Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: stad

Inga enkla kommunlösningar

Av , , Bli först att kommentera 16


Många kommuner sliter hårt med ekonomin idag. Åldersfördelning, utflyttning, mindre andel förvärvsarbetande skattebetalare, ökningar i försörjningsstöd m.m. pga stor invandring och trög integration är några orsaker. Faktum är ändå att många kommuners besvärande skulder byggdes upp för länge sedan. I ofta överglorifierade tider då kommunerna inte gjorde pensionsavsättningar utan lämnade de kostnaderna till framtiden, d.v.s. nutiden.
Ett antal större kommuner med goda förutsättningar tycks dessutom ha haft för lite respekt för utgifter och skuldsättningen i tro på intäktsökningar och i ”skönhetstävlingen” med andra.

Lösningarna man hoppas på ser också olika ut. Mer pengar från staten leder kanske. Sammanslagning, helst med rikare kommuner finns också med som hopp för många mindre.
Här finns knappast enskilda lösningar. Statens börs är inte hur stor som helst, där är begränsad hjälp att vänta. Att ”gifta sig rikt” kan bli dyrköpt när konjunkturen vänder eller räntan stiger för en högbelånad partner. De som vill lösa problemen med att kasta ut alla invandrade blundar för några grundläggande fakta. Till exempel bristen på arbetskraft.

Om inte näringslivet vill satsa och kan blomstra har vi ingenstans att hämta grundfinansieringen av samhället ifrån. Det får bli en egen blogg, vi lämnar det nu.
Staten måste sluta att vältra krav och kostnader på kommunerna och statens bidrag till kommunsektorn måste öka. Främst till kommuner med utflyttning, arbetskraftsbrist och särskilda integrationssvårigheter. Framför allt måste administrationstillväxten mer än bromsas. Vi kommer att måsta backa, på alla adminnivåer (stat, region och kommun) till förmån för utförarkraft. Detta mycket svåra svåra måste ske samtidigt som vi noga vakar över arbetsmiljön för våra ofta hårt pressade anställda. Många i.o.f.s. nyttiga saker måste helt enkelt lyftas bort, inte utföras. I kommunerna måste också både oppositioner och majoriteter i och mellan valrörelserna sluta inbilla invånarna att det finns ”fria luncher”. Så allt för ofta matas det på med nya, röstfiskande förslag på utvidgningar och subventioner. Skamligt ofta från partier som i bokslutstider klagar på majoriteternas brist på återhållsamhet. Här bör våra profileringssträvanden och maktkamper generellt bli hederligare. Morgondagens medborgare har inte råd med dessa överbud.

Låter det här tråkigt? Inte så röstmagnetiskt? Känns det mer lockande med en kraftfull och enkel lösning från vänster eller nationalistisk höger?
Glöm drömmarna om snabba lösningar. Morgondagen kommer att se bäst ut där nyanserade gnetare med ambition att hålla ihop samhället har tungt inflytande.

Den nya stadsbilen

Av , , 2 kommentarer 6


Vi måste ta ansvar för hälsa och miljö i städerna, men måste hejda oss och ta ett helhetsgrepp. Ett som inte t.ex. stänger ute vem vet hur många Umeå- och Skellefteåbor och 500 000 stockholmare från deras egen stad.
Det är inte bara dieselbilar det gäller. De flesta som drabbas är bensinbilar, men även etanol- och gasbilar stoppas om regeringen får sin vilja igenom.

Om de som vill kunna besöka stan ibland eller ta sig till och från bostaden istället köper en helt eller nästan orenad bil från 1988 eller tidigare är det inga problem. Bensin eller diesel, det är bara att tuffa på. Trots att de oftast ligger väldigt långt högre i utsläpp än de snart bannlysta miljöbilar så många investerat i.
Missförstå mig inte, jag tycker det är ok att veteraner ska få köras även framöver, men det här kan bli riktigt skevt.

Få har råd att ta en tuff smäll på sin rätt nya bil och sen köpa en el- eller Euro 6 bensinbil (den senare kan ligga högre i vissa cancerogena utsläpp än halvgamla dieselbilar – se Teknikens världs test i tidigare bloggtext). Tänk om många köper en billig gammal bil från 70- eller 80-talet för stadsresorna. Vad är vunnet då?

Det finns ekonomiska styrmedel som kan dämpa utsläppen i delar av stadskärnorna utan att slå så hårt och snett som S-MP-förslaget. I stora hamnstäder med mycket sjöfart märks det förmodligen knappast vad vi än gör, men i många städer skulle vi kunna lätta ordentligt på trycket utan att slå mot hundratusentals människors privatekonomi – och städer – kanske utan större nytta.

Den nya stadsbilen bör inte bli en Volvo, Saab, Mercedes eller Dodge från 1984.

Bygga o bo i Umeåregionen

Av , , Bli först att kommentera 3

TT-artikeln i VK om bopriserna i landet är intressant och samtidigt lite skrämmande. 10 procent per år är ingen hållbar ökningstakt. Inga träd växer som bekant till himlen. Man tycker synd om dem som förr eller senare kliver på tåget innan en större sättning.

Men, artikeln har en intressant faktaruta intill. Jag tänker på den om antalet nybildade fastigheter första halvåret. I Stockolms län är det 965, i Västerbotten 459. Stockholms län är befolkningsmässigt betydligt större och rikare och växer rätt kraftfullt. Slutsatsen blir att det byggs relativt mycket i Västerbotten, det mesta förstås i Umeå kommun.

Lokalt är det intressant att Umeås landsbygd enligt VK:s uppgifter tidigare i veckan växt procentuellt mer än staden till invånarantalet. Bekräftar mångas tro att urbaniseringen inte är riktigt så stark som ofta sägs. 

