I Umeå stänger makthavarna FÖRST av sina anställda – SEDAN utreds om det finns någon grund för denna brutala åtgärd. Låt oss titta på hur utredaren skötte samhällsbyggnadskontoret

Av , , 2 kommentarer 85
Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.

Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

 

Del I
mötet med Umeå kommunfullmäktige i måndags kom vår fråga upp rörande avstängningarna av ekonomidirektör Aidanpää samt budget- och ekonomichef Malm. Frågan var formulerad på följande sätt:

”-Vilka åtgärder kommer du att vidta mot den eller de ansvariga (tjänstemän och eventuella politiker) om det visar sig att anställda inom Umeå kommun har stängts av från sin arbetsplats utan att den dialog som förutsätts i AB, Kap.3 § 10, har fullföljts?”

Bakgrunden är naturligtvis det orimliga sätt på vilket Aidanpää-Malm stängdes av från sina arbeten. En avstängning som påminner om en utrensning av oliktänkande. Den som blir avstängd drabbas mycket hårt. Dels på ett personligt plan. Dels när det gäller personens goda namn och rykte. Å andra sidan: om en arbetsgivare stänger av en anställd (som får schavottera i media med namn och bild), och om det sedan skulle visa sig att det saknas grund för en så brutal åtgärd, då är det mycket sannolikt att det blir Umeå kommuns goda namn och rykte som drabbas.

Hårt.

Åtgärden att stänga av någon från arbetet är en mycket ovanlig åtgärd. Avstängning tas till om någon dyker upp berusad på jobbet, är farlig för sig själv och andra eller om det finns brottsmisstanke. Men om det inte föreligger någon sådan situation så borde det självklara vara att arbetsgivaren först genomför en utredning om det finns fog för att avstänga någon från arbetet. Och sedan, om utredningen visar att så är fallet, skiljs den anställde från jobbet.

Men i Umeå kommun har det gått till precis tvärt om.

Först stängdes ekonomidirektör Aidanpää, samt budget- och finanschef Malm, av från sina arbeten. Sedan påbörjades en fortfarande pågående utredning om det var rätt att stänga av …

Detta påminner verkligen om en stalinistisk utrensning.

Brutaliteten påminner om när undersköterskor, och andra, på golvet skulle skriva på för heltidsmodellen inom fem arbetsdagar eller riskera att förlora jobbet på grund av arbetsbrist.

 

 
Del II
Den underbara konsten att lägga munkavle på sig själv

Den tillförordnade (t.f.) stadsdirektören Margareta Alfredsson stängde alltså av Aidanpää-Malm från deras arbete den 6 april i år. Händelseutvecklingen har visat att även personaldirektör Birgitta Forsberg har varit mycket involverad i avstängningen.

Som skäl till avstängningen angavs uppgifter som berör ”verksamheten samt arbetsmiljön” (VK 12/4). I samband med avstängningen inleddes alltså en utredning för att motivera avstängningen. Ja, precis så var det. Först vidtogs denna väldigt brutala, och ovanliga, åtgärd. Sedan påbörjades utredningen!

Samma sak kan också uttryckas på följande sätt: skjut först och fråga sedan.

Eftersom teamet Alfredsson och Forsberg saknade motiv att stänga av ekonomidirektör Aidanpää samt budget- och finanschef Malm, var alltså tanken att hitta något skäl till åtgärden i efterhand. Därför införde Margaretha Alfredsson en praktisk åtgärd. Hon kallade åtgärden för ”utredningssekretess”. Margaretha Alfredsson lade alltså munkavle på sig själv.

Detta visade sig vara väldigt praktiskt.
Alfredsson kunde då hänvisa till att hon var belagd med munkavle (visserligen av sig själv, men ändå) och därför kunde hon inte berätta för journalister att hon saknade skäl att stänga av de båda ekonomicheferna. Säga vad man vill: Den kvinnan är i sanning dynamisk. Och brutal. Man skulle kunna säga brutalt dynamisk. Eller dynamiskt brutal.

Inledningsvis skulle utredningen ta 30 dagar. Men t.f. stadsdirektören Margaretha Alfredsson, och personaldirektör Birgitta Forsberg, verkade inte hitta de ”bevis” de behövde för att kunna motivera en avstängning.

Enligt den underbara logiken i Umeå kommun, en kommun med egen logik och egna svarta hål, avbröts då inte den ursprungliga avstängningen från den 6 april på 30 dagar. Nej, nej och åter nej. Istället förlängdes avstängningen av Aidanpää, nu från 7 maj till 25 maj.

För den som söker skall finna. Om det så ska krävas blod – som kramas ur stenar.

 

 

Del III
Margaretha Alfredsson som chef på samhällsbyggnadskontoret

Jag gissar att denna dynamiska duo – Alfredsson och Forsberg – hade hoppats kunna hitta någon ekonomisk oegentlighet. Ty genom sig själv känner man andra. Elakt sagt? Döm själva.

Vi ska nämligen tillåta oss en tillbakablick till den tid och plats då den tillförordnade (t.f.) stadsdirektören Margaretha Alfredsson basade över samhällsbyggnadskontoret.

Låt mig börja med att citera en rubrik från Västerbottens-Kuriren 6 dec  2016: ”Nöjesresor för över en miljon”.

Låt mig sedan följa upp med ingressen ”På papperet kallas det värdegrundsarbete och personalfokusdagar, men VK:s granskning visar att över en miljon kronor gått till vad som till stor del är rena nöjesresor för personalen på Umeå kommuns it-kontor – samtidigt som ansvarig nämnd tvingats spara miljontals kronor. Skotersafari, badtunnor, downhill-cykling, spa och shower med Wallmans salonger och Roger Pontare är bara ett urval av vad Umeås skattebetalare stått för”.

It-avdelningen låg vid denna tid under samhällsbyggnadskontoret. Chefen hette Margaretha Alfredsson. VK följde upp detta med en djupare granskning. Tidningen var i kontakt med samtliga samhällsbyggnadskontor i alla mellanstora städer i norra Sverige för att höra hur många studieresor utomlands deras ledningsgrupp gjort och de ger alla samma svar: inga!

Tidningens slutsats rörande samhällsbyggnadskontorets resande sammanfattas i en annan rubrik: ”Umeå sticker ut i sitt resande”.

 

Professor i förvaltningsrätt: ”Det är fel på många plan”

Det förekom alltså även utlandsresor, bland annat till Dublin, samt nöjesresor med skotersafari och whiskeyprovning. VK lät professorn i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, Olle Lundin, ta del av tidningens uppgifter. Lundin uttalande sig på följande sätt: De verkar ju fullständigt ha tappat insikten om att det är någon annans pengar. Eller så har de förstått att det är någon annans pengar och bara nu ”kör vi”

Så gick det till på samhällsbyggnadskontoret under Margaretha Alfredssons tid som chef.
Även på den tiden, i december 2016, utreddes saker och ting. Och Margaretha Alfredsson, hon hade tur hon, för hon fick utreda sig själv. Sedan hade Alfredsson tur IGEN. För hennes utredning kom fram till att inga fel hade begåtts. I alla fall inte av henne. Tänk vad denna dynamiska kvinna ändå har tur.

Men en sak var klar: rutinerna måste, just det, ses över!  Jajje-men. Så någon åkte tid. Och det med besked. Hon som torskade hette ”Rutinerna”.  Och hon fick finna sig i att ”ses över”. Jajje-men. Här skipas rättvisa.

 

Del IV
Och avstängningen förlängdes, och förlängdes …

Avstängningen av de båda ekonomicheferna beslutades alltså den 6 april och var på 30 dagar. Då dessa 30 silverpenningar, förlåt, då dessa 30 dagar gått förlängdes avstängningen till den 25 maj. Detta då det uppenbarligen krävdes en längre tids avstängning för att motivera avstängningen. Och när den 25 maj kom förlängdes avstängningen ytterligare en gång. Så snart har Aidanpää varit avstängd från arbetet under två månader för att den dynamiska duon Alfredsson-Forsberg ska kunna motivera att Aidanpää blev avstängd den 6 april.

 

Del V
Politiken har inget med detta att göra.

Under min debatt med Hans Lindberg ställde jag alltså en enda fråga. Denna frågan löd:
”Vilka åtgärder kommer du att vidta mot den eller de ansvariga (tjänstemän och eventuella politiker) om det visar sig att anställda inom Umeå kommun har stängts av från sin arbetsplats utan att den dialog som förutsätts i AB, Kap.3 § 10, har fullföljts?”

Svaret blev långt och handlade inte, på något sätt, om den fråga som jag ställt. Som närmast kom Hans Lindberg då han sade följande:
Om avstängning inte sker i enlighet med huvudöverenskommelsens allmänna bestämmelser kan facklig organisation påkalla förhandling för kollektivavtalsbrott och eventuellt vidta rättsliga åtgärder”.

Jag uppmärksammade då Umeås regeringschef (kommunstyrelsens ordförande) Hans Lindberg på att jag hade frågat honom om vad han skulle göra om det skulle visa sig att anställda inom Umeå kommun hade stängts av från sin arbetsplats på felaktig grund? Han, Hans Lindberg, inte facket.

Innebörden av Hans Lindbergs svar var att han inte skulle göra något alls.

Detta var, sa han, en förvaltningsfråga (eller en fråga för tjänstemännen) och eventuellt för facket. Men det var under inga som helst omständigheter en fråga för honom – Umeås regeringschef. Så likt en sentida Pontius Pilatus tvättade Hans Lindberg bild-likt sina händer (inga övriga jämförelser med Nya Testamentet).

 

Del VI
Men låt oss gå tillbaka nästan två månader i tiden.

Och låt oss sedan åter läsa i det nummer av VK där det, för första gången på papper, stod att läsa om avstängningen av Aidanpää. Det var i VK 12 april. Då var avstängningen, både absolut och resolut, en fråga för Hans Lindberg! Låt mig citera vår sentida Pontius Pilatus:

”Vi stöttar den tillförordnade stadsdirektörens beslut. Kommunen har inlett en utredning. Vi får se vad den kommer fram till…”

För att inte ha med saken att göra verkar Hans Lindberg ha haft ovanligt mycket med saken att göra. Han säger nämligen: ”Vi stöttar den tillförordnade stadsdirektörens beslut”.
Kommentarer:
a) Det som Hans Lindberg syftar på när han säger att ”vi stöttar den tillförordnade stadsdirektörens beslut” är Margaretha Alfredssons avstängning av Aidanpää- Malm.

b) Sedan vill jag understryka att Hans Lindberg säger ”vi”. Vem är det? Svar: det visar sig också i artikeln från den 12 april. ”Vi” det är, förutom Hans Lindberg, S, Anders Ågren, M.

c) Lite senare i artikeln kan vi nämligen läsa att Anders Ågren bekräftar detta genom följande citat: ”… Jag har varit verksam i det kommunala sammanhanget i 20 år och kan konstatera att det här är en ytterst ovanlig åtgärd”. Här syftar Ågren på avstängningen. Han säger också följande: ”det kom upp på tisdagen som ett extraärende på kommunstyrelsen … Alla partier ställde sig bakom stadsdirektörens beslut”.

d) Arbetarpartiet ställde sig inte bakom (den tillförordnade) stadsdirektörens beslut.  

 

VII
Både Hans Lindberg och Anders Ågren stöttar alltså avstängningen

Det framgår, bortom varje rimligt tvivel, för den som läser VK 12 april att både Hans Lindberg och Anders Ågren stöttade avstängningarna av Aidanpää och Malm. Det framgår även att alla andra partier i Kommunstyrelsen [utom Arbetarpartiet] stöttade beslutet. Efter den press som jag, via denna blogg, och Arbetarpartiet i övrigt, satt på övriga partier har Vänsterpartiet svängt. Och det är mycket bra.

Men Hans Lindberg och Anders Ågren stöttar fortfarande avstängningen.
Lindberg förnekar numera, innan hanen gol tre gånger, att han har något med avstängningen att göra. Och Anders Ågren satt tyst under hela hela debatten i måndags. Ursprungligen stödde alla partier i KS [utom Arbetarpartiet] avstängningarna. Till vår glädje har alltså V anslutit sig till vår uppfattning. Vi hoppas att KD också gör detta. Och andra.

