Den svårbegripliga men otvivelaktiga samvaron mellan även brutala plågoandar och svårt drabbade offer – Veetis och Aleksis grymma öde

Jag ber mina läsare om ursäkt.

Ända sedan jag började skriva om det jag upplevde under mina år i grundskolan är det en sak som jag har velat ta upp, beskriva och kanske försöka förklara. Och det handlar om den svårbegripliga men otvivelaktiga samvaron mellan även brutala plågoandar och svårt drabbade offer.

Jag såg detta i de klasser som jag gick i under låg-, mellan- och högstadiet. Jag såg det även i relationer som växte fram utanför skolan. Exempelvis när det gäller Veetis och Aleksis grymma öde. Och det är något av det mest hjärtskärande som jag varit med om. Och det återupprepades igen och igen.

Men jag misslyckades med att beskriva detta idag. Jag utgick från Veetis och Aleksis grymma öde.Det känns som om jag är skyldig dem det.

Men efter fyra timmar tvingas jag nu att ge upp.

Jag kommer att försöka i morgon igen. Och imorgon lägger jag ut den fortsatta berättelsen. Även om jag inte har klarat av att beskriva den svårbegripliga men otvivelaktiga samvaron mellan även brutala plågoandar och svårt drabbade offer.

Jag ber återigen om ursäkt till de läsare som jag har gjort besvikna.