Innebar omläggningen av flykting- politiken att Sverige vände ryggen åt medmänskligheten och började vandra i rasistisk riktning? Blogg 3 av 4 i en utvärdering byggd på fakta

Det här blir det tredje blogginlägget som handlar om effekterna då den svenska flyktingpolitiken las om 24 nov 2015.

Del I: Repetition.

I mitt första inlägg på detta tema, den 9 februari, ställde jag mig uppgiften att besvara fyra frågor (se nedan).

1. Var det verkligen en ny flyktingpolitik som infördes i november 2015 – eller innebar omläggningen den gången en återgång till en traditionell och för Sverige normal flyktingpolitik?

2. Hur dramatisk blev omläggningen av flyktingpolitiken egentligen när vi tittar på hur många flyktingar och flyktinganhöriga som har beviljats uppehållstillstånd före, under och efter året 2015.

3. Har asylrätten avskaffats då vi tittar på hur många som faktiskt beviljats asyl?

4. Innebar omläggningen av flyktingpolitiken att Sverige vände ryggen åt medmänskligheten och till och med började vandra i en rasistisk riktning?

I mina första två inlägg (9/2 och 11/2) anser jag mig ha besvarat frågorna 2 och 3.

Då vi jämförde Sverige med EU som helhet visade det sig att Sverige under 2016 beviljade hela elva procent av alla uppehållstillstånd inom EU trots att Sverige endast har två procent av EU:s befolkning. För varje asylsökande individ som fick uppehållstillstånd inom EU som helhet fick 5,5 individer uppehållstillstånd i Sverige.
Då vi jämförde Sverige med Sverige kunde vi konstatera att antalet individer som beviljades uppehållstillstånd fördubblades mellan år 2015 och 2016. Se tabell nedan.

Tabell: antal asylsökande individer som fick uppehållstillstånd – per tusen invånare                                                 

År 2015:                         36 630                                               3,7
År 2016:                         71 562                                               7,2

Migrationsverket

Kommentarer.
Vi anser att fakta inte stöder de som väldigt högljutt har kritiserat den omläggning av flyktingpolitiken som skedde i november 2015 som ett dramatisk steg i riktning mot en inhuman och omänsklig flyktingpolitik. Denna typ av kritik kommer bl a från Vänsterpartiet, FI, stora delar av Svenska Kyrkan, många inom journalistkåren. Dessutom kan en sådan kritik till och med höras från vissa opportunister inom S samt från väldigt många opportunister inom regeringskollegan MP.

Värst har Vänsterpartiet varit. De har följande text på sin hemsida: ”när världen som allra mest behöver stater som står upp för asylrätt och medmänsklighet vänder Sverige ryggen till”. Kretsar inom V har även fällt följande yttrande och då främst syftat på Socialdemokraterna: ”Vi kan inte göra upp med en regering som har samma retorik och logik som rasisterna”.

Men vi finner ingenting som stöder dessa påståenden i form av fakta. Detsamma gäller parollen ”återinför asylrätten”. Fördubblingen av antalet personer som beviljades asyl mellan år 2015 till år 2016 tyder nämligen inte på att asylrätten skulle ha avskaffats. I alla fall inte i Sverige. Däremot finns det länder inom EU, i Sveriges närområde, som skulle kunna kritiseras för att inte ha tagit nästan något ansvar i samband med flyktingkrisen. Det vore smakligt om kritiken riktades mot dessa. Men det är uppenbarligen så att den ”vänster” som kritiserar regeringen/Socialdemokraterna är så nationalistisk att de inte förmår se utanför den svenska riksgränsen.

 

Del II: Svar på fråga fyra.
4. Innebar omläggningen av flyktingpolitiken att Sverige vänt ryggen åt medmänskligheten och till och med börjat vandra i en rasistisk riktning?