Hans Lindberg borde verkligen skämmas som påstår att han inte har något med avstängningarna att göra. Efter skandalen som jag redogjort för på samhällsbyggnadskontoret borde Margaretha Alfredsson ha omplacerats. Istället fick hon utreda sig själv. Och hon kom fram till att var än felet låg så var det inte hos henne.

Så kan det endast gå om du har en stark politisk uppbackning – helst av både S och M.

Och den politiska uppbackningen av Margaretha Alfredsson har fortsatt. Det står klart och tydligt (i VK den 12 april) att Hans Lindberg stödde avstängningarna. Men idag vill han inte kännas vid detta. Nu är avstängningarna en fråga för ALLA ANDRA men inte för honom. Och Anders Ågren agerar på precis samma sätt.

Hjälp oss ge Umeå en mer rakryggad politisk ledning

 

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

Uppgraderad 17oo. Fackligt förtroendevalda hotas och brev försvinner – just nu etableras ett ledarskap präglat av laglöshet och övergrepp inom Umeå kommuns förvaltning

Av , , 16 kommentarer 76
Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.

Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

Problemet för dom som börjar begå övergrepp är att dom ofta tvingas att fortsätta begå övergrepp för att dölja sina ursprungliga övergrepp. Och det tar aldrig slut.

Det är som Morden i  Midsomer.

 

Övergrepp 1
Jag tänker på övergreppet som bestod i att Aidanpää-Malm stängdes av från sina arbetet.

Detta övergreppet begicks av den Dynamiska Duon Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg – eller Yxan och Svärdet – eller Umeås Brutala Systrar (UBS).

Kära barn har många namn.

 

Övergrepp 2

Brev som ska diarieföras försvinner.

Jag VET att personal har sänt brev till Margaretha Alfredsson och / eller Birgitta Forsberg, i mail eller i brevform, som tar upp den situation som uppstått på ekonomiavdelningen efter stads-kuppen riktad mot Susanne Aidanpää och Lennart Malm.

Låt mig repetera. Jag VET att ett sådant brev har skickats. Eller flera.

Någon, och här vet jag inte vem av en mycket liten tänkbar grupp individer, har sett till att detta brev har ”kommit bort”.

 

Låt oss klargöra vilka regler gäller för inkomna brev?

Om ett brev inkommer som berör förhållandena på arbetsplatsen i Umeå kommun – oavsett om brevet har skickats som mail, som ett gammaldags brev med ett frimärke på eller som ett sms – ska brevet diarieföras. Brevet ska diarieföras oavsett om det har skickats hem till Margaretha Alfredsson / Birgitta Forsberg eller om det har skickats till deras respektive arbetsplatser.
Det svar jag fick av Margaretha Alfredsson via Birgitta Forsberg (varför dessa dubbla led) var att det inte hade inkommit något brev.

OK, tänkte jag först. Men, sedan jag tänkt både en andra och en tredje gång, kollade jag uppgiften igen. Men ett antal personer. Och svaret blev detsamma som tidigare: brevet HAR sänts!

Jag vill att ni som har skrivit brevet ska veta att detta (brevet), uppenbarligen, har kommit bort!

Och brevet måste komma fram. För om brevet inte kommer fram kan inte heller politiska beslutsfattare läsa brevet. Och om inte de politiska beslutsfattarna kan läsa brevet kommer de inte heller att kunna skapa sig någon uppfattning om hur ni i personalen som skrivit brevet ser på situationen på er arbetsplats – ekonomiavdelningen.

Det är nämligen så att de politiska beslutsfattarna vägrar ta del av av de två kartläggningarna som gjorts av två expertkonsulter som intervjuat ett 20-tal personer som jobbat i direkt anslutning till Susanne Aisanpää och Lennart Malm.

 

Därför måste ni – som bryr er om rätt och rättvisa – sända ert brev en andra gång. Men denna gång måste ni sända brevet direkt till de politiska beslutsfattarna i KSau.  Och gärna en kopia till media. Ni får inte låta er skrämmas av UBS.

Rädslan inom Umeå kommun, bland korridorerna på stadshuset, är idag så stor att tidigare snabba och – i positiv bemärkelse – självsäkra personer som arbetar med att diarieföra till Umeå kommun inkommande handlingar är uppenbart rädda för att ens bekräfta förekomsten av att ett brev/handling existerar. Om du tidigare frågade en som sysslade med diariet kunde han/hon alltid själv hjälpa dig. Eller så berättade de till vem du skulle vända dig till.

Men idag slår de ifrån sig – inte av oginhet – utan av rädsla.
Och då du kommit till rätt person, som diarieför de handlingar som du vill ha tag på, så vågar de inte (vilket ALLTID varit fallet under mina 27 år i fullmäktige) själv säga ens om handlingen existerar. Det är som om du frågat efter handlingar som berör rikets säkerhet. ”Du får fråga Birgitta”.
Jag vill understryka att jag INTE HAR NÅGON SOM HELST KRITIK mot de som jobbar med diariet. Däremot är jag kritisk mot den – just det – arbetsmiljö som gör att dessa hedervärda och kompetenta personer tvingas leva i rädsla.

För idag måste dessa personer till och med fråga om lov om det är tillåtet att nämna ifall en handling existerar – eller inte. Och helst överlämnar de hela frågan till Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg (Umeå Brutala Systrar). Jag repeterar: Tidigare har det aldrig varit något problem med att få reda på om en handling existerar eller inte. Det som, någon enstaka gång, kunde vara känsligt var innehållet i en handling. Men idag är det uppenbarligen brännhett att ens fråga om en handling existerar – eller inte. Därför blir du skyfflad vidare då du frågar efter något som har med avstängningen att göra. Det känns som om du ber personen i fråga att begå ett brott. Och jag lider med de som jag frågar – för dessa är rädda.

Management by fear.

Det jag har beskrivit ovan är resultatet av UBS nya regim. Detta kommer att göra Umeå kommun lika handlingsförlamat och O-kreativt som en modebutik i Stalins Sovjet.

 

Övergrepp 3

Umeås Brutala Systrar tar sig bara större och större friheter. Numera kräver de att fackligt förtroendevalda ska avsättas från sina positioner. Fackligt förtroendevalda som på något sätt irriterar dem. Ja, detta är tyvärr sant!

Fackligt förtroendevalda som irriterar Margaretha Forsberg och Birgitta Alfredsson – ursäkta Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg – har börjat utsättas för hot. Och krav på att de ska avsättas.

UBS anser tydligen att de även kan ersätta beslut som fackets medlemmar ska ta. Liknelsen med stalinismen blir allt mer slående.

 

Låt oss titta på lagen.

Jag vet att när Umeås Brutala Systrar (UBS) läser detta så kommer de att undra: vilka djävlar har skvallrat?
Jag har två kommentarer till er:

A. Det är över tio personer som har hört av sig!
B. Er tanke ”vem har skvallrat” är kriminell – alla som har hört av sig til mig har RÄTT att göra detta. Rätt enligt lag.

Det är tanken att ”sätta dit någon” som är olaglig. Om ni (UBS) försöker leta efter mina källor och besvärar någon, oavsett om det är någon av alla som har talat med mig eller någon annan, så ska den person eller de personer som blivit besvärade av er (UBS) höra av sig till mig. Sedan kommer jag, för mina egna pengar, att inleda en rättsprocess mot er (UBS) för att ni försöker ta ifrån anställda i Umeå kommun deras demokratiska fri- och rättigheter.

Det är inget hot. Det är ett löfte. Till de anställda.

 

Slutligen en hälsning till facket.

Ni som värnar de fackliga rättigheterna måste ställa er följande fråga: hur kan två kommunala direktörer kräva att fackligt förtroendevalda avsätts av någon annan än sina egna medlemmar. Berörda fackliga organisationer måste säga ifrån på skarpen till UBS.

Chefer som försöker styra genom hot, och är beredda att kliva över lik. måste bort.

Hjälp Oss Att Ta Tillbaka Umeå.

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

Skrämmande socialdemokratiskt vankelmod – eller vem behöver 200-300 miljoner om året så här i budgettider?

Av , , 4 kommentarer 75

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.
Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

 

Vissa händelser inom Umeå kommun är så upprörande att det är nödvändigt att repetera dem – i en ironisk kortversion.

Del I – av II

En av dessa händelser handlar om hur det gick till när den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen skrotades. I mina ögon handlar det om fyra bakomliggande faktorer:

a) Vi har ett sedan länge cementerat system där Socialdemokraterna och Moderaterna (i fortsättningen kallade för Hell(s) Angels och Bandidos) styr Umeå med stöd av sina respektive ”hang around-klubbar”. Hell(s) Angels har Yesterday och ”varför-slåss-med-andra-när-man-kan-slåss-internt, Bandidos har ”Med flera”,
b) Eftersom Hell(s) Angels och Bandidos insåg att konflikter tär på krafterna slöt de fred, utom de sista månaderna före varje val, då Angel(s) kör mer skatter och Bandidos kör mindre skatter, i en dans som mc-klubbarna för säkerhets skull har övat på för att ingen ska ramla och slå sig då de får vara med i VK:s version av Let´s dance
c) Presidenten i Angel(s) ”Hasse Big Twins” har ärvt detta, hårt cementerade, system vilket han inte kan bryta sig ur,  även om han skulle dansa bättre själv utan presidenten i Bandidos ”Cross-Anders”, känd för att varken kunna köra mc ELLER dansa,
d) Ibland surar en av Angel(s) hang arond-klubbar, som aldrig får fullvärdigt medlemskap, och samarbetar med därför Bandidos – för att visa att dom är o-glada. Denna hang around klubb kallas ”Yesterday”. Skälet är att Yesterday fortfarande kör på fel sida (vi andra bytte fil 1967).

 

Tillbaka till allvaret

Trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade en solid grund att stå på genom utvärderingen från PwC var deras vankelmod rent skrämmande. S skulle naturligtvis ha tagit en öppen debatt, med fakta på bordet, som garanterat skulle ha gett dem ett starkt stöd, från både kommunens anställda och från medborgarna (vilket i sin tur skulle ha kunnat vända det ”opinionskänsliga” Yesterday, ursäkta, Vänsterpartiet. Men istället retirerade Socialdemokraterna – mycket snabbt, tyst och politiskt fegt. Så efter bara sju, mycket tysta, dagar hade S och regeringskollegan övertagit ståndpunkten från Bandidos, ursäkta, Moderaterna, C, L, KD och V, en ståndpunkt som gick ut på att skrota den kommungemensamma förvaltningen.

Denna svängning från S+MP kom mellan mötet med KSau den 9 maj, då S+MP försvarade dagens system, och mötet med KS den 16 maj, då S och regeringskollegan ville skrota systemet. En sväng på 180 grader på sju dagar. Det blir nästan 26 grader per dag.

S och MP gav upp sitt stöd till den processinriktade kommungemensamma förvaltningen på sju dagar – utan att ha avlossat ett enda skott till försvar för den modell som det tagit åratal av arbete – innehållande blod, svett och tårar – och som till sist kommit ut ur tunneln med en vinst i form av uteblivna kostnadsökningar på 100 – 200 miljoner per år. Varje gång som jag skriver om detta blir jag så förbannad.

Vi i Arbetarpartiet hade fel, vi trodde aldrig på detta, men (trots att aktivt motstånd från sina håll) bevisade de som jobbade för modellen att den gick att införa. Och den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen hade nu kommit över de största inkörningssvårigheterna. Och vi kan erkänna att vi hade fel. Det som övertygat oss var:

*hårda fakta i form av en årlig ekonomisk vinst på 100-200 miljoner,
*utvärderingen från PwC,
*insikten att modellen hade blivit motarbetad på sina håll,
*att det fanns stora möjligheter att dagens modell nu hade sina bästa år framför sig – inte bakom sig.

Men varför står då inte Socialdemokraterna upp för ”sin” modell?
Idag är det nämligen Arbetarpartiet som står upp för denna modell sedan de övrigas fanflykt. Vi funderar på att döpa om den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningsmodellen till ”Arbetarpartiets vinstmaskin”. Vi tror att när vi förklarar att övriga partier – efter deras skrytbygg som Väven, Navet, Storbåtn´ Umeå-Vasa – kommer vårt budskap om att KSau gärna vräker ytterligare 100-200 miljoner i sjön, per år, att göra oss till valvinnare.

