Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: trafikvett

Med livet som insats

Av , , Bli först att kommentera 16


Det har skrivits ett och annat inlägg på sociala medier om dem som är ute och går utan reflex i det ljusslukande höstmörkret. Ni vet de där allvarsamt skämtsamma uppmaningarna att dessa ska lista sig för organdonation.

Ikväll blev det mer nära än ett par stycken förstod. Två unga reflexfria tjejer var ute och gick i mörkret. I bredd och på fel sida, utan möjlighet att ögonblicksparera vid behov. Fordon möttes, det var bara möjligt med halvljus och man blev rätt bländad ändå. Plötsligt är de de mörka skuggorna bara där, en rätt långt ut i vägen. En obehaglig upplevelse som kunnat bli tusen gånger obehagligare.

Var rädd om livet. Du syns inte.

Ska man ha körkort?

Av , , Bli först att kommentera 9

På vägen från Bjurholm i afton kommer vi fram till en viltolycka. En momentant dödad ren ligger på vår körbana och en samlad men lite omskakad förare vill ha hjälp att ringa polisen.

Några bilar till stannar och vi drar renen av vägen i de fortfarande varma hornen och börjar ta bort glassplitter från vägen. 

De som kör förbi tar hänsyn till bilarna som står parkerade på ena vägbanan med varningsblinkers på och smyger förbi. En kvinna i en vit 740 håller bara ut och passerar blinkande bilar och plockande människor i säkert 100 kilometer i timmen så fartvinden rumsterar om i håret.

Hur tänker man då? 

Man förstår att de som arbetar på våra vägar många gånger får fundera över hur det står till.

Tankar efter olyckan i Malå

Av , , 13 kommentarer 16


Vi vet inte än vad som orsakade den tragiska bilolyckan i Malå i lördags då flera skadades och en ung pojke dog. Det gick sannolikt alldeles för fort, men det kan förstås ha blivit ett fel på bilen. Något annat kan också ha spelat in, det lär i så fall visa sig efter polisens undersökning.

Generellt går det alldeles för ofta livsfarligt fort i våra samhällen på kvällarna. Jag hör och ser det i Bjurholm och i Vännäs. Ibland är det traktorskyltade bilar med 16-åriga förare som får gå 30, men passerar en i 90 där det är 50. Oftast är det vanliga bilar som tänjer på fysikens gränser när man viftar med tuppkammen inför varann och andra och ”driftar” genom kurvor och korsningar. Vanligtvis går det bra. Inte alltid.

Jo, jag har också varit ung och tanklös. Jag kan minnas en sak som tveklöst hade fått mitt äldre jag att både försöka fotografera och ringa polisen om jag sett det utföras idag. Inte för att jag blivit gammal, sur och bitter, utan för att det kunnat sluta hur som helst och var en idiotisk lek med liv. Mitt unga jag trodde att jag hade koll, mitt nujag kan bara tacka Gud att det gick bra.

Våra gator och trottoarer är allas egendom. Där ska det gås, cyklas, köras mopeder och bilar. Där ska gamla och döva kunna röra sig, barn kunna ta sig mellan skola, hem och kvällsaktiviteter.

Vid det näst sista SAMPO-mötet i Bjurholm (träffar mellan skolan, socialtjänsten och polisen) kom ett förslag om att inte bara upprepa den fina dagen förra året då bl.a. polis och räddningstjänst besökte skolan. Det vore också bra att få träffa och samtala med dem som ofta är många skolelevers förebilder och ”skjutsare”, de äldre bilburna ungdomarna på samhället.

Vissa kvällar när man jobbar lite sent kan det vara svårt att hålla tankarna på det man gör. Man kan höra hämningslösa och ibland utdragna ”tjurrusningar” med bilar nere i centrum och man undrar hur det ska sluta. Det är likadant i Vännäs och i de flesta andra samhällen. Skillnaden mot förr är kanske att bilarna ofta är snabbare, att polisen syns mer sällan (tycks ha blivit bättre alldeles på slutet) och att det går fort att varna via mobilen om polisen dyker upp. Målad eller inte.

Det har hänt för mycket och det kommer tyvärr att hända mer. Vi ska inte demonisera dem som just fått tillåtelse att övningsköra på allmän väg helt på egen hand, men det är lätt att vara övermodig med ett körkort där bläcket knappt torkat. Lätt att hetsa och att hetsas. Jag minns.

Jag tror att det är tid att ta snacket med våra kära ungdomar när man får tillfälle. Det är i regel alldeles vanliga, justa typer, men det har gått för långt med hejdlösheten och laglösheten i trafiken. Fungerar det inte bör man hellre ringa polisen en gång för mycket än en gång för lite. Det kan hända många saker som är värre för alla än att få feta böter, tappa körkortet och kanske måsta ta om det.