Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: släkt

Nä men tjena!

Av , , Bli först att kommentera 11

Det var exakt vad hon sa när jag nyss ringde, släktingen som fyller 97 nästa gång.

Sen bytte vi bekymmer och glädjeämnen. Hon berättade att hon skulle ner till vårdcentralen. Benen blir ofta så darriga och svaga när hon går ner på samhället och hon tänkte få hjälp med det.
”-Visst måste det finnas medicin mot sånt?”. Jo, det trodde jag säkert.

För det mesta pratar hon med Vår Herre, men det är uppenbart att hon gillar att prata även med oss mer kortlivade.

Ett telefonsamtal

Av , , 2 kommentarer 16


”-Det känns att man börjar bli gammal”.

Så började min släkting samtalet när jag ringde honom i kväll. Det ligger onekligen något i det, han fyller 92 i sommar och då börjar man så smått att bli gammal.

Men än lagar han maten, plöjer böckerna han inte hann med under arbetslivet och än kör han bil. Riktigt bra dessutom, åkte med honom i staden där han bor för inte så länge sedan.
Dessutom räknar den gamle prästen med att det han talat om är sant. Att det skett en försoning, att det finns en himmel och en rättfärdighet som håller när nu hans inte gör det. Han räknar med att det bästa är kvar.

Ibland möter man dem som tvärtom har riktigt bråttom att bli gamla. Som tar ut alla svårigheterna i förskott och förbereder sig för jordelivets förändringar så till den milda grad att livet nästan tar slut i förväg.

Då föredrar jag morbrors variant.

En bra julafton

Av , , Bli först att kommentera 3


Fått fira en riktigt bra julafton med gäster från 13 till 84. Just avslutat den traditionsenliga julnattsdammsugningen av nedervåningen och slås av hur annorlunda det låter i röret nu mot när barnen var små. 🙂

Det uppstyrda knytkalaset blev väldigt bra även i år, svågerns västerbottenspaj med romsås toppade som vanligt. Mina funderingar på att kontra med (lättlagade) baconlindade mandeldadlar för nästa år möttes av fruns öppet vädrade dubier. Vi får väl se vad som händer om man får uppleva ett annat år. Jag borde nog flytta fram positionerna lite.

Några av de yngre föreslog ”O Helga natt..” när vi sjöng julsånger. Det var tunt på de högre tonerna och det lät inte Jussi. Men sången är mäktig i ord och toner. Det är tyvärr oftast bara till jul som pianot blir rejält avdammat inuti.

Mina julklappar gick huvudsakligen ut på té, kläder och böcker, plus en gris. Alltsammans användbart. Bodil Malmstens ”Så gör jag: Om konsten att skriva” ska bli intressant att läsa. Liksom böckerna jag ska köpa för bokpresentkortet.
Att kunna och få skriva vore roligt.

God fortsättning på julen! Ett barn är fött.