Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: vänskap

Människornas Nolia

Av , , Bli först att kommentera 8

…
Jag har aldrig varit med om att möta så många vänner och bekanta på Nolia (Norrlands största allmänna mässa) som i år. Aldrig hellre att se så lite av sakerna och tingen. De gånger jag varit in har huvudsyftet då förstås varit att bemanna Moderaternas monter, inte att försöka hinna se så mycket som möjligt.

En ung och icke bortskämd eftertänksam släkting i skolåldern förvånade genom att betala in sig och gå två rejäla dagar. På frågan hur det varit svarade han att man skulle ha haft några hundratusen att handla för. Så kan det förstås kännas.

För egen del blev det alltså mer människoorienterade besök. Osedvanligt många vänner och bekanta från yrkes-, affärs-, församlings- och politiklivet (hela färgskalan) har man hunnit träffa. En dag tog det 45 minuter bara att ta sig från ingången till Moderatmontern. Men då hade det blivit många koncentrerade möten med inslag av humor, skratt, möda, sorg och glädje. Till och med några tårar när en pensionerad väns saknad efter ”ungdomens hustru” kom upp till ytan mitt i folkvimlet.

Ett människokoncentrerat Nolia för mig alltså. Och de är ju människorna som räknas här på jorden när allt kommer omkring. Många vänskaper fördjupas, förädlas och består så länge livet varar, medan de trevliga och inte oväsentliga sakerna i regel rostar, oxiderar och går sönder ganska snabbt.

Fridfullare än väntat

Av , , Bli först att kommentera 8

…
Juldagen blev stillsam. Ingen julotta eller juldagsgudstjänst och inga spontana vänskapligheter över julmatsrester med några av dem man kan begå sånt med. Definitivt ingen realisationstortyr.

Förkylningen som senaste månaden åkt runt på periskopdjup som en andravärldskrigsubåt i Nordsjön drog iväg en torped som träffade midskepps bihålorna. Jag är inte sänkt, men linkar vidare med ett fåtal knop när jag inte ligger dockad i soffan. Har ringt några gamla vänner som man inte hört rösten på de senaste åren, eller årtiondet. Trevligt. Det ska förhoppningsvis bli några fler innan helgen är över. Har några riktigt gamla gamla vänner som också ska ringas, några nittiplussare. Dagens dödsbud påminner om att man inte ska skjuta upp sådant.

Kungen och drottningholmsmusiken har jag också hört. Allt har inte varit som man önskat där heller och med vilken människa är det så? Jag är i alla fall glad för att vi har ett kungahus istället för ett av dessa grå presidentskap som nog kan fungera, men som det går tretton på dussinet av och som kostar mer. Om man inte börjar trava skandaler på hög så hoppas jag vi får behålla vårt kungahus.

Goda vänner kommer sent

Av , , Bli först att kommentera 6

…
Har just vinkat iväg några halvlångväga barndomsvänner med barn som kom resande förbi strax efter tiosnåret. Blev till att dricka glögg och gå igenom livet one by one en smula. Fascinerande att 22-åringen som nyss var en liten trulig parvel nu är en kommunikativ herre som kör egen långtradare i mest hela Norge.

Livet går vidare med en smått imponerande hastighet.

Inte avundsjuk

Av , , Bli först att kommentera 8

…
Jag vill inte håna eller förhäva mig och mitt inför andras svårigheter, inte lägga mig i (S):s inre angelägenheter heller. Det är nästan svårt att titta på turbulensen kring deras partiledare just nu.

Blåsten beror i alla fall inte till någon större del på borgerliga angrepp. Den uppkomna situationen benas knappast upp bara med grova och enkla slagord som bestick.

Den som så småningom kommer efter får nog inte någon mjukstart. Jag är inte direkt avundsjuk på varken dagens eller morgondagens (S)-ledare. (Inte på någon annan partiledare heller för den delen.)

Jag unnar den sannolikt ganska hygglige Juholt en mycket tacksammare uppgift framöver. Även att han har kvar en del lindrigt politiska vardagsvänner från förr som kan finnas där för honom personligen.

Andra sidan

Av , , 4 kommentarer 4

Det ser ut att bli en tur via Åre till Norge inom en knapp vecka. Det känns spännande och lockande i vargavintertider.

Jag kommer inte att disponera tiden fritt, men det hela ser ändå ut som en tanke.
En av ungdomstidens vänner flögs härom veckan in till sjukhuset i staden dit jag ska, slagen av en stroke. Efter att ha umgåtts flitigt under både nöd och nåd under några ungdomsår var det nu länge sen vi sågs. Jag hoppas att det är meningen att jag ska få träffa honom.

Det är något speciellt med vännerna från ungdomstiden. Det är lite som med ungdomens kärlek. De åldras inte på riktigt samma sätt. Man har oföränderliga bildminnen från länge sedan kvar på näthinnan och i hjärtat.

Beror på fotografen

Av , , Bli först att kommentera 2

…

Sitter här med regnvåt rygg efter att ha fått inhibera ett gräsklippningsprojekt. Det kom några hagelkorn med regnet, men som väl var inte de köttbullstora som idag slagit sönder ett och annat i Åseletrakten.

Kom just på att jag glömt att "vittja" kameran jag lånade ut till en ung släkting vid en bemärkelsedag i slutet på juni. Det är stor skillnad på hennes bilder och dem som tagits av en mogen man. Det var också anledningen till att jag ville att hon skulle fota, men det var mer uppenbart än väntat.

Det är skillnad på fotoobjekten, men den stora skillnaden syns när det är hennes jämnåriga som fotats. Det syns så tydligt att man inte bara har en kamera framför sig, utan henne som tar bilderna. En nära kompis som man slappnar av och "lever ut" inför. Fast de nog visste att det var en gubbes kamera.

Fotografering är inte bara en teknisk och estetisk sak. Det är något väldigt personrelaterat också.

En gammal vän

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Uttrycket kan betyda olika saker. För en tonåring kanske en chatkompis man "känt" i tre månader. Normalt betyder det väl en vän man haft ett bra tag. En som sett många av ens baksidor, men fortfarande finns kvar.

Det här handlar om en Gammal vän i flera betydelser. En som fyller 89 nästa gång. Jag såg honom första gången 1981, då han kom gående, stödd på sin yngre fru. Det fanns "ståtligare träd" runt omkring. Resliga, starka män som sedan länge är döda och begravna. Själv var han rätt bräcklig.

Han har mer än en gång sagt mig ett sanningens ord som för många hade varit nog för att avbryta en vänskap. Några gånger har jag blivit duktigt arg på honom. I nästan alla fall har han haft rätt, i alla fall delvis. Man behöver sådana vänner och ska inte förväxla "vännens slag" med fientligheter.

Min gamle vän har just emigrerat. Han blev ensam och flyttade förra veckan till landet där hans son bor. Igår ringde han. Bl.a. för att meddela sin adress och sitt telefonnummer. Jag brukar ringa honom när det är kris. Han är kristallklar, fattar snabbt, har humor och kan vara tyst. Han är också god vän med Vår Herre och har tid att tala med honom. I kniviga lägen och inför riktigt svåra samtal, då ringer jag gärna min gamle vän. Sen brukar han vilja veta hur det gick.

Han hade ett annat ärende också. Han tyckte jag skulle leta reda på en artikel i en nättidning i ett av våra grannländer. Det gällde en samhällsrelaterad artikel han trodde att jag skulle ha nytta av. Han har inte dator, vad jag vet, men han tipsade om lämpliga sökord.

Jag uppskattar verkligen min gamle vän som räknar med att snart emigrera igen. Riktigt storemigrera.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se