Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: svenska

Porsche ser vad som sker

Av , , Bli först att kommentera 7


Anrika Porsche har problem med arbetskraftsbrist, liksom övriga Tyskland och mest hela Västeuropa. Biltillverkaren försöker nu möta bristen med arbetsmiljöåtgärder och tekniska hjälpmedel som ska hjälpa äldre arbetskraft att kunna och vilja fortsätta jobba. Långt in i pensionsåldern.

Det är klart att det i det här fallet handlar om utbildad, kunnig, teknisk och praktisk arbetskraft. Skulle lågkonjunkturen slå hårt blir det säkert mindre behov även av kvalificerad personal. All arbetskraftsbrist är dock inte konjunkturberoende. På vissa håll är bristen så stor att den beräknas bestå även i lågkonjunktur. I Sverige gäller det fordonsförare, vård- och omsorgspersonal, pedagogisk personal m.fl.

Glappet mellan utbildade, erfarna och många nyanlända som har låg eller ingen utbildning är oftast stort. De länder, områden och kommuner som ser till att hela tiden flytta en betydande del lågutbildade närmare korta eller längre yrkesutbildningar, högre utbildning och jobb kommer att höra till vinnarna.

    Ingen ska säga att det är lätt eller att problemen är små. Men där man inte arbetar målmedvetet för att steg för steg lyfta fram fler som arbetande och skattebetalande, där får man framöver jobba desto hårdare med arbetskraftsbristens konsekvenser. Och med försörjningsstödet förstås.

Svårare än kinesiska

Av , , Bli först att kommentera 4


Mötte idag en läkare från Asiens västra delar på Dalkarlsås öppet hus på Ålidhem. En trevlig och pratsam man som bl.a. studerat flera år i Kina.

Han var inte dålig på svenska efter så kort tid här, men han hävdade att kinesiska var mycket enklare att lära sig.
Han hade en teori varför det är så.
”-Kineserna är nyfikna på utlänningar och pratar med en hela tiden, det gör man inte alls i Sverige.”

SFI, etableringskurs på folkhögskola med mera är förhoppningsvis en bra input. Men hur ska vi få till mer output i vår ofta tillknäppta svenska vardag? Det behövs samtal, språkliga möten.
Språkutveckling består av båda delarna. Ord, uttryck och meningsbyggnad behöver höras, ses och passera både in och ut för att fastna och gro.

Inte bara svenska

Av , , 1 kommentar 4

Fick en del reflektioner från Norrlandskonferensens landstingsdag vid frukosten. Jag tänkte på en detalj jag har att göra med utifrån arbetet med yrkessvenska för utrikesfödda.

Svenska ungas intresse för vården har sjunkit kraftigt och många utrikesfödda utbildas idag till undersköterskor. Många har tidigare erfarenheter att bygga vidare på. Antalet i utbildning svarar inte på långa vägar mot pensionsavgångarna.

Igår tog man på Norrlandskonferensen i Sundsvall upp behovet av IT-vana. För att klara svenska världsrekordnivån i dokumentation behövs inte minst svensk- och särskilt skrivkunskaper, men det finns fler flaskhalsar. Datorvanan i sig är nog ofta en sådan.

Det är något att tänka på för oss som på olika sätt arbetar med att fylla hålen inom arbetsmarknadens bristområden. Det är inte bara språket som krävs. Det är även den IT-förtrogenhet som inte är så självklar. Utvecklas inte den generellt är risken att personerna vi utbildar inte kommer till sin rätt på arbetsplatserna och att det blir onödiga slitningar. 

Läkaren från Syrien

Av , , 4 kommentarer 10

Att översätta utrikesföddas kunskaper måste gå betydligt snabbare. Inte minst när det gäller kvalificerade yrken där vi har stora behov. 

Vi måste också bli mycket snabbare och bättre på att hjälpa nysvenskar till de mindre kvalificerade jobb som ofta ratas i Sverige idag, trots att de ofta är inkörsporten till arbetslivet i allmänhet och grunden för så mycket i tillvaron. Vi har bara att acceptera att mer av språkets slutputs kan och måste göras på arbetsplatsen, det är där man i Sverige möter språket. Det får låta hur småskuret det vill, vi måste också få folk i arbete så fort det går. Det är fler i kön och arbetet är också i regel självkänslans och integrationens bästa drivhus.

Sakine Madon skriver klokt om den nuvarande långsamheten i Norran idag.

Vägar till arbete

Av , , 2 kommentarer 15


I eftermiddags hade vi som levererar utbildningstjänster till AF ett möte med Umeås kranskommuners handläggare och chef. Arbetsmarknadsutbildningar och yrkessvenska (YSV) stod i centrum. YSV är till för att för att utrikesfödda ska få den språkutveckling och de möjligheter man behöver för att kunna tillgodogöra sig en utbildning och kunna arbeta och försörja sig i yrket.

