det är sunt använda skattepengar. Meningen med Skolinspektionen är ju att våra unga ska få bättre skolor.

Här står det om dagen:

http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Konferenser–massor/Skolinspektionens-dag-2012/

Kan man skriva detta?

Av , , Bli först att kommentera 5


Den första intensiva dagen i Österbotten är över. Det var meningen att jag skulle följa med bildningsdirektör Snickars till Närpes, men jag lät bli. Hotellet där jag skulle bo gick i konkurs för några veckor sedan.

Jag skulle kunnat få sova i det stängda hotellet, men jag tog in på ett riktigt bra ställe istället. Ännu mer centralt, med utmärkt personlig service, väldigt fin mat och i det närmaste helpension. Innan blodtrycket stiger för mycket hos någon med särskilt väderkorn för orättvisor ska jag berätta att jag bor hos goda vänner i Vasa som det var länge sedan jag träffade.

Idag har jag fått vissa saker bekräftade om det finska skolsystemet, sådant som kan kasta ljus över delar av utvecklingen och skillnaderna mellan våra länder. Jag är inte förvånad, det är inga hemligheter, men jag måste nog fundera och fila på formuleringarna innan jag skriver om det. En och annan kommer att tycka att det är oförenligt med min roll att se det jag ser, men det kan inte hjälpas. Flera intressen kan nog bli en smula upprörda, så jag tror jag får sova på den texten.
En natt eller två.

En gång i Malax

Av , , Bli först att kommentera 6


Jag har inte så många skolanknutna minnen från Finland, men ett svårutplånligt har jag.

Det var när jag var med på den längsta bussresan som Mariaskolan gjort. Vi besökte alla länder där våra dåvarande högstadieelever kom ifrån, eller hade sina rötter. Bussen var en osedvanligt välvårdad Volvo B-58 av 1979 års modell som rullat i Saxnäs. Ansedd som för gammal av många, men med relativt måttliga mil och ombyggd men kyl, frys och liggplatser.

Vi sov över i skolan i Malax och träffade elever och lärare. Med just Malax har för övrigt Castorskolan i Bjurholm haft ett utbyte som tyvärr tog slut när det blev dyrt och svårt att resa mellan grannländerna.

Jag ska inte dra allt som hände, men på morgonen så gick växellådan sönder, och med musik! Det fanns inte en chans att laga den, trots att vi hade med oss en omvittnat skicklig bussmekaniker.

Eleverna fick ha skoldag med några av lärarna, medan andra kollade alternativa bussmöjligheter och några letade växellådor på Internet. Att hyra buss för 800 mil och 17-18 dagar gick långt utanför alla ekonomiska ramar.

En enda växellåda till den 27 år gamla bussen kunde hittas. Förutom den som fanns i en okörbar reservdelsbuss i Vilhelmina. Den lådan skulle ta minst tre dagar att få tag i. Den som hittades på nätet fanns på en skrot 1,5 timmes bilfärd bort. Jag lånade bil och släp och åkte och köpte den för 600 Euro. Bussmekaniker Kvarnström och vår medhavde tekniske officer och busschaufför Stoltz började montera lös den stora tunga växellådan med hjälp av spännband och handverktyg. Med bussen stående lite på snedden på skolans grusplan. Folk började strömma till och även lokal-TV kom förbi. Det var alldeles klart att Gamla Bettan och vi hade stort stöd.

När vi åkte hade VK haft en bild på elever och buss på halva framsidan. På något sätt hade Benny Stiegler nu fått nys om våra problem och ringde under reparationen och frågade, med lenaste rösten, hur det egentligen gick. Snart stod det längst upp på vk.se: ”Extra – resan tog slut i Malax”.

Det arbetades och bads och nio timmar efter smällen rullade Bettan mot Helsingfors. En busslast elever av alla de slag hade fått lära sig att saker kan ordnas mot alla odds. Min lätt elaka tanke var att
vi skulle rulla på och fortsätta att blogga från resan medan VK stod där med långnäsan och artikeln som sa att resan slutade i Malaxlimpans hemby.

Nu är jag ju lite blödig och nån timme innan pressläggning ringde jag VK och sa att man hade en gravt felaktig artikel på nätet som man borde ta bort innan den kom i tryck. Min vekhet gällde mer elevernas bekanta och släktingar än stortidningen, man ville ju inte att någon skulle oroa sig i onödan.

VK snodde ihop en kompletterande artikel på nolltid. Sedan ringde Benny på kvällarna och undrade hur det gick för oss, alltmedan vi reste genom 14 av Europas länder. Några passerades snabbt, andra besöktes. När vi kom hem möttes vi av bland annat VK som tog emot oss på hamnplan i Umeå.

Det hade varit roligt att komma tillbaka till Malax, men nu ser jag fram emot att bildningsdirektören Åsa Snickars ska visa skolorna i Närpes.

Vad kan Amerika lära av Finland?

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är en fråga som ställs av Tony Wagner från Harvard University i den första av de fyra kvartslånga youtubefilmerna om ”Finlandsfenomenet” som man hittar här. Filmerna gjordes förra året för att visas i USA.

