Centern och Liberalerna svettas – söker reträttväg efter svekfullt blixtkrig

Både före och under Almedalsveckan betonade Annie Lööf och Jan Björklund, ledarna för C respektive L, att de aldrig skulle regera på ett SD-mandat. Enligt referatet från Almedalen i Expressen gick Björklund så långt att han sa att Anna Kinberg Batras bredvillighet att samarbeta med SD skadade Alliansen. Enligt samma tidning sade även att Björklund att Liberalerna aldrig skulle medverka till att ge SD inflytande över regeringsmakten.

Detta löfte från Almedalen bröts i onsdags. Då försökte Alliansen erövra regeringsmakten – med hjälp av just SD.

I onsdags riktade nämligen allianspartierna, tillsammans med SD, ett misstroendevotum mot hela tre ministrar (däribland de tunga inrikes- och försvarsministrarna) trots att de hade kunnat få Konstitutionsutskottets (KU) rapport om eventuella tjänstefel redan om cirka en månad om Alliansen så begärt.

Jag kan inte undgå att tänka på begreppet ”blixtkrig” som myntades före andra världskriget. Det allianspartierna försökte sig på i onsdags var ett försök till ett politiskt blixtkrig. Varför skriver jag blixtkrig och inte ”bara” krig. Därför att Alliansen inte endast ställde misstroendevotum, de försökte dessutom förstärka effekten, detta genom att meddelade att riksdagen skulle inkallas till ett extra sammanträde.

Allianspartierna och Sverigedemokraterna syftade till att ge befolkningen i Sverige, samt utländsk media, bilden av att regeringen inte längre kunde ges förtroendet att styra landet. Det krävdes därför ett extra sammanträde med riksdagen. Därför – just precis därför – kunde inte M, C, L, KD och SD vänta cirka en månad på KU. Detta underströks då Centerns och Kristdemokraternas båda ledare intervjuades i TV4 Nyhetsmorgon torsdagen den 27/7. Ebba Busch Thor svarade med ett stort ”JA” på journalisternas fråga om allianspartierna var beredda att ”ta över”. Och det femte borgerliga partiets ledare, Jimmie Åkesson, förklarade att han var ”besviken” över att Stefan Löfven inte hade avgått efter misstroendeförklaringen.

Onsdagens misstroendeförklaring från de fem borgerliga partierna var ett försök att skada Stefan Löfvens personliga prestige, samt den socialdemokratiska delen av regeringen, på ett maximalt sätt. Tanken var att regeringen skulle tvingas bort.

Men planen misslyckades. Och efter misslyckandet var plötsligt var ingenting brådskande längre. I alla fall inte för Alliansen.

Trots att landet försvar fortfarande leds av en minister som fem partier förklarat måste bort ”då förtroendet är förbrukat” är det alltså, konstigt nog, inte bråttom med att bli av med karln längre. Ingen riksdag måste inkallas till ett extra sammanträde. Försvarets politiske ledare, försvarsminister Peter Hultqvist, kan lugnt sitta kvar till åtminstone en bit in i september. Och uppenbarligen kan även befolkningen i landet sova lugnt i sina sängar – till skillnad från i onsdags för två dagar sedan – då läget för ministern, landet och dess befolkning var kritiskt. Genom denna reträtt har Alliansen försatt sig i en situation som är absurd.

I detta läge har åtminstone Liberalerna fått kalla fötter.

Varken Annie Lööf eller Jan Björklund gav någon intervju efter gårdagens svar från Stefan Löfven på Alliansens misstroendevotum. Däremot gav trion Ebba Busch Thor, AKB och Jimmie Åkesson intervjuer. Kanske betydde Lööfs och Björklunds mediala osynlighet något, kanske inte. Men det betyder definitivt något att Liberalerna nu bokstavligen vädjar om ett köttben från Peter Hultqvist och från regeringen, vädjar om bara ett litet, litet ben, för att få en ursäkt och kunna ändra sig så att partiet slipper rösta bort den S-märkte försvarsministern! I P1 sades det i morse att även Centern vill ha en liknande förevändning så att även detta parti kan låta försvarsministern sitta kvar.

Men för Centern och Liberalerna är skadan redan skedd.

I onsdags visade dessa partier att de är beredda att fälla regeringen med hjälp av SD. ”Mittenpartierna” visade därmed att Annie Lööfs och Jan Björklunds högstämda tal i Almdalen bara var en, eller två, bluffar.

Blir nästa samarbete mellan C+L och SD att fälla regeringens budget nu i höst?

2 kommentarer

  1. Basic Rules

    Politik är det möjligas konst, så är det på gott och ont och politiker upplevs som en sekt för sig, utan yrke- professionsansvar, därför bör en författningsdomstol inrättas, men S har konsekvent varit emot.

    Den politiska skalan har ritas om och gamla partier som S är inte längre, har det visat sig ett statsbärande parti, utan ett i mängden. Något arbetarparti finns inte och ska det ens finnas ett ”klassparti”. Dagens nya parti SD sveper över allt och alla, sen får var och en dra sina slutsatser.

Lämna ett svar till Basic Rules Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.