Eductus har uppdraget att sköta yrkessvenskan, om några månader kan det vara andra då nytt avtal är på gång. Vem som än har det – uppgiften är oerhört viktig och skulle kunna utvecklas ännu mer.

I dagarna har en grupp på drygt 20 utrikesfödda börjat vägen till efterfrågade undersköterskor på Eductus. Medlearn håller i vårddelen, våra lärare sköter YSV:n som börjar med sex veckor svenska innan själva vårdutbildningen startar. Det är meningen att man snabbt ska bli bekant med ord och begrepp och få utveckla språket så att utbildningstiden sedan blir så effektiv som möjligt. Normalt fortsätter yrkessvenskan under hela studietiden för dem som behöver den.

Själv fick jag lära mig mycket jag inte visste. Vi leverantörer fick lära känna varann och verksamheterna mer och AF:s handläggare i Nordmaling, Vännäs, Bjurholm, Vindeln och Robertsfors fick info och tillfälle att ställa frågor. Till alla leverantörer vid samma tillfälle. Rationellt!

Vi leverantörer är både konkurrenter och kollegor. Eductus samarbetar t.ex. med alla genom yrkessvenskan. Deltagare, skattebetalare, arbetsgivare, AF och leverantörer har förstås mycket att vinna på att samarbetet flyter på bra.
Konkurrerar gör vi med anbuden och mer långsiktigt med ambition, kreativitet och kvalitet. I övrigt är det både effektivt och trevligt med samarbete över diverse gränser.

Tack AF och alla kollegor!

Med blomsterkrans i håret

Av , , Bli först att kommentera 7


En av de svalare midsomrar jag minns har passerat. Men ändå mycket bra. En midsommar jag behövde.

Under helgen fick jag några bilder från i torsdags. Dagen innan midsommarafton då det var Kulturens dag på Eductus Umeå med både den svenska och många andra kulturer rikt representerade. Deltagarna i vår integrationsgrupp fick möta flera svenska specialiteter och samtidigt fick man visa sina egna för varann, sina lärare och för den personalen som annars arbetar i andra delar av verksamheten.

Smakupplevelser från flera kontinenter och många länder blandades. Man beskrev bakgrund, innehåll, tillagning och sammanhang för mat, efterrätter och bakverk på sitt nya språk. Det var fest och mycket skratt.

Jag önskar att jag hade fått vara där. Måste kanske hitta på en ny orsak att fira något så att man inte behöver vänta så länge till nästa festlighet. 🙂

20140622-215456-78896086.jpg

20140622-215540-78940568.jpg

20140622-215600-78960551.jpg

20140622-215613-78973870.jpg

För demokratins skull

Av , , Bli först att kommentera 9

Vännäs stationshus 020 - Kopia

Valskolan går vidare på Eductus i Umeå. Integrationsgruppen har lärt sig en hel del om vårt svenska styrelseskick och hur den svenska demokratin fungerar. Flera kommer från länder där demokratin har eller har haft ett dyrt pris, om den alls finns. I Sverige tas demokratin ibland för självklar och nästan likgiltig av både yngre och äldre, men här har intresset för ”grundkursen” varit högt.

Våra deltagare har varit mycket aktiva i mötena med politikerna som har försökt hitta de lite enklare orden för att beskriva sin syn på den komplicerade verkligheten. Ibland har man bett att riksdagsledamöterna, som det handlat om hittills, skulle tala lite långsammare. Både politiker, deltagare och lärare har varit nöjda med mötena.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) från Lycksele började härom veckan. Hon har som ledamot i utrikesutskottet besökt flera av de länder som finns representerade i gruppen. Efter hennes inledning blev det en hel del dialog, bland annat utifrån politiskt engagemang i lämnade hemläder.

Idag var det nordmalingsbon och folkpartisten Maria Lundqvist Brömster som åkte in till Umeå och hälsade på. Hon är socionom till utbildning och yrke och både inledning och frågestund präglades en del av det. Det var inte bara lätta frågor hon fick, de gällde folkpartiets syn på allt ifrån jordbruksstöd till lärlingsutbildning och integration.

Deltagarna får ta del av partiernas eget offentliga material så att man har en chans att riktigt grunna på sina frågor. Som det känns släpper man loss mer och mer i mötena med de ”parlamentsledamöter” vars motsvarigheter inte är så lätta att komma nära i andra länder. Det kommer frågor som klassen inte varit i närheten av under valskolan.

I morgon såg vi fram emot ett möte med en av de absolut mest synliga lokala socialdemokraterna, men det blev tyvärr förhinder. Partiet försöker få fram någon annan i en nära framtid.

Alla riksdagspartier är vidtalade och alla utom ett har sagt att de ska komma, även om alla inte hittat ett lämpligt datum. Nästa måndag är det Helena Lindahl (C) som besöker Eductus. Hon är själv lärare och har aviserat en egen pedagogisk idé för stunden hos oss. Spännande. 🙂

 

 

Vedspis, bastu och utbildning

Av , , Bli först att kommentera 7


En gammal vedspis med ugn och ringar var en fascinerande, exotisk och osedd sak som fångade deltagarnas mer intresse än väntat. Likaså kaminen i bastun där bak i bilden.