Vi skulle, i regeringsställning, göra det som Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde ha gjort. Vi skulle ta fasta på de huvudsakliga slutsatserna från PwC. De slutsatser som innebär att Umeå kommun borde satsa på att vidareutveckla den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen och bygga vidare på dess starka sidor och försöka åtgärda modellens svaga sidor. Då kommer vinsterna, i form av uteblivna kostnadsökningar, att hamna på mellan 200-300 miljoner per år!

Tyvärr har de styrande i Umeå kommuns KSau en ofta uppvisad vilja att vräka pengarna i sjön.

Så vad gör väl 200-300 miljoner. Per år? Absolut ingenting. Det är ju bara skattepengar. Det är ju tur att man inom äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgerna samt skolan kan BADA i de pengar som vräks i sjön av KSau.

Det sista var ironiskt skrivet – men alla övriga likheter med verkligheten, i en kommun nära dig, är ingen ironi utan på blodigt allvar.

Det nedanstående är också på blodigt allvar – och måste därför repeteras.

 

Del II

Repetition
I den utvärdering som PwC hade gjort av dagens kommungemensamma modell – som ersatt ”de tolv kungadömenas modell” bestående av en nämnd och en förvaltning för varje kungadöme – hade konsulten dragit vissa avgörande slutsatser. Två citat från den utvärdering som PwC presenterade:

”De utmaningar som Umeå kommun har att hantera löses inte genom att gå tillbaka till en organisation med flera förvaltningar”.

”Det vägval som Umeå kommun gjort rörande förvaltningsorganisationen, och som från 2015 tagit ett tydligare steg i och med Färdplan 2015 innebär att det finns goda förutsättningar att skapa en effektiv organisation som kan möta kommunens framtida utmaningar”

PwC beskriver sedan Umeå kommuns val mellan två framtida alternativ: alternativen består i att antingen återgå till det gamla systemet genom att splittra upp dagens kommungemensamma förvaltning, eller genom att vidareutveckla den gemensamma förvaltningen. I protokollet från KSau den 9/5 framförde konsultföretaget sedan ett antal träffsäkra förbättringsförslag. Till de träffsäkra förbättringsförslagen från PwC hörde:

1. de centrala processerna som budget- och investeringar, lokalförsörjning och löner bör förstärkas,

2. medvetenheten inom hela kommunorganisationen om vad det innebär att arbeta processorienterat ökas genom goda exempel, bland annat äldreomsorgens verksamhet,

3. personalutskottets sätt att fungera måste genomgå strukturella förbättringar vad gäller ledning och styrning (något som tusen undersköterskor håller med om /JH),

4. ledningen måste sträva efter en kultur som bygger på tillit och förtroende genom regelbundna dialoger och ett öppet förhållningssätt kring kommunens värdegrund.

Detta kan vi ställa upp på – med det tillägget att vi skulle sända ut värdegrunden till kommunens anställda på en löntagarremiss – i förhoppning att få vägledning till att göra värdegrunden mer konkret.

 

Denna utvärdering och förbättringsförslag, syftande till att få en kommungemensam, processorienterad, förvaltning skulle ha gett Arbetarpartiet, och mig, fast mark under fötterna. Inte bara i en debatt med allianspartierna och Vänsterpartiet. Utan när det gäller att ge umeborna mer för deras skattepengar.

Jag fattar inte att Socialdemokraterna bytte fot.

Men ”Hasse Big Twins” kan uppenbarligen inte dansa. Och inte heller Hans parti.

 

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

 

Uppdaterad 21oo. Vem styr egentligen Umeå? Alliansen och V samarbetade för att fälla den gemensamma förvaltningen – vilket kostar umeborna 100-200 milj / år. S gav upp den striden redan efter sju dagar! Umeå framstår som ’herrelöst’

Av , , 2 kommentarer 57

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.
Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

 

Ingress.

Det var alltså Alliansen och Vänsterpartiet som tillsammans fällde dagens kommungemensamma förvaltning i Umeå. Angreppet kom på mötet med kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) den 9 maj i fjol. Och det riktade sig inte endast mot modellen. Angreppet riktade sig också mot de partier som just då försvarade modellen: S och MP

 

A. Kommande blogginlägg
Den gemensamma kommunförvaltningen hade krävt ett enda maktcentra för att kunna blomma ut. Det krävs fyra krafttag för att hålla samman ett Umeå som börjar knaka i fogarna. Arbetarpartiet ber väljarna om ett mandat för att få kommunens uppsplittrade delar att börja dra åt samma håll. Med fyra maktcentra spelar det nämligen mindre roll vilket styrsystem kommunen har. Det kommer ända inte att bli bra. Vilka maktcentra syftar vi då på:

a. de förändringsfientliga revirbevakande cheferna,
b. en sällsynt oklar rollfördelning mellan Hans Lindberg och Anders Ågren som innebär att deras nära kontakter blir ett maktcentra i sig, de ska ju vara regering och opposition, men ALLA vet att detta inte stämmer,
c. de kommunala bolagens alltför fristående ställning i förhållande till kommunens folkvalda,
d. INAB – en stat i staten.

Om vi ges förtroendet, tillsammans med något annat insiktsfullt parti, eller någon insiktsfull del av ett annat parti, kommer vi att göra allt för att förverkliga följande nedanstående punkter.

1. Vissa chefer som har agerat aktivt för att sabotera den gemensamma kommunförvaltningen köps ut. Istället för att anklaga dem för misskötsel skulle de få ett juste avgångsvederlag. Vinsten för kommunen blir nämligen väldigt stor om ett av hindren för att den kommungemensamma förvaltningen skulle försvinna. Det handlar om ett fåtal men högt uppsatta och aktiva chefer,

2. Arbetarpartiet skulle ta debatten med Moderaterna genom att föra ut slutsatserna i den utvärdering som PwC gjort. Vi skulle inte, som Hans Lindberg, dansa efter Ågrens pipa. Vi skulle inte fälla den gemensamma kommunförvaltningen i samarbete med Alliansen som V har gjort. Istället skulle vi vidareutveckla dagens kommungemensamma förvaltning och kombinera denna med ett ökat personalinflytande,

3. Vi vill omorganisera budgetprocessen så att en gemensam investeringsplan, för både kommunen och dess bolag, diskuteras samtidigt. Detta skulle utgöra en avgörande del i att få kommunens olika ekonomiska maktcentra att dra åt samma håll,

4. INAB måste in ledet! Den skicklige Hammarstedt, och hans likaså skickliga medarbetare, måste bli en del av helheten. Det enda sättet på vilket detta verkar vara möjligt är genom att INAB ställs under Umeå kommunföretag på samma villkor som bland annat AB Bostaden, Umeå Energi, Umeva/ Vakin, UPAB.

 

B. Därför föll den kommungemensamma förvaltningen
Det var alltså Alliansen som, tillsammans med Vänsterpartiet, fällde dagens kommungemensamma förvaltning. Angreppet kom på kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) den 9 maj i fjol.

Ursprungligen ville Socialdemokraterna och Miljöpartiet behålla, och vidareutveckla, den kommungemensamma förvaltningen. Och denna position intog S och MP dessutom på mycket goda grunder. För låt oss titta på vad PwC (tidigare Pricewaterhousecoopers) hade att säga i sin utvärdering av den kommungemensamma förvaltningen.

 

 

C. Konsultens utvärdering och förslag

I den utvärdering som PwC hade gjort av dagens kommungemensamma modell – som ersatt ”de tolv kungadömenas modell” bestående av en nämnd och en förvaltning för varje kungadöme – hade konsulten dragit vissa ”tyngre” slutsatser. Låt mig använda två citat från den utvärdering som PwC presenterade i mars i fjol, citat som även togs med i protokollet från KSau den 9 maj 2017:

”De utmaningar som Umeå kommun har att hantera löses inte genom att gå tillbaka till en organisation med flera förvaltningar”.

”Det vägval som Umeå kommun gjort rörande förvaltningsorganisationen, och som från 2015 tagit ett tydligare steg i och med Färdplan 2015 innebär att det finns goda förutsättningar att skapa en effektiv organisation som kan möta kommunens framtida utmaningar”

Detta skulle åtminstone ha gett Arbetarpartiet, och mig, fast mark under fötterna i en debatt med allianspartierna och Vänsterpartiet.

PwC beskriver sedan Umeå kommuns val mellan två framtida alternativ: alternativen består, enligt PwC, att antingen återgå till det gamla systemet genom att splittra upp dagens kommungemensamma förvaltning, eller genom att vidareutveckla den gemensamma förvaltningen. I protokollet från KSau den 9/5 framförde konsultföretaget sedan ett antal träffsäkra förbättringsförslag. Till de träffsäkra förbättringsförslagen från PwC hörde:

1. de centrala processerna som budget- och investeringar, lokalförsörjning och löner bör förstärkas,

2. medvetenheten inom hela kommunorganisationen om vad det innebär att arbeta processorienterat ökas genom goda exempel, bland annat äldreomsorgens verksamhet,

3. personalutskottets sätt att fungera måste genomgå strukturella förbättringar vad gäller ledning och styrning (något som tusen undersköterskor håller med om /JH),

4. ledningen måste sträva efter en kultur som bygger på tillit och förtroende genom regelbundna dialoger och ett öppet förhållningssätt kring kommunens värdegrund.

Detta kan vi ställa upp på – med det tillägget att vi skulle sända ut värdegrunden till kommunens anställda på en löntagarremiss – i förhoppning att få vägledning till att göra värdegrunden mer konkret.

 

D. Skrämmande socialdemokratiskt vankelmod

Trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade en solid grund att stå på genom utvärderingen från PwC var deras  vankelmod rent skrämmande. S skulle naturligtvis ha tagit en öppen debatt, med fakta på bordet, som garanterat skulle ha gett dem ett starkt stöd från både kommunens anställda och från medborgarna (vilket i sin tur skulle ha kunnat vända det ”opinionskänsliga” Vänsterpartiet). Men istället retirerade Socialdemokraterna – mycket snabbt, tyst och politiskt fegt. Så efter bara sju tysta dagar hade S och regeringskollegan MP övertagit ståndpunkten från Alliansen och Vänsterpartiet som gick ut på att skrota den kommungemensamma förvaltningen. Denna (S)vängning kom mellan mötet med KSau den 9 maj, då S+MP försvarade dagens system och mötet med KS den 16 maj, då S+MP ville skrota systemet precis som Alliansen och V.

S och MP gav upp sitt stöd till den processinriktade kommungemensamma förvaltningen på sju dagar – utan att ha avlossat ett enda skott till försvar för den modell som det tagit åratal av arbete innehållande blod, svett och tårar och som till sist kommit ut ur tunneln med en vinst i form av uteblivna kostnadsökningar på uppåt 200 miljoner per år. Varje gång som jag skriver om detta blir jag så förbannad. Vi hade fel, vi trodde aldrig på detta, men (trots att aktivt motstånd från sina håll) bevisade de som jobbade för modellen att den gick att införa. Och den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen hade nu kommit över de största inkörningssvårigheterna. Därför erkänner att vi hade fel. Det som övertygat oss är:
*hårda fakta i form av en årlig ekonomisk vinst på 100-200 miljoner,
*utvärderingen från PwC,
*insikten att modellen hade blivit motarbetad på sina håll,
*det fanns stora möjligheter att dagens modell nu hade sina bästa år framför sig.

Men varför står då inte Socialdemokraterna upp för ”sin” modell?
Idag är det nämligen Arbetarpartiet som ensamt står upp för denna modell sedan övrigas fanflykt. Vi funderar på att döpa om den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningsmodellen till ”Arbetarpartiets vinstmaskin”. Vi tror att när vi förklarar att övriga partier – efter skrytbyggen som Väven, Navet, Storbåtn´ Umeå-Vasa – kommer vårt budskap om att ”de styrande” vräker ytterligare 100-200 miljoner i sjön, per år, att göra oss till valvinnare.

Vi skulle, i ”regeringsställning” göra det som Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde ha gjort. Vi skulle ta fasta på de huvudsakliga slutsatserna från PwC. De slutsatser som innebär att Umeå kommun borde satsa på att vidareutveckla den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen och bygga vidare på dess starka sidor och försöka åtgärda modellens svaga sidor. Då kommer vinsterna, i form av uteblivna kostnadsökningar, att hamna på mellan 200-300 miljoner per år.

