Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: yrke

Från kortutbildningsjobb till chef

Av , , Bli först att kommentera 6

…
I fredags talade jag med en handlingskraftig och innovativ förvaltningschef i en mellanstor kommun, en som gått en lång väg. Eller ska man säga trappa?

Den första utbildningen var drygt 20 veckor lång. Sen följde arbete där det tjänades pengar och skaffades erfarenhet. Yrkesvalet kändes rätt och det blev ytterligare utbildning på drygt 30 veckor. Efter en tid blev det tre terminers studier till ett legitimationsyrke.
Den styrning som länge utövats efter diverse internutbildning är förankrad i bred och djup erfarenhet.

Idag står vi inför en tilltagande brist på arbetskraft inom viktiga områden. Bland annat ställer teknisk utveckling skarpare krav på utbildning som i Sverige idag helst ska tas i ett steg. Inom vården togs vårdbiträdena bort och man talade länge om att ta bort även undersköterskorna. Sjuksköterskor skulle utföra allt det undersköterskor, vårdbiträden och vårdnära servicepersonal gör idag. Jo, vårdbiträden är nu på väg tillbaka och på plats inom omsorgen i flera kommuner.

Jag ser det olyckligt att ”utbildningstrappan” försvunnit i så hög grad och ersatts av stora, höga steg. Möjligheten att med kort utbildningstid och lite lån komma ut och göra nytta och känna sig för är värdefull på flera sätt. Med stegrade initiala krav har vi höjt tröskeln, ökat utslagningen och dessutom användningen av helt outbildad personal. Att som utrikesfödd eller efter en grundskoletid med diverse svårigheter t.ex. klara en undersköterskeutbildning är inte lätt.

Nu finns det kriterier för vårdbiträdesutbildningen igen, men många kommuner anställer inte vårdbiträden. Däremot ofta ett ökat antal vikarier utan någon som helst utbildning.

Låt oss gå tillbaka till förvaltningschefen som började med en termins studier, men gick vidare. Några studiekamrater stannade säker på första nivån och har gjort ovärderlig nytta för människor. Kortutbildningsyrkena behövs och kan också vara en bra början på något helt annat. De ska inte föraktas, istället ska vi se till att fler utbildningssteg bildar en trappa som sitter hyfsat väl ihop för den som vill gå vidare.

I Finland är det inte ovanligt att civilingenjörerna börjar utbildningen med teknisk yrkesskola. Varför är grannarna så ofta klokare än vi?

Bra gjort Nordmaling!

Av , , Bli först att kommentera 13

Väldigt roligt att se integrationsresultaten i Nordmaling. Det finns många goda exempel här i Västerbotten, men Nordmaling har jobbat riktigt målmedvetet med att få utrikesfödda i arbete inom vård och omsorg.
Vi har definitivt många kommuner där vi är helt beroende av våra utrikesfödda för att äldreomsorgen ska fungera. Vi behöver flytta fler närmare jobben, var det nu än är. Det är olika lång väg beroende på startläge, personliga förutsättningar och yrkesmål.

B28DB9BB-E1E9-44E5-AC3F-DE2CA17A56B7

Bild och artikel kommer från Västerbottningen.

Positivt om Liljaskolan

Av , , Bli först att kommentera 8

…
Det är riktigt roligt att höra om utvecklingen på Liljaskolan i Vännäs. En viktig skola som haft en tuff omställningdtid. Ansökningarna har nu ökat och vissa samhällsviktiga och jobbsäkra utbildningar kan inte ta emot alla som vill gå.

Under två dagar har jag varit på Aktuell skolpolitik i Skellefteå där skolpolitiker och förvaltningsfolk från Norr- och Västerbotten varit med. Några samtal med regionala skolledare har pekat just på vikten av de praktiska yrkesutbildningarna.
En rektor uttryckte glädje och beröm över Liljaskolan två dagar i rad. Mycket glädjande.

Jag önskar Liljas personal och ledning all lycka till i arbetet med utmaningar, utveckling och bemötandet av landets viktigaste resurser. Våra unga.

Närvårdare

Av , , Bli först att kommentera 6

…
Närvårdare, smaka lite på den yrkestiteln. För min del tycker jag att den låter bättre, har lite positivare klang än undersköterska.

Några läkare jag träffade lyfte upp denna finlandssvenska beteckning som ungefär motsvarar undersköterska, där i Finland med olika inriktningar.

En bekant som bl.a. annat har doktorerat inom ett helt annat område har ibland talat om tanken att arbeta inom vården igen. Men då nära människorna, i första linjen. Närvårdare?

