…

Tar en paus i arbetet på skolan där jag sitter och svettas med diverse saker och ting. Lite sena skriftliga omdömen är en sak. Nu har jag just gjort mitt sista!

Har idag mött en person som för många år sedan var utdömd av allt och alla. En som var "långt ner i källaren" och som väldigt få, om några alls, väntade skulle ha en framtid överhuvudtaget. I dag är det en sedan länge väletablerad, utbildad och kvalificerad samhällskugge med stor betydelse för många. En som fann Meningen med livet, siktar mot evigheten och lever intensivt i nuet. Det mötet har lyst upp decembermörkret en del idag.

Det sker positiva överraskningar. Vi ska inte helt ge upp någon på vägen, även om engagemang och möjligheter har sin begränsning. Vi är människor, inte gudar.

En annan person dog härom veckan, sittandes hemma i soffan. Livsvägen var inte snörrät direkt och mycket hade blivit fel under resan. När det lugnade av mot slutet av livet tog den här personen sig an ett par tre andra som inte heller hade det lätt. Blev lite mamma, lite kompis, lite hjälpbehövande så att de andra fick göra lite nytta och se utöver sin lilla livsplätt. Ibland kan vi faktiskt hjälpa andra genom att behöva hjälp.

Tänk om vi kunde ta oss an i alla fall tre stycken var och underlätta livet litegrann för dessa. Något bättre bleve det under solen, i jämmerdalen.

…