De nu styrande i Umeå kommun har ju en bevisad vilja att vräka pengarna i sjön. Så vad gör väl 200-300 miljoner. Per år? Absolut ingenting. Det är ju bara skattepengar. Det är ju tur att man inom äldreomsorgen kan använda de pengar som vräkts i sjön till att bada – inom äldreomsorgen. (Det sista var ironiskt skrivet – men alla likheter med verkligheten, i en kommun nära dig, är däremot INGEN ironi utan blodigt allvar).

 

E. Vem styr Umeå kommun?
Det är skrämmande hur lite styrka Socialdemokraterna och Miljöpartiet visade sig besitta då Alliansen och Vänsterpartiet plötsligt ville skrota modellen. Alla övergav vad de hoppats skulle innebära inbesparingar på 100 miljoner / år. Och från S och MP tog omsvängningen sju dagar! Exakt sju dagar!

Det finns heller inga spår av ett Socialdemokratiskt motstånd. Den moderata gruppledaren Anders Ågren skrev en blogg. Den var försökte inte vederlägga slutsatserna i utredningen från PwC. Denna hoppade Ågren helt enkelt över. Detta trots att Ågren kände till de tungt vägande argumenten från PwC som pekade i riktning mot att behålla dagens kommungemensamma förvaltning. Ågren kunde agera så pass fräckt eftersom Hans Lindberg inte gav honom något motstånd.

För mig är detta obegripligt. Umeås S-märkte regeringschef, Lindberg, hade kunnat utgå ifrån slutsatserna utvärderingen från PwC och med denna som grund försvara dagens modell. Men Lindberg försökte inte ens. Återigen: Han och S gav bara upp. Utan strid. Tillsammans med MP.

När Aidanpää och Malm stängdes av från sina jobb frågade jag, bland annat, vem som styrde Umeå.

Politikerna hade deserterat. Och hela KSau lyser fortfarande med sin frånvaro även om Vänsterpartiet – sin vana trogen och pressad av inläggen på denna blogg – nu vill ha mer information. Och finner det lämpligt att tala sig varma för en bättre personalpolitik. Men Vänsterpartiet stödde Alliansen och bidrag till att fälla den kommungemensamma förvaltningen? Och att kräva ”mer informationen när det gäller avstängningar är ju inte farligt. Det antyder att Ulrika Edman, Åsa Bäckström, Gudrun Nordborg, Lasse Jacobsson, m fl, är lite missnöjda med tillvaron, men inte så att de skulle ”ta ställning”. Nej, detta går emot Vänsterpartiets centrala nervsystem. Dörren till en ny lokal samregering med S måste alltid hållas öppen – även om partiets dåvarande ordförande i Umeå skrev att S fick Umeå att ta steg i ”brun” samt att V:s nuvarande ordförande i länet sagt att S utvecklas i ”nazistisk” riktning. Så talar ett parti med kluven tunga. Igen och igen och igen.

 

F. Ett ”herrelöst” Umeå
Då politikerna i KSau deserterade fick alltså Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg fria händer. Men dessa två kunde inte stänga av ekonomidirektör Aidanpää och budget- och finanschef Malm utan att först ha fått ett ”go ahead”. Detta måste ha kommit från Hans Lindberg.

Eller så kom detta ”go ahead” från Hans Lindberg och Anders Ågen. Eller från Anders Ågren och Hans Lindberg? Återigen frågar jag mig: Vem bestämmer i Umeå kommun: är det Hans Lindberg (S) eller Anders Ågren (M).

Eller så befinner vi oss i ett ”herrelöst” Umeå, i en kommun på drift, men en rad maktcentra? Just i en sådan situation där ett initiativrikt INAB kan sätta sprätt på många hundratals miljoner utan att dessa pengar vägs mot andra behov.

Det är Socialdemokraterna som är största parti i den koalition (S+MP) som styr Umeå. Då S inte fungerar drabbas hela kommunen. En kommun på drift riskerar att drabba alla umebor.

 

G. En facklig kommentar

 

Svt Västerbotten
NYHETER

Umeå kommun omorganiseras – får skarp kritik

Ett förslag om en helt ny förvaltning presenteras nu för Umeå kommun. En politiskt tillsatt grupp vill se flera förvaltningar – istället för en stor som idag. Men fackförbundet Vision är kritiskt.

I Umeå kommun hade man fram tills år 2010 flera förvaltningar med kommundelar, men sedan dess har det bara varit en stor förvaltning.

Nu vill politiker i kommunen göra om organisationen till en rad mindre förvaltningar. På så sätt kommer politiska nämnderna närmare beslut i de enskilda förvaltningarna. Fackförbunden som har fått den nya skissen presenterat för sig är kritiska:

– Det här blir en stor förändring för våra medlemmar. Till exempel kan det vid övertalighet i en förvaltning bli en person som får gå fast den jobbat längre medan en annan relativt nyanställd får stanna fast de kanske arbetar med ungefär samma saker, säger Marie Sandström, ordförande i fackförbundet Vision.

”Undra vad det kostar”

Nu ska det första förslaget på den nya organisationen ut på remiss och hittills har de fackliga representanterna hållits utanför. Marie Sandström hoppas nu på en öppen diskussion om förslaget som om det genomförs blir en stor förändring för de kommunanställda.

– Det gjordes en undersökning förra året om vi hade en hållbar organisation och den undersökningen visade det, så jag är lite förvånad att man nu lägger pengar på att omorganisera och man kan undra vad det kostar, säger Marie Sandström.

Haft bättre kontakt med facket

Mikael Berglund (S) leder gruppen och han håller med om att kommunen kunde ha haft bättre kontakt med facket.

– Vi kunde ha haft träffar med de fackliga organisationerna, men förslaget innebär inte en försämring för de anställda. Nu ska det göras en riskanalys och bli fackliga förhandlingar, säger Mikael Berglund (S).

Beslut om förvaltningarna tas i höst av fullmäktige.

Josefine Holgersson
Publicerad: 29 april 2018   20.01

 

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

 

Version 3. Dagens tjänsteorganisation innebar att tolv förvaltningar blev en – som nu åter ska splittras upp – ett beslut som togs innan den nya organisationen ens fått tre år på sig. Men dagens organisation måste få en chans innan den överges. Det handlar om 100-tals miljoner

Av , , 4 kommentarer 58

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.
Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

 

Del 1. Inledande sammanfattning.

Under år 2009 beslutade Umeå kommunfullmäktige att avskaffa de tolv olika förvaltningar som fanns. Målet var att skapa en  kommungemensam storförvaltning. I debatterna kring detta djärva drag framkom bland annat att förhoppningen var att spara 100 miljoner kr/året genom denna väldiga omorganisation. Detta mål har uppnåtts – och mer därtill !

Fråga? Varför ska då den nya organisationen skrotas innan den fått en reell chans?

Delsvar: En av de största förändringarna som den nya organisationer medförde var att det uppstod en professionell ekonomisk prövning av saker och ting som tidigare, på ett självklart sätt, gjordes upp mellan exempelvis den politiske nämndsordföranden,  eller kommunalrådet, och förvaltningschefen. Men nu fanns det plötsligt en stödfunktion, i form av bland annat en ekonomiavdelning, som gjorde sitt bästa för att skaffa sig insyn i de olika verksamheterna och som började ha kunskaper nog för att veta vilka ekonomiska tillskott som verksamhetsområdena borde ha – i förhållande till den summa pengar som de erhållit via den budget som erhållit majoritet i kommunfullmäktige.

De informella beslutsvägarna utmanades av de formella. Men mer än så. De formella beslutsvägarna representerade i allt högre grad en mer professionell prövning, medan de informella beslutsvägarna innehöll mindre av professionalism. Men det fanns ytterligare ett inslag: de formella och professionella besluten klarade en öppen granskning. De gamla, informella och mindre professionella, besluten klarade inte alltid en öppen granskning.

Låt mig ge ett exempel: År 1993 betalades det ut 500 000 kronor till Astridgården i Hörnefors innan det formella politiska beslutet hade tagits. Detta är ett typexempel på när amatörer agerar informellt på ett sätt som inte tål granskning. Men det hamnade på Folkbladets löpsedel via undertecknad.

Här stod ökad professionalitet mot stillastående, formella beslutsvägar mot informella och ökad transparens (öppenhet) mot en mindre öppenhet. Två ledningskulturer brakade samman.

Alltså: Å ena sidan hade de ledande politikerna röstat igenom dagens nya organisation i förhoppning att den skulle innebära en besparing på 100 miljoner kr /år. Å andra sidan blev många, speciellt av den gamla stammen av chefer och politiker, rent ut sagt förbannade när exempelvis den nya organisationens ekonomer började få en sådan insyn att deras stöd (för att vissa verksamhetsområden skulle klara budget) även började innehålla ifrågasättanden.

Detta är ett typexempel på att det inte både går att behålla det gamla och tjäna 100 miljoner kr /år på det nya.

Vissa politiker och chefer kunde anpassa sig. De insåg att även om gamla kontaktvägar stänges – öppnades också nya. Andra kunde inte anpassa sig. Det är dessa som nu är beredda att kasta bort vinster på mellan 100 – 200 miljoner om året och samtidigt kasta ut Umeå kommuns organisation i ytterligare en krävande omorganisation (både i tid, pengar och oro).

 

Del 2: två typer av problem.

Arbetet med att skapa en kommungemensam storförvaltning inleddes i januari 2010. Tre år senare, i januari 2013, sjösattes den nya kommungemensamma storförvaltningen. Det säger sig självt att det fanns inkörningsproblem. Förändringarna var stora. Jag tror att det är riktigt att säga att inkörningsproblemen för den nya kommungemensamma storförvaltningen var av två olika typer:

a) praktiska problem vilka kan sägas vara av ”passiv” art och som skulle kunna lösas via en tidsmässig ”inkörningssträcka”.

b) förändringar av maktrelationer vilka inte sällan kan vara av ”aktiv” art och som inte låter sig lösa via en tidsmässig ”inkörningssträcka”.

 

Del 3.

Praktiska problem.
Umeå kommun hade i princip lika många förvaltningar som politiska nämnder. Det fungerade så här: politikerna i Socialnämnden hade socialförvaltningen som skulle verkställa de beslut som togs av politikerna i Socialnämnden, politikerna i För- och grundskolenämnden hade sin för- och grundskoleförvaltningen som skulle verkställa de beslut som togs av politikerna i För- och grundskolenämnden, politikerna i Kulturnämnden hade kulturförvaltningen som skulle verkställa de beslut som togs av politikerna i Kulturnämnden. Politikerna i Tekniska-, Byggnads- och Fritidsnämnderna hade var sin förvaltning (tekniska-, byggnads- och fritidsförvaltningarna) som skulle verkställa de beslut som togs av politikerna i Tekniska-, Byggnads- och Fritidsnämnderna. Plus sex ytterligare nämnder som var och en hade var sin förvaltning.

När de tolv politiska nämndernas tolv olika förvaltningarna skulle slås samman uppstod naturligtvis en rad praktiska problem. Om vi ser på vilken specialistkunskap som tekniska-, byggnads- och- fritidsförvaltningarna besatt skiljde sig dessa naturligtvis åt från de specialistkunskaper som social-, för- och grundskole- samt kulturförvaltningarna besatt. Det gällde att omorganisera tolv fristående förvaltningar, med bevarande av deras specialistkunskaper, i en kommungemensam storförvaltning. Men denna nya, kommungemensamma storförvaltning blev inte en förvaltning i samma bemärkelse som de gamla förvaltningarna hade varit. Egentligen borde den nya kommungemensamma storförvaltningen ha getts ett annat namn än ”förvaltning” enligt min mening.

Den nya organisation som uppstod var mer en infrastruktur för specialistkunskaper. Den baserade sig också på en ny balans mellan politiker och tjänstemän. Det handlade om ett mycket mer sofistikerat ledningssystem för vad som blev kommunens fem olika verksamhetsområden. Dels i form av en ”stadsdirektörsfunktion” som genom en stab besatt mer resurser än vad en enda individ kunde besitta. Till detta ska läggas tre olika stödfunktioner vars uppgift det var att hjälpa de olika verksamhetsområdena. Ibland får ordet makt över tanken. Och att kalla detta för en ”kommungemensam storförvaltning” skapar tanken att detta ”bara” blev en större variant av de avskaffade tolv mindre förvaltningarna. Detta vore dock felaktigt.

