UPPDATERAD VERSION. Färjans finansiering har hamnat i knäet på umeborna. Exakt vad som INTE skulle hända. ALLA partier är FÖR en färja. Men inte vilken färja som helst – till vilket pris som helst

Förord.

Det tar aldrig slut – detta FÖRBANNADE mygel inom Umeå kommun.

För en mycket kort tid sedan exploderade ”statskuppen” riktad mot ekonomidirektör Susanne Aidanpää och ekonomi- och finanschef Lennart Malm. Dessa två ekonomichefer förnedrades maximalt och medvetet av direktörerna Margareta Alfredsson och Birgitta Forsberg som – genom att förneka Aidanpää och Malm tillträde till sina arbetsplatser – behandlades som om de var två  medlemmar i en kriminella liga som skulle kunna stjäla kontorsmaterial och undanröja bevis.

 

Innan detonationen från detta tonat bort kommer nästa kuppförsök – den framtida färjetrafiken mellan Umeå och Vasa.

”Det inre gänget” i Umeå kommunkoncern – kommunkoncern är det vi brukar kalla ”kommunen” plus dess bolag – har hela tiden arbetat för just denna lösning när det gäller den framtida färjetrafiken mellan Umeå och Vasa. Detta kuppförsök har två delar.
Den ena delen består av en exklusiv och dyr färjetyp som gång på gång visats har visats på bild
Det andra delen handlar om finansieringen.

Tillsammans utgör dessa båda delar ett kuppförsök. Förlorare är umeborna.

 

Del II.

Till er som börjat läsa min blogg regelbundet, och detta antal ökar glädjande nog, vill jag ärligt säga följande: jag vet inte hur den ”försvunna” trion bestående av den tidigare stadsdirektören, den avstängda ekonomidirektören och den likaså avstängde budget- och finanschefen skulle ha ställt sig till de två presenterade förslagen vad gäller färjetrafiken mellan Umeå och Vasa.
Jag talar alltså om trion Jonas Jonasson, Susanne Aidanpää och Lennart Malm.

Men en tongivande del av det ledarskikt som stod för framtidens metoder är plötsligt borta. Tragiskt nog. Deras arbetssätt innebar en satsning på ett grundmaterial av hög kvalitet som både präglades av bredd och långsiktighet. Det tog vår fullmäktigegrupp en del tid och energi att förstå. Men sedan vi tagit oss över ribban förstod vi långt mer av kommunens ekonomi än tidigare. Vårt sätt att tänka påverkades.

Jag har ingen aning om varför den förre stadsdirektören Jonas Jonsson sade upp sig. Däremot vet vi alla, som skriver och läser denna blogg, att både ekonomidirektören samt budget- och finanschefen blev utelåsta från sina jobb. Som kriminella – trots deras kunnighet och integritet. Eller just på grund av deras kunnighet och integritet.
Å ena sida.

Å andra sidan kommer försöket att kuppa igen denna lösning på färjetrafiken bara två veckor efter att hela den nämnda trion – som tillsammans utgjorde en central del av en framtida och modernare ledarskap i Umeå kommun – försvunnit. Och till råga på allt just i samband med att budgetarbetet för 2019 inleds. Här blir det verkligt intressant.

 

Del III.

Här blir det verkligen intressant: Den fråga som dominerade budgetdebatten förra året var nämligen behovet av att minska kommunens växande låneskuld.
Detta av tre skäl:

1. Aidanpää-Malm visade att på längre sikt ökade kommunens kostnader snabbare än inkomsterna.
Skälet är att den andel av umeborna som arbetar och betalar skatt minskar. Mellan åren 2014-27 ökar antalet barn och skolelever med 5000, och de äldre som fyllt 80 eller mer, ökar med 3000. Detta motsvarar i sin tur 43 nya förskoleavdelningar, 15 nya grundskolor av Östtegsstorlek, 1,5 nya gymnasier stora som Midgårdsskolan samt 540 nya boendeplatser på 11,5 nya normalstora äldreboenden. Till detta kommer att alla dessa skepp kräver bemanning. I detta säger prognosen 900 fler årsarbetare vilket motsvarar ungefär 1200 individer.

2. Aidanpää-Malm varnade även för den snabbt växande låneskulden.
Fram till år 2008 hade kommunen ett årligt överskott. Detta innebar att överskotten i driften inte bara räckte till för att finansiera investeringarna i nya skolor och äldreboenden utan dessutom innebar att det blev en slant över. Men 2009 måste kommunen börja låna till investeringarna. En låneskuld började byggas upp och detta i en mycket snabb takt. Från att ha legat på 88 miljoner år 2009 hade låneskulden fram till i augusti 2017 växt till nästan 1,9 miljarder! Aidanpää-Malm varnade för att om trenden inte bröts skulle kommunens låneskuld komma att uppgå till hela 4 miljarder kr 2021!

3. Risk för räntekatastrof.
Efter den djupa ekonomiska nedgången som slog till från och med 2007/2008 sänktes räntorna.

______________________________________________________________________________________

… saknas stycke som kommer efter Arbetarpartiets medlemsmöte är avklarat.

Det kommer att handla om löften om information som inte hållits från Bertil Hammarstedt. Och direkt vilseledande information från Hans Lindberg.
_______________________________________________________________________________________

 

När färjan först presenterades var kostnaden cirka 2,0 miljarder. Eller cirka 2000 miljoner. Själva båten skulle kosta 1,1 miljarder och båtens konstruktion innebar att hamnarna i Umeå och Vasa skulle byggas om för vardera cirka 400 miljoner. Totalkostnad: ungefär 2,0 miljarder.

Finansieringen skulle gå till på följande sätt:

-Svenska staten:    350 miljoner,
-Finska staten:      350 miljoner,
-EU:                     400 miljoner,
– Lån och företag:  800 miljoner

Summa               1900 miljoner

 

Men det blev inga pengar från svenska staten, finska staten och EU: detta är ett ”tapp på 1,1 miljarder eller 1100 miljoner.

Det skiter våra kvartett – Bertil Hammarstedt, Lennart Holmlund, Hans Lindberg och Anders Ågren – högaktningsfullt i. Och de är inte ensamma. Hans Lindberg lovade att inte gå vidare om det bara var Vasa Och Umeå kvar. Det stod i Totalt Umeå.

Men det är exakt vad han, och de andra i kvartetten, gör.

 

I huvudet på de som bestämmer

-Kommunens ekonomi – strunta i den! Precis som vi gjorde när vi hittade på att vi behövde en s.k Kulturväv nere vid hamnen – dit vi hittade på att vi behövde flytta stadsbiblioteket för att detta behövde plats att växa (men vi krympte egentligen ytan för biblioteket i jämförelse med vad vi kunde ha gjort då stadsbiblioteket låg vid Vasaplan),

-De ursprungliga förutsättningarna för färjan – den version som vi gav till umeborna och de lättlurade folk-valda politikerna fått – strunta i den, det är ju nästan ingen som kommer ihåg dem ändå,
-Sanningen kan ju vara bra bara den stämmer med våra planer – men när vi kommer på något bättre [än sanningen så struntar vi iden]. Sanningen är något som vi tar till då vi inte kommer på något bättre!

-Demokratin är ett gammalmodigt och trögt begrepp i jämförelse med begreppet ”smidigt”. Det var Lennart Holmlund som uppfann begreppet ”smidigt” när det gäller Umeå kommuns affärer. Donald Trump vill ta patent på ”Your fired”. Lennart vill ta patent på begreppet ”smidigt” kopplat till kommunala affärer”.