Jag tycker vi skulle byta yrkestitel.

Arbete eller försörjningsstöd?

Av , , Bli först att kommentera 10

…

Det är glädjande att fler hittar arbete. Trenden har jag fått ordentligt bekräftad från ett par arbetsförmedlingar i två län idag. Ändå står många utanför, särskilt vissa unga och utrikesfödda. Och många kommer till. 

Saker måste göras för individer och samhälle, vi kan inte vänta och se eller göra som förr. Inte låtsas som det vore -65, -97 eller ens -14. Det är 2016 och snart 2020.

Mitt i debatten och intressemotsättningarna behöver vi ett hittills osett samförstånd. Mellan fack, näringsliv, offentliga arbetsgivare, myndigheter, politik – och allmänhet. Det finns inga band att backa, inga lätta lösningar som snabbt ”simsalabimmar” bort verkligheten. Och Trumptypernas oneliners är värdelösa när showen är slut och strålkastarna släckta.

Förutsättningarna är förändrade och förändras mer. Nu avgör vi åt vilket håll genom att göra något eller ingenting. Båda är ett val. Målet måste vara att få ett hållbart samhälle genom att så många människor som möjligt blir inkluderade i arbete och så få som möjligt beroende av försörjningsstöd.

Hur får vi det ”pengaskapande” näringslivet och samhällets välfärdskärna att kunna anställa fler i servicejobb och andra ”enkla” jobb? Det tror jag är ödesfråga 1A. Vi är förresten väldigt många som har haft låglönejobb och var glada att vi hade dem. Tänk om man inte fått det första…

Det finns fler frågor. Samtidigt med inflödet av nya människor där många har låg utbildning och långt till fullt användbar svenska har vi arbetskraftsbrist på flera områden. Från hela välfärden till näringslivets teknikområden. Hur får vi ihop dessa utmaningar och möjligheter? Hur kan vi göra jobben möjligare och attraktivare för bristyrkenas medarbetare samtidigt som vi får färre i försörjningsstöd och fler i arbete och ”yrkeskarriär”? Här behövs många innovationer, mycket nytänk, nya – även korta – anpassade utbildningar. Bl.a. till nygamla arbetsuppgifter av typen vårdbiträde eller vårdnära tjänster.

Jag ser baksidor med att sänka nya ingångslöner, och det kan inte ske hur som helst. Jag ser fler problem om ingångströsklarna inte sänks så att fler kan få första jobbet, däremot önskar man flera branscher högre slutlön. Lönespridningen blir större om ingångslöner blir lägre, men jag tror inte på generell lönesänkning som ett resultat. Suget efter utbildad arbetskraft motverkar generell lönesänkning och med fler i arbete stärks samhällsekonomin och löneutrymmet. 

Vad är alternativet? Finns andra hållbara förslag att hantera nuet och morgondagen, då blir jag verkligen glad. De bör komma fram fort. Verkligheten knackar på. 

Att älska skolan

Av , , Bli först att kommentera 4

…

En liten flicka som nog börjat skolan i höst stod idag med äldre syskon och föräldrar i en kö på Arlanda. Plötsligt deklarerar hon högt och med visst eftertryck: ”-Jag älskar skolan!”

Pappan och jag stod intill varann och utbytte ett leende. Med en blick på en äldre bror till henne sa han: ”-Vi får se hur länge det håller.

Som friskolerektor träffade jag en gång en lite äldre flicka som ville börja på vår skola, pappan höll inte med. Då spände hon ögonen i honom och sa att man inte fick gilla skolan där hon gick, men att hon googlat och kommit fram till att man nog fick gilla den här. Hon vann, och det blev också en del samtal med hennes kloke far några år.

Jag önskar att så väldigt många fler ska få gilla skolan, länge. Att det ska få finnas skolmiljöer där riktigt många älskar den, där det är ok. Där det också finns utmaningar och stöd, så alla kan få förutsättningar att älska skolan, på var sina vis.

Sen önskar jag också att många pedagogiska begåvningar ska hitta fram till några av världens bästa och mest meningsfulla yrken, de inom skolan. Få som gör det ska uppleva arbetslöshet framöver och många roliga minnen och människomöten ska de få. Mitt i slitet.

Framtiden behöver lärare idag.

Svartmålning fungerar sällan

Av , , Bli först att kommentera 6

…
Den här artikeln i UNT tror jag har ett budskap till oss i flera sammanhang. Om man vill få fler kollegor och förbättra status och intresse för ett yrke kan svartmålning verkligen vara ett tveeggat vapen.