 

Den nya tjänsteorganisationen kom att se ut på följande sätt.


Stadsdirektör

Verksamhetsområden       Stödfunktioner      

 

* Samhällsbyggnad          – Administration och kommunikation

* Stöd och omsorg           – Ekonomi

* Tillväxt                          – Personal

* Utbildning

* Äldreomsorg

 

 

Del 4.

Förändringar av maktrelationer.
Det är min uppfattning att det var de förändrade maktrelationerna som uppstod i det som (helt felaktigt enligt min uppfattning) kom att kallas för en ”kommungemensam storförvaltning” ledde till att den nya organisationen, för att leda och maximera nyttan av kommunens specialistkunskaper, beslutades att avskaffas redan under hösten 2017. Vid detta tillfälle hade inte den nya organisationen varit ”i drift” ens under 3 år! Detta ska jämföras med att samma organisation hade tagit hela 3 år av blod, svett och tårar att utforma – innan den togs i drift. Investeringarna i dagens organisation har varit så stora, både i tid och i pengar, att det för mig är orimligt att dagens organisation skrotas innan den ens fått en reell chans.

Hur förändrades maktrelationerna?

I de gamla, små och självständiga, förvaltningarna utvecklades bland annat väldigt nära band mellan de högre tjänstemännen i förvaltningarna (speciellt förvaltningscheferna) och de ledande politikerna inom de politiska nämnder som styrde förvaltningarna. Och tvärtom. Det utvecklades väldigt nära band mellan de ledande politikerna i de nämnder som skulle styra förvaltningarna och de högre tjänstemännen i förvaltningarna (speciellt förvaltningscheferna).

Och goda relationer är naturligtvis bra. Definitivt bättre än dåliga. Men detta är endast den ena sidan. Den andra sidan är att det uppstod en konservativ och förändrings-obenägen kultur. Denna kultur vilade på ett skikt av politiker OCH på ”politiserade” tjänstemän inom vissa av de tolv nämnderna / förvaltningarna där en stark förvaltningschef, uppbackad av en stark (eller av en svag) politisk nämndsordförande, gärna slog vakt om det bestående. Tolv kungariken där alla slog vakt om sitt.

När dessa tolv förvaltningar försvann drogs mattan bort för dessa större eller mindre kungariken. Ett helt skikt av chefstjänstemän tappade sina positioner som förvaltningschefer – deras förvaltningar försvann ju!. Detta innebar i sin tur att de tappade närheten till ”sina” politiker. För även om den rent personliga bekantskapen fanns kvar så saknade den ju mening  för en förvaltningschef utan förvaltning. Detsamma gällde för vissa politiker. De kunde inte lika enkelt få saker gjorda genom ett telefonsamtal. De var vana med att kunna åka iväg till sin förvaltningschef och ”snacka ihop sig” exempelvis om hur mycket pengar de skulle begära inför nästa budgetomgång.

 

 

Del 5.

Detta väckte även irritation hos vissa politiker – som kunde intrigera med vissa chefer

Låt oss repetera: En av de största förändringarna med den nya organisationer var att det infördes en professionell ekonomisk prövning av saker och ting som tidigare, på ett självklart sätt, gjordes upp mellan exempelvis den politiske nämndsordföranden, eller kanske ett kommunalråd, och förvaltningschefen. Men nu fanns det plötsligt en stödfunktion, i form av bland annat en ekonomiavdelning, som för att stötta de olika verksamheterna när det gällde att hålla budget även började ifrågasätta. Å ena sidan hade de ledande politikerna röstat igenom dagens nya organisation i förhoppning att den skulle innebära en besparing på 100 miljoner kr /år. Å andra sidan blev alltså många av den gamla stammen chefer och politiker minst sagt irriterade på att ibland bli ifrågasatta..

Låt mig repetera: Det vi ser i Umeå är ett typexempel på att det inte både går att behålla det gamla och tjäna 100 miljoner kr /år på det nya.

Vissa kunde anpassa sig. De insåg att även om gamla metoder försvann öppnades samtidigt nya. Men andra kunde inte anpassa sig. Dessa är nu beredda att kasta bort vinster på mellan 100 – 200 miljoner om året och även kasta ut organisationen i ytterligare en krävande omorganisation.

Vän av ordning viftar nu med handen och säger att det är den högsta politiska ledningen som har beslutat om besparingar – som exempelvis inneburit nedskärningar vad gäller personaltätheten – och att det är den ekonomiska stödfunktionens roll att hjälpa verksamheterna att klara de politiskt satta besparingsmålen. Vän av ordning påminner också om att själva omorganisationen var ett beslut av en mycket stor politisk majoriteten år 2009 som gillade moderna ord som processorienterad och som framförallt gillade tanken på att en ny organisation kunde innebära besparingar på 100 miljoner genom en ny och modern (vad hette det nu) processorienterad verksamhet.

Men det är en sak att hålla med om detta. Umeå ska ju ligga i framkant. Alltid. Men måste detta ”processorienterade” gälla just mitt revir. För övrigt, jag var förvaltningschef, nu är min förvaltning borta, var är min plats – en ny plats med lika mycket makt, prestige och lön. Minst. När detta började hända var det ett skikt som drog öronen åt sig. Kanske inte direkt. Men efter ett tag. För ju mer den nya organisationen, felaktigt kallad kommungemensam storförvaltning, ”satte sig”, och började fungera, desto mer märkes chefernas nya roller. Ibland obekväma.

Kort sagt: alla gillade inte dessa nymodigheter. Varken bland förvaltningschefer utan förvaltningar. Eller politiker vars revir (behov) började analyseras av en ekonomiavdelning. En ekonomiavdelning som visserligen agerade på uppdrag av kommunledningens uppsatta budgetramar men som ökade i effektivitet och som skaffade, eller försökte att skaffa sig, insyn i tidigare dunkelt upplysta rum.

Kort sagt: de nya maktrelationerna innebar förlorare, medan andra kände sig hotade och ytterligare andra kände sig osäkra. Den nya organisationen höll fortfarande bara på och ”körde in” sig. Och ett aktivt motstånd, baserat på förändrade maktrelationer, organiserade sig. Det var ett reaktionärt, förändringsfientligt, kunskapsfientligt, motstånd som också var fientligt mot transparens (öppenhet). Och det bestod både av politiker och chefer med avskaffade, eller hotade, revir.

En ”de lång knivarnas natt” började planeras.

 

Vi ses på måndag.

 

PS. Självkritik

Någon kanske säger ”men för nio år sedan var ju ni i Arbetarpartiet de enda som inte trodde på den kommungemensamma storförvaltningen”. Det stämmer. Vi trodde aldrig att det skulle fungera om alla tolv förvaltningar slogs ihop till en enda.

Men sammanslagningen gick bättre, rent praktiskt, än vad vi hade trott. Och vi är inte sämre än att vi kan erkänna när vi har fel och ändra oss. Men tyvärr fick vi rätt på ett annat sätt – det fanns ett motstånd som hade med förändrade maktrelationer att göra – och detta motstånd är vi inte alls glada över.

Den nya organisationen har inte ens haft 3½ år på sig. Detta ska jämföras med att det tog hela tre år att sjösätta dagens struktur. Och varje stor omorganisation sliter på personalen och skapar oro och merarbete. Arbetarpartiet anser därför att Umeå kommun måste vänta med en ny krävande omorganisation.

Det bästa, nu när den nya organisationen väl är på plats, är att ge den ytterligare ett antal år på sig så att idéerna bakom den nya organisationen får chansen att fullt ut visa den inneboende potentialen i dagens struktur. Det är ännu för tidigt att göra någon slutlig utvärdering. 

Men då utvärderingen ska göras är det viktigt att känna till en sak: de ökade kostnaderna varje år, på grund av skrytbyggen som kulturhuset Väven och det överdimensionerade badet Navet, uppgår till cirka 100 miljoner kronor. Pengar som varje år tas från driften av bland annat förskola, skola, äldreomsorg samt underhåll av gatunät och fastighetsunderhåll.

Dagens organisation, som den politiska majoriteten nu vill skrota efter endast 3½ år sparar in mellan 100 – 200 miljoner kronor varje år. Det är inte möjligt att diskuterar ännu en omorganisation utan att ta detta i beaktande. DS.

 

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

 

På aprilfullmäktige tilläts först inte frågan om vad som skulle hända med Alfredsson-Forsberg om de skulle ha agerat fel – demokratin snubblade till

Av , , 6 kommentarer 90

Förord.

Den 23 april, dagen för kommunfullmäktige, fick jag två gånger besked att jag inte skulle få resa frågan om det var riktigt att stänga av de två ekonomicheferna – samt vilka åtgärder som skulle vidtas mot de som, eventuellt, hade genomfört en felaktig avstängning?

Jag tänker skriva ett antal blogginlägg för att berätta vad …
a) umeborna,
b) kommunens anställda,
c) och vi folkvalda som bryr oss om kommunens långsiktiga utveckling,

… vi alla riskerar att förlora på det övergrepp som har skett mot de två ekonomicheferna som personer – men också mot deras arbetsmetoder. Det som står på spel är hundratals miljoner kr. Kanske ännu mer.

Detta är det första blogginlägget i denna serie.
Och jag börjar med att sammanfatta vad som hänt. I sammanfattningen ska jag även redovisa helt nya uppgifter som gör avstängningen av Susanne Aidanpää och Lennart Malm ännu mer absurd. Samtidigt som jag får tillfälle att korrigera mig själv på en punkt. Ju längre tiden går desto mer specifika uppgifter får man.

 

1. Demokratin i kommunfullmäktige snubblar – men återfinner balansen.

Det var verkligen dramatiskt i samband med kommunfullmäktiges möte den 23 april. Här nedan kan du själv läsa en något förkortad version av vad som kallas för en ”enkel fråga”. Det var denna enkla fråga som jag nekades att ställa – vid två tillfällen under mötet den 23 april.

”Enkel fråga till Hans Lindberg – rörande avstängning av anställd

Det är inte vanligt att anställda stängs av från sin arbetsplats. Detta är en väldigt kraftfull åtgärd. Ändå används den ibland. Även inom Umeå kommun. Då anställda stängs av kan detta drabba dem mycket hårt både på ett personligt plan och när det gäller deras goda namn och rykte.
Men en felaktig avstängning kan slå tillbaka mot arbetsgivaren, både ekonomiskt och vad gäller arbetsgivarens goda namn och rykte. Det är därför viktigt att regelverket i samband med en avstängning följs minutiöst noga. Efter en kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vår uppmärksamhet riktats mot Arbetsgivarekollektivavtalets Allmänna Bestämmelser (AB) 17, Kap 3, §§ 10 och 11.
 
Möjligheten för arbetsgivaren att stänga av en anställd framgår i Kap. 3, § 10. I SKL:s kommentarer till paragrafen framgår förutsättningarna för att en avstängning ska kunna ske. I kommentarerna understryks att en dialog måste äga rum samt vilka inslag som en sådan ska innehålla. Det handlar om följande:

-undersökning av de faktiska omständigheterna kring en händelse så att beslutet kan grundas på en saklig bedömning,
-skyldighet för arbetsgivaren att begära och genomföra överläggning med berörd arbetstagarorganisation,
-vid överläggningen ska arbetsgivaren redogöra för grunderna och motivet till avstängningen,
-beslut om avstängning bör meddelas arbetstagaren skriftligen och innehålla uppgift om hur lång tid avstängningen gäller.

Fråga:Vilka åtgärder kommer du att vidta mot den eller de ansvariga (tjänstemän och eventuella politiker) om det visar sig att anställda inom Umeå kommun har stängts av från sin arbetsplats utan att den dialog som förutsätts i AB, Kap.3 § 10, har fullföljts?
 
Jan Hägglund,
Arbetarpartiet”.