Urbaniseringen?

Av , , Bli först att kommentera 7

Har mitt i de senaste dagarnas jobbmässiga högtryck läst ett antal initierade artiklar som ganska skarpt ifrågasätter om urbaniseringen är i närheten av att vara så stark som det sägs. Det verkar faktiskt inte så. Sammanfattningen av det jag läst kan vara ungefär att våra största städer främst växer på grund av befolkningstillväxt och invandring. 

I dagsläget flyttar fler till byarna än från dem och hindret för den utvecklingen tycks främst vara att de som inte längre bor i de familjegårdar och hus man ärvt inte vill sälja dem. Samt att boendemiljöer med stor andel äldre äldre minskar naturligt. Många småorter står kvar på ungefär samma nivåer trots att många äldre flyttar när man sålt huset. De barnfamiljer som söker en mindre ort och ett lite lugnare liv är inte få. Det är inte bara lägre huspriser som gör att Vännäs kommun ligger i Sverigetopp i andel barn. Eller att skolan i Bjurholm vuxit en del de senaste åren.

Även i storstäderna finns överraskningar. Enligt en undersökning som NCC och United Minds gjort vill fler bo i förorten än i innerstan, bara kommunikationerna är bra. Även där drar lugnet och närheten till grönområden som man läser i den länkade artikeln. 

Jag har fel ibland, men jag tror mycket talar för att ”lugnt och grönttrenden” i boendet kommer att tillta. Den som lever får se.

Blandade känslor på jobbet

Av , , Bli först att kommentera 9


Igår var det en besvikelse att förstå att Eductus Umeå skulle tappa en av sina utmärkta, välutbildade och högfungerande coacher.

Samtidigt med besvikelsen kom ett leende över mitt ansikte. Det var inte främst för de positiva saker hon sa om sin nuvarande arbetsplats, men omständigheterna .

Den här infödda umebon och hennes sambo säger upp sig för jobb och framtid i en inlandskommun. När vi hade anställningsintervjun önskade hon att komma ifråga om vi skulle få projekt på fler håll, hon skulle gärna verka på en liten ort.

Jag gillar verkligen att inflyttningen till byar nu för första gången på länge är större än utflyttningen. Här gäller det inte en by, men ett inlandssamhälle. Det är i alla händelser roligt att den i längden omöjliga urbaniseringstakten utjämnas en liten aning. Stad och land behöver varandra. Den långsiktiga hållbarheten – och överlevnaden – fordrar levande landsbygd och inland.

Jag vill lyckönska Arbetsförmedlingen och Norsjö till en mycket bra, bidragande och altruistisk medarbetare som kommer att göra skillnad för människor och organisation. En som kombinerar bra bemötande, inkännande, kreativitet, struktur och fasthet på för uppgiften alldeles utmärkt sätt.

Maria och familjen vill jag önska en riktigt god framtid där ni vill leva och bo. Önskar er även bostad. 🙂

Städmötet

Av , , Bli först att kommentera 6


Jag skrämde vår städare i morse. Hon brukar få städa i godan ro på morgnarna, utan att bli störd av cykelhjälmsprydda innan sju.

Nyttigt möte även detta. Solig och trevlig gav hon mig två tips på saker som kan spara golv och pengar och höja trivseln en smula. Det finns proffsiga utvecklingsmänniskor precis överallt.

Första deltagaren har redan varit här ett tag nu. Fast vi börjar 0800. Risken med de tidiga cykelmorgnarna är att jag lurar de morgonpiggaste att tro att det alltid går att komma in en timme tidigare.

Landsbygd och stad

Av , , Bli först att kommentera 6

Från mobilen

Det är väl ett tag innan isen lägger på Umeälven utanför Öbacka, men det kändes kyligt nära i afton.

Det ser trevligt ut med städer där kan ha en båt och där man kan fiska.

Jag vill ha båda delarna och ser ingen naturnödvändig motsättning mellan landsbygd och stad. Umeåregionen behöver alla sina delar. Landsbygden, samhällena och staden. Jag har inget emot vår fina huvudstad heller, där man för övrigt också kan fiska och få både det ena och det andra. Att man har en landsbygdssjäl behöver inte betyda att man är ”anti” nåt annat.

Landsbygd och stad behöver varann.

Utjämning

Av , , Bli först att kommentera 5


Det har visat sig att det komplicerade kommunala utjämningssystemet vi har i vårt avlånga land sedan länge har märkliga brister.

Sedan 90-talet har man utgått från att förskolan utnyttjats mycket mindre i glesare bygder än i större städer. Resultatet kan bli att det statliga bidraget kan skilja kring 30 000 per förskoleplats till storstädernas fördel. Man ska inte tro att de bara har det lätt, men samordningsvinsterna är också betydligt fler i Stockholm än Bjurholm. (Som f.ö. har hög andel barn i förskolan) En kommun som t.ex. Berg förlorar 15 miljoner på den här buggen i systemet.

De västerbottningar som säger att man p.g.a. detta snabbt ska införa det nya utjämningssystem som ligger ganska färdigt ska tänka sig för. De flesta av Västerbottens kommuner får ett överskott med nya förslaget. Umeå, Bjurholm och Dorotea förlorar, Umeå stort.

Den kommun som får tre, fem eller sju miljoner mer per år kommer dock att få en kortvarig glädje. Skulle nya utjämningssystemet införas förlorar landstinget i Västerbotten 320 miljoner per år. Trehundratjugo miljoner. Det blir många ambulanser det. Oerhört många vårdande händer. Förmodligen kostar förändringen ett sjukhus och väldigt stora delar av vårt läns kollektivtrafik.

Men det gamla räknefelet kring förskolebidragen bör rättas till snarast.