Försäljningen av lägenheterna var ett nederlag – men en katastrof blir det först om det upprepas

Som väntat röstades försäljningen av 1 601 av AB Bostadens lägenheter igenom. De partier som röstade emot försäljningen var Arbetarpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Åtta procent av Bostadens bestånd kommer därmed att övertas av Heimstaden

Det är en sak att sälja en passiv tillgång som en bit mark. Det är en annan sak att sälja ut bostäder. Utan tvekan krävs en upprustning av dessa lägenheter från miljonprogrammets dagar. Men varje månad drar varje lägenhet in en hyresintäkt. När lägenheter säljs byts regelbundna mindre inkomster mot en större engångssumma.

Frågan var även upp i juni – då röstade vi Nej för första gången.

Arbetarpartiet röstade Nej denna gång också. Detta eftersom hela processen gick till på ett mycket ojuste, till och med odemokratiskt, sätt. Som ersättare i Kommunstyrelsen fick jag handlingarna, en rätt tjock bibba full att siffror och resonemang, 10-15 minuter före mötet. En affär i den ekonomiska storleksordningen, och av en sådan principiell betydelse, måste gå till på ett demokratiskt sätt.

Sedan i juni har det flutit en hel del vatten under broarna. Dels har den ekonomiska sidan, i allt högre grad, kommit att handla om Umeå kommuns totala belåning. Inte endast om AB Bostadens ekonomiska situation. Dels har detta gjort frågan väldigt svår att tränga igenom.

Det går att säga så här: frågan är o-transparat. Eller icke-genomskinlig.

Kommunens verksamhet är nämligen tudelad. Dels har vi den öppna delen som bedrivs i förvaltningsform under kommande av politiska nämnder. Exempelvis Äldrenämnden, Individ- och familjenämnden, Kulturnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Dessa omfattas av offentlighetsprincipen.

Dels har vi de kommunala bolagen. Exempelvis AB Bostaden, Umeå Energi, Umeva/Vakin och UPAB. I dessa är det helt andra lagar och regler som gäller. De politiker som sitter där har tystnadsplikt, och medborgare får inte ut de dokument som de vill ha. De kommunala bolagen blir mer och mer en separat del av ekonomin. Fristående från kommunen. Men de kommunala bolagen skulle kunna drivas i förvaltningsform. Detta skapar ett demokratiskt underskott.

Skälet till att vi röstade Nej idag var att vi ärligen inte kunde få ett grepp om hur det stod till med kommunens ekonomi. Och i en sådan situation måste ett parti för vilket principer är viktiga rösta Nej. Men en sak kan vi säga: om Umeå kommun hade avsatt pengar till den upprustning av lägenheterna som alla visste skulle komma, istället för till bygget av skrytprojekt som kulturväven och äventyrsbadet (för att bara ta två exempel), så skulle inte samma behov av att låna pengar ha uppstått.

Arbetarpartiet kommer att arbeta för att de folkvalda ska ta kontroll över hela kommunens ekonomi. Vi vill avskaffa dagens situation där bolagen ”informerar” de folkvalda om sin verksamhet. Istället ska det vara så att de folkvalda beslutar om direktiv som verkligen styr de verkställande direktörerna och de kommunala bolagen. Idag styr bolagen politikerna. Men vi anser att politikerna ska styra bolagen – via tydliga ägardirektiv. Det finns inga privata företag där en VD och de övriga cheferna är så självständiga, i förhållande till en ägare som kontrollerar 100 procent av aktierna i företaget, som i kommunala bolag. Åtminstone om dessa bolag ligger i Umeå kommun.

Arbetarpartiet kommer, om vi blir återvalda, att ta strid för att de folkvalda ska återta makten i en verksamhet som de folkvalda ska kontrollera. Inte de verkställande direktörerna. Vi skyller inte på direktörerna. Vi skylle på de politiska makthavarna som släppt ifrån sig kontrollen över den kommunala versamheten.