 

Denna fråga var alltså så känslig att representanten för de tre politiker som leder mötena med Umeå kommunfullmäktig (presidiet), och som alltid brukar sköta detta oklanderligt, vacklade till när det gällde vad som var rätt eller fel.
Besked ett: på morgonen skulle vi inte få ställa frågan,
Besked två: vid lunchtid skulle frågan inte heller få ställas

Här vacklade de demokratiska principerna i Umeå kommunfullmäktige till. Men vid middagstid hade presidiet tänkt om. Frågan skulle få ställas. Presidiet hade visserligen fått hjälp på traven. Det var min partikollega ”Patrik den Ettrige” som ansatte kommunfullmäktiges presidium en tredje gång. Och plötsligt blev det ett Ja. Frågan fick tas upp. Och Hans Lindberg förklarade sig beredd att svara.

Problemen var dock två. Och två av det större slaget.
a) det första var att jag, den dagen ansatt av vardagliga bekymmer samt även av magknip, hade gått hem. Raskt och karskt beslutades alltså att frågan dels fick tas upp, dels att den inte kunde tas upp. Detta  då jag som skrivit frågan inte var närvarande. Någon fint var det inte. Hade jag varit kvar skulle jag ha fått ställa frågan.

b) Desto osäkrare är jag på svaret. Hans Lindberg hade kunnat ställa sig själv under den ”utredningssekretess” som han varit med om att ge Alfredsson-Forsberg rätt att införa. Och därför hade han kunnat neka att säga något annat än följande: ”Då det råder utredningssekretess kan jag inte säga något”. Hur Hans Lindberg skulle ha agerat på aprilfullmäktige får vi veta den 28 maj. Då är det möte med Umeå kommunfullmäktige igen.

Men svajandet under aprilfullmäktige den 23 april visar HUR känslig frågan var. Och Är. De demokratiska principerna återvann dock balansen. Och nu återkommer alltså vi i Arbetarpartiet med samma känsliga fråga på måndag den 25 maj (fast nu i interpellationens form). Då får vi veta om de politisk makthavare, som själva gett Alfredsson-Forsberg rätt att införa en s.k. ”utredningssekretessen” också hittar på att de själva lyder under samma hitte-på-utredningssekretess.

I så fall borde detta skådespel prövas juridiskt.

 

2. Två konsultföretag har kartlagt arbetsmiljön – inte ett som jag tidigare trodde

I Västerbottens-Kuriren påstods att orsaken till att ekonomidirektören samt budget- och finanschefen hade stängts var ”verksamheter samt arbetsmiljön”. Det var på denna grundval som t.f stadsdirektör Margaretha Alfredsson beslutade att stänga av de båda från Ekonomi, samtidigt som personaldirektör Birgitta Forsberg förklarade att en utredning skulle tillsättas och att det, under utredningen, infördes undantagstillstånd. Eller ”utredningssekretess”.

Detta var ett försök att vinna tid och att undvika frågor.

Och tiden behövdes.
Den Dynamiska Duons exceptionella åtgärd att stänga av de två ekonomicheferna förlängdes nämligen. Avstängningen inleddes den 6 april och gäller för närvarande (inte i 30 dagar) ända fram till den 25 maj. Min slutsats följande:
* Duon Alfredsson-Forsberg behöver mer tid på sig för att hitta något som de kan presentera för att kunna motivera sitt beslut att stänga av Aidanpää och Malm,
* Alternativt behöver Alfredsson-Forsberg mer tid på sig för att pressa de två ekonomicheferna att säga upp sig själva.

Hela agerandet andas brutalitet och desperation. Eller som jag har sagt från dag ett: det handlar om ett övergrepp mot personerna och en stads-kupp mot Umeå kommun!

Genom att arbeta bakvägen fick vi reda på att en konsultfirma hade tagits in av Aidanpää för att bistå vid den förändringsprocess eller det förnyelsearbete som pågått. Idag vet vi mer. Den konsultfirma vi kände till hade inte obegränsat med resurser. Och de arbetar på djupet. För att fler anställda skulle kunna ges stöd och få möjlighet att diskutera olika frågeställningar   under förnyelsearbetet hade även en andra konsult tagits in. Dessa två konsulter har inte kartlagt situationen inom hela ekonomiavdelningen.
Där hade jag fel uppgift – och måste rätta till denna inför er läsare.
Det handlar om 15 – 20 anställda. Med dessa anställda är helt avgörande i sammanhanget.Jag ska återkomma till varför.

Det verkligt intressanta här är alltså att det finns två konsultfirmor som har en djupgående kännedom om arbetsmiljön, om hur de anställda mår, just de anställda som arbetar tillsammans med de uthängda och avstängda ekonomicheferna !!!
Det är just dessa anställdas uppfattningar om sina chefers görande och låtanden i samband med förnyelsearbetet som är avgörande – avgörande för om Alfredssons-Forsbergs brutala beslut om att stänga av ekonomicheferna är korrekt.
Eller inte korrekt.

 

3. Aidanpää och Malm borde idag leda arbetet med kommunens budget för 2019

Ju mer fakta som kommer mig tillgodo desto orimligare blir det att Susanne Aidanpää och Lennart Malm är avstängda. Om  t.f. stadsdirektör Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg vill veta något om hur Aidanpää och Malm är som chefer kan de alltså bara ringa upp de båda konsulterna och fråga. De kan a) Fatta luren, b) Slå numren, c) Berätta vilka de är, d) Och ställa sina  frågor. Om de skulle vilja veta vad experterna på området anser.

Detta kan ske medan Aidanpää och Malm leder arbetet med budgeten för år 2019.

Det är absurt att Alfredsson-Forsberg ”leker utredning” och sysslar med ”utredningssekretess” samtidigt som uppgifterna redan finns hos de två konsulter som har expertkompetens.

Vi skulle vilja jobba med Arbetarpartiets alternativa budgetförslag. IDAG. Men för att kunna göra detta måste vi boka in ett besök hos ekonomidirektören och/eller budget- och finanschefen. Och dessa är avstängda. Ingen har upplyst oss om till vilka andra vi ska vända oss. Men det vore snällt om så skedde.

Under den period då Socialdemokraterna styrde tillsammans med Vänsterpartiet (2010-2014) var konflikterna så stora mellan dessa partier att budgetbeslutet tvingades skjutas upp under två av åren av de fyra åren man gjorde gemensamma budgetar. Tanken slår mig – vilken kvalitet blir det på budgetarbetet i år? Det handlar om cirka sju miljarder i driftspengar netto. Plus investeringarna.

Återigen: den brutalitet med vilken Alfredsson-Forsberg har agerat drabbar först och främst två människor. Men brutaliteten slår även mot andra anställda. Och den riskerar i förlängningen att drabba kommunen och alla umeborna.

 

4. En ny enkel fråga till kommunfullmäktige 28 maj. 

Hade jag skrivit denna ”enkla fråga” idag hade jag formulerat mig så att det framgått att kunskapen finns hos två konsulter. Men den principiella frågeställningen duger gott och väl. Och jag förväntar mig inget strul med rätten att ställa denna enkla fråga. Som det var i april.

”Enkel fråga till Hans Lindberg
 
I samband med att ekonomidirektören samt budget- och finanschefen stängdes av från sina arbeten påbörjades en utredning om situationen på ekonomiavdelningen. Fram till dess att utredningen var klar skulle ”utredningssekretess” råda (VK 12/4). Jag har nu fått reda på att en mycket omfattande kartläggning har gjorts av den psykosociala arbetsmiljön på ekonomiavdelningen, bland annat i avsikt att förebygga oro, på initiativ av Susanne Aidanpää själv i samband med ett förändringsarbete där många anställda fick nya roller. Denna omfattande kartläggning genomfördes av ett företag Umeå kommun tidigare anlitat.
 
Fråga: Varför har inte Umeå kommuns ledande politiker (i KSau) sätt sig in i resultatet av denna omfattande kartläggning innan de tillåtit en så drastisk åtgärd som avstängning av två ekonomichefer.”

 

5. Kommande bloggar

De politiker som gav Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg mandat att stänga av Aidanpää och Malm från budgetarbetet under dess mest intensiva period måste naturligtvis ha haft något emot ekonomichefernas
a) långsiktiga perspektiv,
b) spridande av kunskap – viket är demokrati i praktiken,
c) och transparens.

Det handlar alltså om hur ekonomiarbetet ska skötas.

Men ovanpå detta går det inte att komma ifrån att då politikerna beslöt att, FEGT, retirera bort från arenan så släpptes krafter lösa som tog sig friheter vars negativa konsekvenser det kommer ta lång tid att, fullt ut, värdera effekterna av.

I mitt nästa blogginlägg ska jag tala om turerna kring Umeå kommuns interna organisation. Den gick från 11-12 olika förvaltningar till en enda stor kommun-gemensam förvaltning. Det tog många år, mycket blod-svett-och tårar för att inte tala om att en omställning alltid kostar pengar. Nu visar det sig att politikerna i KSau vill bort från den stora kommun-gemensamma förvaltningen och tillbaka till 11-12 förvaltningar !

Alternativt namn på nästa blogg: Hur man slänger ett antal hundra miljoner kronor i sjön med glad min – och ett gladare flin.
Och just denna gång menar jag inte Finlandsfärjan.

Vi ses på fredag.

Varför fortsätter kommunledningen att mörka den kartläggning av arbetsmiljön på ekonomiavdelningen som Aidanpää beställt av en företagskonsult – vem styr egentligen kommunen?

Av , , 12 kommentarer 73

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.
Men den måste bekämpas. Det är bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

 

Fråga 1: Kan verkligen kommunens politiska ledning ha varit okunnig om den kartläggning rörande arbetsmiljön på ekonomiavdelningen som Susanne Aidanpää tagit initiativ till, och som pågick vid den tidpunkt då hon och Lennart Malm stängdes av från sina arbeten?

Låt oss titta på vilka som sitter i den politiska ledningen för Umeå kommun.
* Socialdemokraterna: Hans Lindberg, Margareta Rönngren, Christer Lindvall,
* Moderaterna: Anders Ågren,
* Vänsterpartiet: Ulrika Edman,
* Miljöpartiet: Nasser Mosleh,
* Liberalerna: Peder Westerberg.

Bland dessa politiker återfinner vi tre kommunalråd – Hans Lindberg, Margareta Rönngren och Anders Ågren. Vi återfinner även ordföranden för kommunstyrelsens personalutskott, Christer Lindvall. Den formella politiska majoriteten i Umeå kommun består av S+MP. Det betyder att Nasser Mosleh sitter i ”Umeås regering” även han.

När det gäller inkomsterna har allihop långt mycket mer betalt för att sitta i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) än vad en vanlig knegare har för ett heltidsarbete. Om det, till äventyrs, skulle finnas någon av dessa sju som inte får ihop 100 % via sin plats i KSau finns ju alltid Region Västerbotten som räddningsplanka.

Vad jag menar med denna matematik är att det finns pengar, och mer än tillräckligt, för att dessa heltidspolitiker ska kunna ta sig tid att sätta sig in i den kartläggning rörande arbetsmiljön på ekonomiavdelningen som konsultföretaget arbetade med.

Om viljan fanns.

Svar: Jag finner det ytterst osannolikt att kommunens politiska ledning var okunnig om den kartläggning som pågick om arbetsmiljön på ekonomiavdelningen som ekonomidirektör Susanne Aidanpää själv tagit initiativ till.

 

Fråga 2: Kan den politiska ledningen ovan (kommunstyrelsens arbetsutskott) vara okunnig om denna kartläggning IDAG?

Svar: Nej. Det är en absolut omöjlighet.

 

Fråga 3: När ska kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) ta sitt ansvar när det gäller hur Susanne Aidanpää och Lennart Malm har blivit behandlade? Låt mig förtydliga. Vad betyder det att ”ta sitt ansvar”? Det betyder att hantera sina anställda utifrån vad som är sanning och inte utifrån vad som är falska anklagelser.

Svar: Sanningen återfinner vi i den väldiga kunskap om situationen på ekonomiavdelningen som konsultföretaget som Aidanpää hade tagit hjälp av, bland annat för att förebygga oro hos personalen, i samband med det omorganisations- och förnyelsearbete som pågick. Sanningen återfinner vi INTE i de anklagelser som har framförts av bland annat Margareta Alfredsson och Birgitta Forsberg (t.f. stadsdirektör respektive personaldirektör).