Platsen är Vindelns folkhögskola som ägs av Västerbottens läns landsting. Utbildningsformen var stor när det här landet byggdes upp som kunskaps- och välfärdssamhälle. Också idag är skolor som del här och Dalkarlså en väldig möjlighet att gå vidare med lärande och utveckling, även om man inte har den vanligaste utbildningsbakgrunden.

20140611-110645-40005869.jpg

I regel roligt

Av , , Bli först att kommentera 6


Det känns vanligtvis väldigt bra att åka till jobbet nuförtiden. Idag har jag bland annat fått hälsa på en av Eductus tidigare deltagare, en av dem som efter lång arbetslöshet fått jobb i vår. Det var riktigt roligt. Det kan hända att många fler får höra om just honom framöver.

I morgon onsdag ska vi göra en utflykt med utrikesfödda som läser SIA, Svenska för integration till arbete.

Vi ska se lite av Västerbottens landskap, landsbygd och älvar och ett av samhällena utanför Umeå. Vi ska dela upplevelser, samtala kring det vi ser och titta på utbildningsvägar och yrken som många glömmer. Vi ska också bli påminda om Sveriges historia och få med lite av kultur och handens kunskap. Onsdagens klassrum kommer att rulla fram.

Vi ses i morgon.

Det lutande tornet

Av , , 2 kommentarer 6

Även om man rensar bort sådant som vissa länders påstådda fusk och ”Pisa-optimering” är det tragiskt att se att svensk skola fallit så mycket i skolresultat mellan år 2000 och 2011/2012. Ska vi hävda oss som kunskapssamhälle framöver måste utvecklingen vändas. I läsförståelse var det bara tre av OECD-länderna som var bättre år 2000, 11/12 var det bara tre som var sämre om jag förstått saken rätt. Ingen har hellre sänkt sig så mycket i matten på ett decennium. I fasta tal.

Vi kan använda resultaten till valverktyg och ägna oss åt skuldfördelning, men det är föga intelligent och konstruktivt. Just nu hörs bedövande dumma inlägg som gemene man genomskådar direkt och som sänker förtroendet för politiken.

Idag sägs och skrivs mycket om skolan, så jag kastar en blick strax utanför skolans system och detaljer. Då kan man återvända till skolan när dammet lagt sig. Vilka förutsättningar ger vi barnen totalt sett idag? En analys inte så enkel att göra.

Jag är inte säker på evidensen, men det finns rapporter som säger att svenska föräldrar läser väldigt lite för sina barn, minst i Norden. Det blir riktigt allvarligt när man sedan tar del av vetenskapliga rön som påvisar att de förutsättningar man kommer till skolan med är så oerhört avgörande. Att skolans senare insatser bara delvis kan kompensera det som skett och inte skett innan skolan. Här är det inte heller givet att all slags digitalisering i så stor omfattning som möjligt automatiskt är en fördel. Även om ett fåtal digitala genier kan göra fina karriärer även med svag läsförmåga.

Sverige var återigen ”bäst” på sen ankomst. Det är ingen liten struntsak att fnysa åt i de fall 10-20 % av undervisningstiden ofta strulas bort. Inte bara för de elever som kommer sent, utan för alla som får genomgångarna störda och den effektiva lektionstiden förkortad. I den här inställningsfrågan finns det alltså ingen som slår oss.

Sen har vi stödet hemifrån – till både barn och lärare – som varit, är och kommer att vara mycket betydelsefullt. Här känns det som t.ex. skillnaden mellan Sverige och Finland stor.

Ska man sen återvända till själva skolan och blicka framåt så tror jag att det måste bli arbetsro för lärarna. Fem års reformfrihet och genomslag för minskad administration till förmån för ambitiös lektionsförberedelse tror jag personligen vore bra att börja med. Det måste bli mycket möjligare och mycket mer attraktivt att bli och förbli lärare. Händer det inget snabbt saknar vi några tiotusentals behöriga lärare ytterligare 2020 och jag tror inte vi kommer att peeka i PISA av det heller. Parti och allians får ursäkta, men jag tror också att betygsstemet bör få sätta sig innan man kanske eventuellt går vidare med betyg neråt i åldrarna.

På tal om Pisa-optimering så finns det alltför många exempel på motsatsen hos oss. Jag har hört ett antal lärare beklaga att elever som deltagit på pin kiv har gjort dåliga resultat när man har hört att testet inte alls påverkar dem själva. Kanske inte så vanligt, men förmodligen långt ifrån den gängse inställningen i Sydkorea. Varken detta eller det jag sagt tidigare är ämnat att bortförklara Sveriges resultat, men jag tror inte att det är oväsentliga saker.