…
I fredags talade jag med en handlingskraftig och innovativ förvaltningschef i en mellanstor kommun, en som gått en lång väg. Eller ska man säga trappa?

Den första utbildningen var drygt 20 veckor lång. Sen följde arbete där det tjänades pengar och skaffades erfarenhet. Yrkesvalet kändes rätt och det blev ytterligare utbildning på drygt 30 veckor. Efter en tid blev det tre terminers studier till ett legitimationsyrke.
Den styrning som länge utövats efter diverse internutbildning är förankrad i bred och djup erfarenhet.

Idag står vi inför en tilltagande brist på arbetskraft inom viktiga områden. Bland annat ställer teknisk utveckling skarpare krav på utbildning som i Sverige idag helst ska tas i ett steg. Inom vården togs vårdbiträdena bort och man talade länge om att ta bort även undersköterskorna. Sjuksköterskor skulle utföra allt det undersköterskor, vårdbiträden och vårdnära servicepersonal gör idag. Jo, vårdbiträden är nu på väg tillbaka och på plats inom omsorgen i flera kommuner.

Jag ser det olyckligt att ”utbildningstrappan” försvunnit i så hög grad och ersatts av stora, höga steg. Möjligheten att med kort utbildningstid och lite lån komma ut och göra nytta och känna sig för är värdefull på flera sätt. Med stegrade initiala krav har vi höjt tröskeln, ökat utslagningen och dessutom användningen av helt outbildad personal. Att som utrikesfödd eller efter en grundskoletid med diverse svårigheter t.ex. klara en undersköterskeutbildning är inte lätt.

Nu finns det kriterier för vårdbiträdesutbildningen igen, men många kommuner anställer inte vårdbiträden. Däremot ofta ett ökat antal vikarier utan någon som helst utbildning.

Låt oss gå tillbaka till förvaltningschefen som började med en termins studier, men gick vidare. Några studiekamrater stannade säker på första nivån och har gjort ovärderlig nytta för människor. Kortutbildningsyrkena behövs och kan också vara en bra början på något helt annat. De ska inte föraktas, istället ska vi se till att fler utbildningssteg bildar en trappa som sitter hyfsat väl ihop för den som vill gå vidare.

I Finland är det inte ovanligt att civilingenjörerna börjar utbildningen med teknisk yrkesskola. Varför är grannarna så ofta klokare än vi?