 

Kommentar.
Käre läsare, jag vill att du gör följande jämförelse vad gäller trovärdighet:

a) Ta den ”utredning” som den Dynamiska Duon har tillsatt (VK 12/4) belade utredarna själva med s.k. ”utredningssekretess”. Uppenbarligen för att slippa besvärande frågor när det gällde bakgrunden till utredningen, utredningens syfte och metoderna för dess genomförande: exempelvis hur många som skulle intervjuas, vilka som skulle intervjuas, på vilka grunder dessa utvaldes. Samt vilka som skulle genomföra intervjuerna!

b) Jämför sedan med den kartläggning som företagskonsulten arbetade med. I mina ögon är konsultens kartläggning betydligt trovärdigare. Dels på grund av att det handlar om en expert på området. Dels på grund av att denna expert har intervjuat i stort sett alla de 70 anställda på ekonomiavdelningen 1-2 gånger, individuellt och/eller i grupp. Företagskonsultens utredning är mer trovärdig, både på grund av dess kvantitet och dess kvalitet. I mina ögon.

c) Den ”utredning” som den Dynamiska Duon – Alfredsson och Forsberg – tillsatte förvägras vi vanliga dödliga all information. DD (dynamisk duo) har stängt oss ute genom sin självpåtagna ”utredningssekretess”. Men detta hade inte kunnat ske utan den politiska ledningens självpåtagna passivitet.
Den politiska ledningen har dessutom mörkat förekomsten av, och resultaten i, den kartläggning som företagskonsulten hade börjat formulera resultaten av. Det är bra att känna till att denna konsult har arbetat för Umeå kommun tidigare, med gott resultat.

Ansvaret detta hemlighetsmakeri ligger på politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau). Därav min sista fråga.

 

Fråga 4: Hur länge kan ni i KSau mörka förekomsten av, och innehållet i, den kartläggning som företagskonsulten höll på att genomföra på Susanne Aidanpääs eget initiativ? En kartläggning sin ensidigt avbröts av de som ryckte åt sig rodret sedan de fått ett politiskt ”go ahead”. Ett ”go ahead” som inleddes med angreppet på Lennart malm och sedan fortsatte på Susanne Aidanpää. Vilket ledde till att båda  stängdes av från sina arbeten.

Om jag skulle ha uttryckt mig oklart ovan ska jag uttrycka mig på ett alternativt sätt:

– Hur länge kan ni mörka företagskonsultens arbete – och ni är de ordinarie ledamöterna i KSau:
Hans Lindberg, S,
Margareta Rönngren, S,
Christer Lindvall, S,
Anders Ågren, M,
Ulrika Edman, V,
Nasser Mosleh, MP,
Peder Westerberg, L.

 

Sanningens ögonblick
Ibland talar man om sanningens ögonblick. Det är när allting som har att göra med form istället för innehåll, attityder istället för fakta, sammantaget avslöjar hos vem eller vad din verkliga lojalitet finns. Och de frågor som reses kring övergreppen mot Susanne Aidanpää och Lennart Malm visar upp Umeå kommuns politiker i ett verkligt ”sanningens ögonblick”.

Var går egentligen de politiska skiljelinjerna i Umeå kommun?

Jag vet inte HUR många gånger Vänsterpartiets gruppledare Ulrika Edman, med hög och glad stämma, talar om att debatterna mellan Hans Lindberg (S) och Anders Ågren (M) bara är på låtsas. Den senaste gången hon sa detta var i samband med den lokala ”partiledardebatten” som VK hade anordnat onsdagen den 9 maj.

Men vad betyder en lokal partiledardebatt, en av många, under en lång och intensiv valrörelse? Den betyder väldigt lite i förhållande till när exempelvis 1000 och fler ändå anställda inom äldre-, individ- och familjeomsorg får ett ultimatum som lyder ”skriv på inom fem dagar, annars riskerar du bli uppsagd…”.
En sådan debatt betyder väldigt lite när två mycket dugliga ekonomichefer behandlas som om de vore brottslingar. Effekten av hur Aidanpää och Malm innebär dels att dessa två riskerar att malas ned, dels att en rädsla redan idag har börjat sprida sig som en våt filt som riskerar att hålla tillbaka kreativiteten både på golvet och på chefsnivåer inom Umeå kommun.

Detta är sanningens ögonblick.
Och jag vill att alla läsare av min blogg ska lägga märke till att både ”regeringen” inom Umeå kommun (S+MP) – och den så kallade ”oppositionen” hit och ”oppositionen” dit (till höger och till vänster) – agerar likadant i detta sanningens ögonblick.
Jag säger inte emot om när någon påstår att mycket, dock inte allt, i debatten mellan ”Hans & Anders” är på låtsas. Men jag vill göra ett tillägg: Ulrika Edman, V, hör själv till ”gänget” i politikerkorridoren.

Det är många och allvarliga frågor som reses i samband med ”stads-kuppen” som riktat sig mot Aidanpää och Malm. De som tillstyrkte denna, accepterade denna, försöker tiga ihjäl alla allvarliga frågor som stads-kuppen mot ekonomidirektören samt budget- och finanschefen har rest, tillhör alla samma etablissemang. Fast har tagit sig olika roller.

Och nu fegar de ur allihopa.

Oavsett roll.
__________          __________          __________          __________

Arbetarpartiet kan, med hjälp av den stora majoritet av personalen som är mycket kompetent, styra Umeå kommun. Vi vet vad vi vill men idag saknar vi det folkliga och demokratiska mandatet.

Hjälp oss i vår strävan att bryta det Politiska Etablissemangets Makt-Monopol (PEMM),
Hjälp oss att ta tillbaka Umeå – medborgare och anställda måste få inflytande,
Hjälp oss skapa en ny politisk ledning.

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

Slutversion: De 2601 som skrev under kravet att kommunen ska kartlägga hedersförtrycket väger tyngre än moderaternas aggressiva agerande i Göteborg och sossarnas aktiva motstånd i Umeå.

Av , , Bli först att kommentera 64

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.
Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

 

Avsnitt A.

Inledande sammanfattning
Hedersförtrycket i Umeå måste kartläggas.
Hur är stämningen bland gräsrötterna? Och hur har Socialdemokrater och Moderater agerat här i Umeå?

 

I måndags överlämnades 2601 namnunderskrifter rörande hedersförtrycket till Umeås 1:a kommunalråd Hans Lindberg (S). Det vi lärde av namninsamlingen var att det finns ett undertryckt behov av att få tala om frågor som hederskultur och hedersförtryck med andra än de man uppfatta som rasister – och för många hör SD till den kategorin. Vi i Arbetarpartiet hade tagit initiativet till namninsamlingen. Men jag vill betona att även andra har hjälpt till att samla in alla namnen.

 

Plötsligt försöker M framställa sig som Partiet som ska stå upp för de som drabbas av hederskultur och hedersförtryck.Men för det har de ingen täckning. Inte i Umeå.
Socialdemokraterna har, å sin sida, bedrivit ett aktivt motstånd mot att hedersförtrycket ska kartläggas i Umeå. Men 2601 umebor har visat vägen. De har bland annat skrivit under på att kommunen just borde kartlägga förekomsten av hedersförtryck i Umeå. Och de är inte ensamma.

 

Avsnitt B.

 

Jag vill tacka alla som deltagit i insamlingen av namnunderskrifterna.
När någon skriver på en namninsamling som kräver att kommunen ska kartlägga förekomsten av hedersförtryck här i Umeå sker detta inte utan att ett samtal först äger rum kring dessa frågor. Vissa håller med men vill inte skriva på. Andra håller inte med. De 2601 namnen representerar därför uppåt dubbelt så många samtal. Eller kanske tre gånger så många. Alla vi som hjälpts åt har tillsammans kanske vidtalat uppåt 15000 umebor, i trapphus, vid köpcentra eller på stadens två större torg. Det utgör i sanning en en väldig arbetsinsats. Tack alla ni som hjälpt till.

Som jag skrev ovan: Vi som samlat in namn har mötts folk som känt att de äntligen kunnat få tala med någon ”normal” – i betydelsen icke-rasist – som närmat sig denna fråga på ett seriöst sätt. Det blir allt färre som låter som vänsterpartiets Gudrun Nordborg, Vid det senaste tillfället som vi tog upp frågan i Umeå kommunfullmäktige gjorde hon följande statement: Det gynnar rasisterna bara att vi talar om frågan! Nordborg är ordinarie ledamot i fullmäktige och då hon gjorde detta statement var hon även ordförande för V i Umeå.

 

Jag vill också tacka alla som skrev under namninsamlingen.
Vi är en växande majoritet som inte längre låter oss hunsas, inte låter oss skrämmas, till tystnad av utfall som att:
det gynnar rasisterna bara att vi talar om frågan! om hederskultur och hedersförtryck,
-det gynnar SD,
-ni är ju rasister som samlar in namn så där.

Ni alla 2601 som skrev under namninsamlingen kan vara stolta: ni har tagit ställning för de tjejer och kvinnor som utsätts för hederskultur och hedersförtryck, och även för de pojkar, som tvingas in i detta system.

Allt fler bryter sig loss från det informella förbudet att diskutera hederskultur och hedersförtryck. Allt fler ser svagheten och desperationen hos ”V med vänner” som är så snabba med att stämpla de som börjar kräva att något görs åt detta VÄXANDE FÖRTRYCK som rasister. Allt fler vill diskutera HUR de som är utsatta kan stödjas. Allt fler strävar efter att förstå problemets RÖTTER och ”BELÖNINGEN” av hederskultur och hedersförtryck. Vi som har brutits oss loss från detta informella förbud är varken rasister, bruna eller nazister. Vi som vill agera mot hederskulturen och hedersförtrycket strävar efter att ge stöd till de mest utsatta barnen och kvinnorna i samhället. Och det ska vi vara stolta över.
Återigen: Tack alla ni som skrev på.

 

 

Avsnitt C

 

Moderaterna haft sina Sverigedagar i Göteborg.
Där slog de an ett batteri av toner i olika frågor. Tonen när det gällde hedersförtryck blev aggressivt. Det är ju valtider och då brukar Moderaterna bli aggressiva. Den som slog an den aggressiva tonen var partiets ekonomiska talesperson. Detta i form av en hälsning – rakt ut i luften. Ett aggressivt tonfall utan ens en antydan till kunskaper är ingen politik. Min uppfattning är att Moderaterna, hittills, både genom sin tystnad här i Umeå kommun och aggressivitet borta i Göteborg inte har visat att de besitter någon förståelse för hur de ska handskas med de växande problemen med hederskultur och hedersförtryck.

Som sagt: Vi som har drivit frågan här i Umeå har aldrig fått stöd av Ågren och co i kommunfullmäktige. För att kunna göra något åt hederskulturen måste man förstå dess rötter och hedersförtryckets ”belöning”. Gapandet på Moderaternas Sverigedagar antyder inte att så är fallet. Det enda som hördes var alltså ett tonfall. Ett TOMT tonfall. Sedan spelar det ingen roll att det var aggressivt. Det skulle inte förvåna mig om Anders Ågren försöker föra med sig detta aggressiva tonfall hem till Umeå.

Först med att ta upp frågan om att kommunen borde agera mot hederskulturen här i Umeå var en modig liberal. Därefter följde vi i Arbetarpartiet tagit upp frågan. Vid båda tillfällena har Ågren och övriga moderater suttit tysta. Som jag minns det i alla fall. Den som alltså var först med att resa frågan om behovet att kommunen skulle agera mot hedersförtrycket i Umeå var Ulrica Westerlund (L). De som stödde henne i debatten var vi från Arbetarpartiet. Som jag minns det var det endast vi. Hennes egna lyste med sin frånvaro i debatten. Eller så lyste de så blekt att de inte märktes. Detsamma gällde för moderaterna samt för C och KD. Men jag är ganska säker på att inte någon i hela Alliansen stödde henne. Varken från det egna L eller från M, C eller KD. Jag frågade inte, men det intryck jag fick var att det var Ulrica Westerlund själv som drev frågan och inte hennes parti. I alla fall inte då och inte i Umeå. Det är därför som jag skriver modig liberal.

Så ett råd: var ödmjuk Anders. Du är sent ombord på tåget. Men naturligtvis gäller ”bättre sent än aldrig” !