Åren 2016 och 2017 och var antalet asylsökande som anlände till Sverige 29 000 respektive 25 700. Detta innebär en minskning av antalet asylsökande som kom per år i jämförelse med fyraårsperioden 2012 – 2015. Men under denna fyraårsperiod kom historiskt många asylsökande till Sverige.
Faktum är att åren 2012 – 2015 utgör en absolut undantagsperiod i Sveriges historia! Speciellt märkbart var detta under året 2015 då det kom nästan 163 000 människor! Inget annat land inom EU kommer ens i närheten av att ta emot lika  många asylsökande som Sverige gjorde under dessa år. I praktiken var det Sverige och Tyskland som tog emot flyktingströmmen under denna period. Men även i jämförelse med Tyskland stod Sverige ut. Under år 2015 tog Sverige emot tre gånger så många asylsökande per capita som Tyskland! Och 33 gånger så många som Storbritannien (ja, det är sant)!

Så många asylsökande har alltså aldrig tidigare (aldrig någonsin) kommit till Sverige under ett enda år. Trots att gamla fängelser ianspråktogs, och tältläger upprättades, tvingades människor periodvis sova utomhus i Malmöområdet. Detta under hösten 2015 då det anlände uppåt tiotusen personer varje vecka.

Samhället klarade inte av flyktingmottagandet under denna period. Sanningen är att flyktingmottagandet under denna fyraårsperiod (2012- 2015) utsätter landet för påfrestningar som långt ifrån är övervunna. Detta exempelvis när det gäller boende, utbildning, arbetsmarknad och social acceptans. Och påfrestningarna från denna fyraårsperiod kommer att fortsätta att göra sig kännbar under väldigt lång tid framöver.

Därför blir det väldigt missvisande – ja, direkt oärligt – att via en jämförelse med undantagsperioden åren 2012- 2015 försöka påvisa att Sverige idag har ”vänt ryggen” mot människor på flykt.

För att få lite perspektiv på omläggningen av flyktingpolitiken i november 2015 måste vi återigen jämföra Sverige med något. Vår metod är att antingen jämföra Sverige med Sverige eller med EU. Eller både och. Eftersom det ännu saknas statistik från många EU-länder, när det gäller år 2017, har vi valt att främst jämföra Sverige med Sverige – fast under en längre tidsperiod. Vi har, återigen, samlat fakta och försökt göra dessa fakta överskådliga i form av en tabell (Se tabell 1).
Men i slutet ska vi ändå göra en jämförelse mellan Sverige och övriga EU för det enda året 2016.

 

Tabell 1
Som vi redan sagt minskade antalet asylsökande som anlände till Sverige under de två åren 2016 och 2017 i jämförelse med undantagsperioden 2012- 2015. Detta då vi jämför Sverige med Sverige. Vi har förklarat att det var detta som var meningen eftersom Sverige inte klarade av att ta emot asylsökande i den takt som skedde under dessa år. Vi påstår även att samhället ännu inte har klarat av effekterna av den press som åren 2012 – 2015 utsatte samhällssystemen för.

Om vi bortser från undantagsperioden 2012 – 2015 och ställer följande fråga: hur framstår antalet asylsökande som anlände till Sverige under åren 2016 och 2017 i ett historiskt perspektiv då vi jämför Sverige med Sverige. Är 29 000 för år 2016 respektive 25 700 för år 2017 (när det gäller antalet människor som kom till Sverige för att söka asyl) så litet att det går att tala om att Sverige har ”vänt ryggen” åt människor på flykt?

 

Vi har svaret i Tabell 1 – till höger.

Men innan vi går vidare i analysen vill vi påminna om följande: det är en sak att få komma in i Sverige för att ansöka om asyl – det är en annan sak att beviljas  uppehållstillstånd och få stanna. Låt oss därför repetera att det antal som fick uppehållstillstånd inte minskade mellan år 2015 och år 2016. Antalet som beviljades uppehållstillstånd fördubblades mellan dessa två år: från 36 630 till 71 562.

 

Sverige jämfört med Sverige: Se tabell 1 – till höger

Alltså: Är 29 000 respektive 25 700 så litet att det går att tala om att Sverige har ”vänt ryggen” åt människor på flykt? Svaret på frågan är att antalet människor som kom till Sverige för att söka asyl under 2016 och 2017 ligger över snittet för 20-årsperioden 1991-2010. Detta trots de beslut som togs i november 2015!