Ja, man får tänka, tro och mena vad man vill om skolan i Finland, men vi som jobbar inom skolan måste rimligen vara nyfikna på den utveckling som Finlands utbildningsväsen haft. Finns det något som Sverige kan lära?

Ta en kvart och se den här första filmen. Kanske också de senare. När filmen är slut kan man klicka vidare på de kommande. Orkar du inte med engelskan, eller har du inte tid, så se gärna de första minuterna av filmen och läs de tankeväckande bildtexterna där i början.

Hittade bl.a. de här filmerna när jag har tittat runt lite bland det som finns om finska skolan inför skolchefsskuggningen i Österbotten som börjar i morgon.

Den finska skolan

Av , , Bli först att kommentera 7


Uppladdningen är inte perfekt. Jag hade tänkt läsa Pasi Sahlbergs ”Finnish lessons” om den finska skolan och en del annat också, men det har inte blivit tid. De här sista dygnen innan avresan tidigt på onsdag morgon är också fyllda med olika sorters uppgifter.

Västerbottens skolchefer har via Region Västerbotten fått möjligheten att åka till Österbotten och jobbskugga sina motsvarigheter. Ungefär hälften har nappat och kommer att åka över till det östra grannlänet tre dagar. Först blir det en dag på Regionförvaltningsverket i Vasa och sen sprids vi på olika kommuner i Österbotten.

För min del blir det Närpes. En av skolorna jag får besöka har en för både finska och svenska förhållanden stor andel invandrare. Det ska bli mycket intressant att se hur man arbetar där. Normalt har de finska skolorna en låg andel utomnordiska elever.

Politik och förvaltning har valt lite olika vägar för skolan i våra länder. Det ska bli mycket intressant att se hur det tar sig uttryck. Även om skillnaden i resultat inte skulle vara så stor som det kan synas så tror jag alla medger att den finns. Finland har klarat sig bättre de senaste decennierna. För 20 år sedan klarade sig Sverige bättre i internationella mätningar. Sen har det gått utför i Sverige och uppåt i Finland.

Varför?

Vilka är nyckelfaktorerna? Hur inverkar historien? Vad händer idag, vilka är trenderna? Varför vill en tredjedel av Finlands gymnasister bli lärare? Vad skulle vi kunna importera in i vårt skolsystem med våra nya styrdokument, skollag och läroplaner? Finns det något vi inte skulle vilja ha? Finns det något i Sverige som man skulle önska fanns i Finland? Hur är IKT-utvecklingen inom skolan i vår f.d. östra rikshalva?

Jag har några tankar och teorier om skillnaderna mellan våra länders skolor. Ska bli spännande att se i vilken omfattning jag har fel. Och så ser jag fram emot en del aha-upplevelser och människomöten.

Svar till lf om skolreklamen

Av , , 2 kommentarer 3


I morse mobilresonerade jag fram ett kommentarsvar om reklam i skolan till signaturen lf. Ett svar som blev så långt att jag sätter in det som en bloggtext:

Jo, jag jobbar i skolan, i alla fall några månader till. Sen får vi se. Jag jobbar i Sveriges minsta kommun Bjurholm där vi har en enda skola. Det blir en del information från oss, men reklamen lyser med sin frånvaro.
Jag har också jobbat på icke vinstdrivande friskolor som fått göra reklam för sig, men även där har mycket handlat om information.
Den gymnasieskola som förra året satsade mest på reklam enligt en artikel jag läste satsade en dryg hundralapp i månaden per elev. Det är en hel del, men man vet ju inte om det är mer av en punktinsats eller något löpande.

När det är som det ska tror jag att skolans eldsjälar drivs av en lust att göra skillnad i enskilda elevers liv, alldeles oavsett deras grundförutsättningar, men också av att föra hela skolan framåt. Många mäter hur det går, t.ex. lärarfacken.
Själv tror jag att Göran Perssons kommunalisering av skolan var ett misstag som kan komma att bidra till allt större skillnader mellan växande och krympande kommuner framöver, om inte staten följer och korrigerar utvecklingen.
Jag hade gärna sett en fortsatt statlig finansiering av skolan kombinerat med ett friskolesystem med möjligheter till pedagogiska bidrag från olika håll, men nu får vi nog gå vidare därifrån vi står.

Det allmänna resultatet i svensk skola jämfört med omvärlden har i alla fall sjunkit under längre tid än det funnits reklam i Sverige. Den är näppeligen huvudproblemet.
Den alltför vanliga ”upprorskulturen” som tar bort så mycket tid och arbetsro är däremot ett av hindren för våra ungas och Sveriges morgondag. Det mer lyckosamma Finland tycks ha mindre av planer, policys, utvärdering och tumskruvar på lärarna. Men man har generellt en helt annan arbetsro och man kan lägga mycket mer tid, lust, ambition och inspiration på huvudsaken – Undervisningen.

Det är meningen att Västerbottens skolchefer via Region Västerbotten ska få göra en ”skuggning” av Österbottniska skolchefer framöver. Jag är nyfiken på saken och hoppas att hinna få vara med och pejla skillnaderna mellan broderfolkens skolor och resultat.