Rösta ja – såklart

De sakfrågor folkomröstningen handlar om är viktiga. Men för många inlandsbor handlar folkomröstningen också om något mycket djupare: om rätten att bo kvar i sitt eget samhälle och om den egna kommunens möjligheter att överleva.

Ett JA stärker kampen mot nedskärningarna
En seger för JA-alternativet i folkomröstningen skulle kunna förbättra sjukvården i Åsele och Dorotea. Men en JA-seger skulle också stärka kampen mot vårdnedskärningarna i andra delar av länet. Att det över huvud taget blev en folkomröstning berodde nämligen på ett brett folkligt motstånd: 24 000 västerbottningar stödde uppropet för en folkomröstning. Till detta ska läggas 30 000 namnunderskrifter mot nedskärningar på Skellefteå lasarett samt protester från personalen på NUS i Umeå mot minskat antal vårdplatser.

Folkomröstningen visar vägen – även NUS och vårdcentralerna i Umeå måste försvaras
Det högsta priset för nästan två decennier av nedskärningar inom sjukvården i Västerbotten har betalats av personalen. Ständiga överbeläggningar, kombinerat med brist på personal, har skapat en oacceptabel arbetsmiljö som fått kritik av Arbetsmiljöverket. Det finns en risk för en ond cirkel. Stress och låga lönenivåer gör att personal säger upp sig, vilket ökar stressen ytterligare. I grunden kan denna cirkel bara brytas om mer resurser tillförs vården.

Att en folkomröstning över huvud taget kommit till stånd visar att engagemang från personal, patienter och anhöriga kan rubba beslutsfattarna. En JA-seger vore därför ett steg framåt. Men om resurserna till vården ska öka, och inlandet överleva, krävs fler namninsamlingar, demonstrationer och kanske även ockupationer också på andra ställen i länet – och i landet.

Ett första steg är att rösta JA i folkomröstningen den 8 september.

PS Rent formellt handlar Folkomröstningen främst om tre konkreta nedskärningar, på totalt tre miljoner, som drabbat kommunerna Åsele och Dorotea. Västerbottningarna får rösta om de tre försämringarna ska återställas eller inte.
– I Dorotea minskade antalet akutvårdplatser från fyra till två, som dessutom flyttades.
– I Dorotea försvann också den s.k. ”läkarjourkedjan”. Detta innebär att det inte längre finns en jourläkare på plats i Dorotea på kvällar och nätter.
– I Åsele byttes ambulansen ut mot en ”akutbil”, som har något sämre utrustning och en begränsning när det gäller vilka kommuner den får trafikera. DS