Under 20-årsperioden 1991 – 2010 kom det i snitt 25 000 människor per år till Sverige för att söka asyl (Migrationsverket). Även denna långa period präglades av en rad krig. De krig som påverkade svensk flyktingpolitik mest vid den tiden var de som blev resultatet av Jugoslaviens upplösning. Andra konflikter under denna period var USA:s krig mot, och ockupationer av, Afghanistan och Irak samt det omfattande inbördeskriget i Somalia.
Även under åren 1991 – 2010 tog Sverige tog emot många flyktingar i jämförelse med andra EU-länder. Men en avgörande skillnad var att samhällets förmåga att integrera flyktingar under denna period var påtagligt mycket bättre än idag. Idag växer det fram utanförskapsområden som aldrig tidigare har skådats i Sverige. Detta är det pris som samhället får betala för fyraårsperioden 2012- 2015. Besluten bakom denna period var inte förberedda ekonomiskt, vad gäller boenden och arbetsmarknad. Besluten var inte heller folkligt förankrade. Det är svårt att hitta beslut med så långt gående effekter, som varit så dåligt förberedda, i Sverige efter slutet på andra världskriget 1945.

 

Sverige jämfört med övriga EU-länder – år 2016
Även sedan återgången påbörjades till en för Sverige mer normal flyktingpolitik, i november 2015, kommer det alltså fortfarande fler asylsökande till Sverige än vad som gäller för snittet i EU-länderna (i förhållande till befolkningens storlek). Statistiken visar följande: År 2016 anlände 2,9 asylsökande per tusen invånare till Sverige samtidigt som snittet för alla EU-länder låg på 2,4.

Sammanfattningsvis:
Fakta visar med överväldigande tydlighet att påståendet att regeringens ”omläggning av flyktingpolitiken inte har inneburit att Sverige har vänt ryggen åt medmänsklighet för att istället ha börjat vandra i rasistisk riktning? Påståendet att Sverige har ”vänt ryggen” mot människor som flyr från krig är direkt oärligt. I alla fall om vi jämför Sverige med Sverige – och även i jämförelse med övriga EU-länder. Detta är de två jämförelser som vi anser kan göras. De partier och debattörer som hävdar att Sverige agerar omänskligt (och från vissa håll rasistiskt) bör förklara att de anser att Sverige ska klara flyktingkrisen helt på egen hand – eftersom de kritiserar regeringen och Sverige. Men inte övriga EU-länder. Det är dags att utkräva någon sorts ärlighet i denna debatt.

Vi repeterar: ”V med vänner” borde i första hand kritisera det EU som Vänsterpartiet numera påstår sig kunna förändra inifrån och ”till vänster” – inte den svenska regeringen.

För fakta visar att Sverige, i jämförelse med Sverige och EU-länderna i övrigt, varken agerar omänskligt eller rasistiskt:
a) när det gäller antalet som fått komma till Sverige för att söka asyl åren 2016 och 2017,
b) vad gäller hur många asylsökande som beviljats uppehållstillstånd – se tidigare blogg 9/2
c) och hur många flyktinganhöriga som beviljats uppehållstillstånd – se tidigare blogg 11/2.

Sverige är det land inom EU som har bedrivit den mest generösa flyktingpolitiken – tyvärr utan att de som beslutat om detta i regering och riksdag haft någon som helst aning om hur flyktingarna ska integreras i samhället och erbjudas en likvärdig tillvaro. Detta kommer att leda till stora problem i framtiden.

Avslutningsvis
Detta var det tredje blogginlägget av fyra.
Det fjärde kommer på torsdag. Då ska vi, i en sammanfattande kommentar, besvara den avgörande frågan:
Var det verkligen en ny flyktingpolitik som infördes i november 2015 – eller innebar omläggningen en återgång till en för Sverige normal flyktingpolitik?

Den politiska dagordningen sätts i väldigt hög utsträckning av hur denna fråga besvaras.
Vi ses på torsdag.

PS. Den bloggen är redan klar och kommer att läggas ut före 12.00. DS.