Här gällde det läraryrket, men frågan är nog lika aktuell när det gäller vården, vissa praktiska och tekniska yrken m.m.
Jag har hört både lärare och vårdpersonal fundera över varför de egna yrkena beskrivs så negativt av ”de egna”. Oftast handlar det om en vilja att få till stånd förbättringar, men resultatet blir nog inte alltid som man tänkte.

Artikeln i länken överst är tänkvärd. Jag tycker också det låter rätt sunt det jag läste i VK förra månaden. En nysvensk som kom för rätt länge sedan hade resonerat så här vid yrkesvalet. ”Vill jag springa efter jobben, eller vill jag att jobben ska springa efter mig?”. Det blev vården och det hade hon inte ångrat.

Själv bidrog jag kanske lite till svartmålningen igår när jag vidarebefordrade uppgiften att det behövs 43000 lärarstudenter per år för att täcka bristen 2025. Det stämmer tydligen inte riktigt. Fler studenter, dubbelt så många som ibland sagts har också sökt lärarprogrammen ifjol. 24 tusen stycken.

Det är inte så dumt med meningsfulla jobb som springer efter en.

Lärarkallet

Av , , Bli först att kommentera 8

..,
Retar säkert någon med överskriften, men det är inte det sämsta. 😉
Vill understryka att läraryrket är ett av de allra viktigaste.

Har tittat vidare i nyhetsflödet och ser att allt fler vill bli lärare. Bra och fullt förståeligt. Kloka dras till områden där det finns jobb och där uppgifterna är meningsfulla.

Högstadiets ämneslärarutbildning har få sökande, delvis beroende på att inriktningen mot gymnasiet även ger behörighet på högstadiet.

Att få är intresserade av högstadiet känns tråkigt och är svårförståeligt för mig. Skulle jag ha blivit lärare hade jag sökt mig till högstadiet. En rolig och utmanande ålder där en engagerad och bra lärare som är intresserad av människor kan göra mycket skillnad, få betyda oerhört mycket och få massor tillbaka.

De överkvalificerade

Av , , 2 kommentarer 9

…
Har på sistone mött två personer som av olika och högst relevanta anledningar söker jobb ”under sin kompetensnivå”.
De är inte de första jag träffat i år.

Anledningarna kan vara så olika. Man kanske inte längre vill vara chef, vill ha ett jobb som inte följer med hem, vill ha mer tid med familjen eller vill gå tillbaka till ett tidigare kompetensområde. Kanske vill man jobba mer med människor, eller tvärt om.
Jag har träffat arbetslösa som faktiskt är ekonomiskt oberoende, men som vill göra nytta och ha en arbetsgemenskap på deltid.

Hur kompetent och behörig man än är kan man då få uppleva att man inte blir kallad på intervju trots goda referenser och högt ”nyttoindex”. Man blir ofta utrensad per automatik.

Rekryterarens tanke är kanske lite som så: Personen slutar säkert när man får möjlighet till avancemang. Det är något fel på en människa som söker sig ”neråt”. Kanske blir en mellanchefen själv orolig över att bli utmanad på olika sätt av någon med mer utbildning eller erfarenhet.

Jag ser att arbetsplatser för ofta går miste om veritabla guldkorn när man utan nyfikenhet går förbi välkvalificerade som inte följer gängse mönster. Det tycks mig mindre klokt.

Besök på Yrkes-SM

Av , , Bli först att kommentera 9

…

Det är roligt att så många barn, unga och vuxna har varit och tittat på tävlingarna och utställningarna på Yrkes-SM på Noliaområdet i Umeå. Man behöver få bilder av arbetslivets olika delar, tidigt. Men, det finns möjlighet att åka och titta även i morgon fredag. Det kan man göra även om ens yrkesval är passerade och det bara är för nyfikenhets skull.

I Finland är det ungefär 50-50 vad gäller sökandet till yrkesutbildningar och det studieförberedande gymnasiet. Här är det mer 25-75, det har ett bra tag varit för få som söker de praktiska yrkesvägarna. Många unga och deras föräldrar är ganska ovetande om möjligheter, karriärvägar och löner inom de jobb som vissa yrkesutbildningar leder till.

På Aktuell Skolpolitik hann vi få en liten guidad tur, men jag tänker ta en liten sväng även i morgon. Fattas det nu många utbildade yrkesarbetare framöver så hoppas jag att vi kan bli bättre på lärlingsvux och att många av våra nysvenskar kan slussas in på den här delen av vår arbetsmarknad.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se