 

Avsnitt D.

 

Hur har då Socialdemokraterna agerat då frågan om hedersförtryck rests i Umeå kommunfullmäktige?
För att förstå detta måste man förstå att Socialdemokraterna inte är ETT parti, aldrig har varit ett enda parti och kanske kommer att spricka upp i olika delar vad det lider.

Till er inom S som nu blir förbannade vill jag säga följande: ni har redan förlorat nästan 1/3 av partiet netto sedan 1994. De flesta gamla väljare som inte stannat, eller nya väljare som tidigare skulle ha gått till S, är arbetare. Och de flesta av dessa har gått till SD.

Låt mig redovisa min uppfattning om de tre S-falangerna i de båda frågorna hedersförtryck och religiös extremism.

* Först har vi de ”in(s)iktsfulla.
Hur många de är vet jag inte – bara att de är tillbakaträngda.
* Sedan har vi (S)trutsarna
De som stoppar huvudet i sanden och – genom en dubbel politiskt, inte personlig, feghet – vägrar ta itu med både själva hedersförtrycket och problemet inom de egna leden.
* Slutligen har vi Sch-vänstern
Vissa var med i SSU till för några år sedan. De befinner sig ”under tummen” på Vänsterpartiet och sysslar ständigt med att försöka bevisa att de är lika mycket borgerlig vänster som V. De är med i S idag. Men de kan ha gått till V i morgon. Till deras metoder hör att, precis som V, alltid undvika sakfrågorna, om sakfrågorna handlar om hedersförtryck och religiös extremism. De är inte lika snabba som V med att stämpla allt och alla som rasister, bruna eller nazister. Men de är desto snabbare med att stämpla folk som islamofober eller som ”gynnare av SD”. Vissa av dem är med i S idag, men som sagt, kan ha gått över till V i morgon. Det är Sch-vänstern som utgör det problem inom de egna leden som (S)trutsarna inte vill ta itu med.

 

Sch-vänstern är aggressiva motståndare till att kartlägga förekomsten av hedersförtryck inom Umeå kommun. Ett argument är att det är kränkande. Ett annat är att personer kan identifieras på grund av att vissa rektorsområden är för små (heliga dubbla politiska enfald). Ni kan fråga eleverna om allt mellan himmel och jord, exempelvis om drogvanor. Men inte om just förekomsten av hedersförtryck!

Men hur ska vi kunna hantera små rektorsområden? Knivigt värre! Men man kanske skulle kunna slå ihop två rektorsområden i samband med att eleverna ska besvara frågor så slipper vi risken att dessa kan identifieras, inte bara när det gäller hedersförtryck, utan även när det gäller drogvanor och andra känsliga frågor…

Det du, käre läsare, ska veta är följande: det är inte en fråga ifall OM kommunen ska kartlägga förekomsten av hedersförtryck. Det handlar om NÄR.
Regeringen har bestämt att Socialstyrelsen ska se till att alla Sveriges kommuner ska göra denna kartläggning. Och i Sveriges tre största städer – Stockholm, Göteborg och Malmö – håller resultatet av en kartläggningen av förekomsten av hedersförtrycket på att sammanställas. Just NU i skrivande stund. (Och i dessa landets tre största kommuner styr S tillsammans med andra  partier). Om Socialdemokraterna i Umeå gjorde en kartläggning av hedersförtrycket i kommunen så vore de alltså i gott sällskap. Men Umeå kommun kommer alltså inte undan med sina Schvänster-argument lånade från Vänsterpartiet. Regeringen har alltså gett Socialstyrelsen i uppdrag att se till så att alla kommuner gör en kartläggning.

Frågan är bara om Umeå ska gå i täten eller gå sist? Eller mitt emellan?

Chansen att gå i täten har Schvänster-falangen inom S – i sitt samarbete med V i denna fråga – lyckats dribbla bort. Men Umeå kan fortfarande undvika att komma sist. OM ”de insikt(s)fulla” och (S)trutsarna lyckas ta sig samman och visa vilka som bestämmer i partiet.

Min prognos är dock att detta inte kommer att lyckas.

 

Avsnitt E.

 

Varken Moderaterna eller Alliansen har imponerat. Hittills. Men bättre sent än aldrig. Socialdemokraterna har, beroende på de interna styrkeförhållandena, agerat ännu sämre. De har varit aktiva motståndare till en kartläggning av hedersförtrycket. Tillsammans med V. Och givetvis tillsammans med Miljöpartiet – som denna mandat styr Umeå kommun tillsammans med S – på papperet. MP själva styrs ju av Partistyrelsen i Stockholm.

 

Gräsrötternas motkraft
Detta gör att vi i Arbetarpartiet som tog initiativet till att, i samarbete med andra, samla ihop de 2601 namnunderskrifterna har lyckats visa på en motkraft, dels till det aktiva motståndet från Sch-vänstern och Vänsterpartiet, dels till passiviteten inom Alliansen. Denna motkraft är större än de 2601 underskrifterna. I Umeå. Och motkraften är i växande.

Jag hoppas på en växande motkraft till proffspolitikernas dribblande med denna allvarliga fråga i valtider. De kvinnor och barn som utsätts för hederskulturens förtryck förtjänar något bättre än den obstruktionspolitik 1/ som bedrivs av Sch-vänstern och Vänsterpartiet. Och också till den passiva tystnaden från Allianspartierna. Eller till den nya, befarade, gapigheten i frågan från M. Som ett resultat av att det är valår.

 

Gräsrötterna har visat vägen genom sina 2601 namnunderskrifter. Vi ska bygga vidare på dessa.

—————————–

1/ Synonymer till begreppet obstruktion: Strävan att förhindra, blockering, förhalning, maskning, tilltäppning.

________________

 

 

Om titulaturen – och lite om det politiska spelet

Hans Lindberg är kommunstyrelses ordförande i Umeå = regeringschef. För den som vill förstå titulaturen kan jag säga att den politiska majoriteten i kommunstyrelsen utgör Umeås motsvarighet till regering. På papperet och i budgetsammanhang består denna regering av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Visste du det?. Nu tror ju många tror att kommunen, egentligen, styrs av S+M, vilket inte alls behöver vara osant. Vad som ÄR sant är att Ulrika Edman, Vänsterpartiet, alltid säger att S borde styra med V. Precis som under åren 2010-2014 då skrytbyggena Väven och Navet byggdes. Denna önskan undermineras emellertid av Gudrun Nordborg, som skrivit att Umeå tar steg i brun riktning under S, och av Bore Sköld som anser att S utvecklats i nazistisk riktning (ja, så skrev de). Bore Sköld är ledamot för V i Umeå fullmäktige och ordförande för V i Västerbotten.
Kommunfullmäktige utgör Umeås motsvarighet till riksdag. Fullmäktiges ordförande heter Marie-Louise Rönnmark (S) och är alltså kommunens motsvarighet till riksdagens talman.

Detta om titulaturen. Och lite om det politiska spelet.

 

 

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

Varför har kommunens politiska ledning hemlighållit kartläggningen Aidanpää själv tog initiativ till vilken visar att den psykosociala arbetsmiljön på ekonomiavdelningen var bra – efter det förnyelsearbete den nu avstängda ek.dir. tog initiativ till?

Av , , 9 kommentarer 76

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.
Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

 

Något är ruttet i konungariket Danmark.

*Jag skriver detta därför att jag har något att berätta när det gäller avstängningen av ekonomidirektör Susanne Aidanpää och budget- och finanschef Lennart Malm.
Själv anser jag att det jag har att berätta är sensationellt.

Som läsarna av denna blogg vet uppgavs bakgrunden till avstängningen av Aidanpää och Malm ha med ”verksamheten samt arbetsmiljön” att göra. Mina läsare vet även att angreppet mot ekonomidirektören och budget- och finanschefen genomfördes av den dynamiska duon Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg.

 
*Jag är garanterat inte den ende som kommer ihåg turerna kring samhällsbyggnadskontoret under hösten 2016. VK gjorde då en granskning av Margaretha Alfredssons fögderi. Denna visade att delar av samhällsbyggnadskontoret hade åkt på nöjesresor, genomfört rejäla avtackningsfester, fått dyra julklappar, mm, för skattebetalarnas pengar. Politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) tillsatte en utredning som skulle kontrollera om reglerna hade följts. En av märkligheterna i denna historia var att den tjänsteman/kvinna som politikerna i KSau utsåg att leda utredningen var direktören för … samhällsbyggnadskontoret. Alltså Margaretha Alfredsson! Kommunens högsta politiker gav alltså Alfredsson chansen att utreda sig själv! Och tänka sig. Inga fel hade begåtts.

Trots detta innebar dock VK:s granskning att KS:au beslutade följande: ”riktlinjerna för resor, inköp och personalfester ska ses över ”. I detta fall agerade KS:au.
Låt vara lamt.

 

*Hur står det då till med personalkontoret där Birgitta Forsberg är direktör?
En koll visade att där hade det inkommit en så kallad 6:6a begäran, eller en s.k. 6:6a-anmälan, kopplad till uppgivna brister i arbetsmiljön.

 

*Oj då, här får man reda på saker .
Varför inte ta och kolla upp om något har hänt på Umeå kommuns ekonomiavdelning:
-Det är ju där som vår historia började med att både ekonomidirektören och budget- och finanschefen stängdes av från jobbet som om de var kriminella.
-Det är där en utredning tillsatts (av vem, med vilket mandat?) som ska undersöka vad: kanske ”verksamhet samt arbetsmiljö?”
Det är här som tystnaden motiveras med den ”utredningssekretess” som Birgitta Forsberg beslutat ålägga sig själv och Margaretha Alfredsson just för att slippa svara på besvärande frågor.

 
*Det hela blev plötsligt ännu mer dramatiskt

En kollega mailade för att fråga om det gjorts någon utredning, granskning eller kartläggning på ekonomiavdelningen? Mailet följdes, som jag förstått det, upp av ett telefonsamtal. Och då hände något mycket märkligt. Den person som svarade bekräftade att det förekommit en granskning, utredning eller kartläggning av något slag på ekonomiavdelningen!

Men huruvida detta arbete var offentlig eller inte var oklart. Den person på kommunen som fått frågan skulle kolla frågan med kollegor. Det hela dröjde.

Men du väl vet att någon form av utredning, kartläggning eller granskning är gjord är det inte så svårt att gå vidare. Baklänges. Om du inte ber att få ut någon handling utan endast frågar efter ett namn får du får du snart ett sådant.

Det visade sig plötsligt att det fanns ett expertföretag som hade gjort, som det visade sig, en kartläggning av Umeå kommuns ekonomiavdelningen. Detta var intressant. Men vem hade beställt kartläggningen, vad hade kartläggningen handlat om, när hade den genomförts och vad hade kartläggningen kommit fram till?

 

*Det som tidigare varit spännande blev nu plötsligt direkt sensationellt.

Konsulttföretaget, som tidigare utfört uppdrag för Umeå kommuns räkning av liknande art, kunde lämna följande uppgifter:
1. Det hade genomförts en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön på ekonomiavdelningen i Umeå kommun,

2. Den som hade beställt kartläggningen av konsultföretaget var ekonomidirektör Susanne Aidanpää,

3. Konsultföretaget hade träffat nästan alla anställda på hela ekonomiavdelningen. De anställda hade alla blivit intervjuade 1 – 2 gånger, både individuellt och i grupp. Detta hade skett i samband med två besök som ägt rum i december i fjol och i februari i år. Med tanke på att antalet anställda uppgår till cirka 70 personer hade företaget utfört ett mycket omfattande arbete,

4. Orsaken till att konsultföretaget anlitats var att det pågick ett förnyelsearbete på ekonomiavdelning. Dels i form av en omorganisering, dels hade viss ny personal anställts. Många hade fått delvis nya roller. Detta är en känslig process. Konsultföretaget togs in som expertis för att kartlägga stämningen som ett sätt att följa upp förnyelsearbetet och förebygga bland annat oro.

5. Konsultens allmänna intryck, efter det omfattande intervjuarbetet, var att stämningen på ekonomiavdelningen var god, de anställda öppna och lätta att kommunicera med.

6. En vecka innan konsultföretaget planerat in ett tredje besök på ekonomiavdelningen från  avbröts samarbetet, detta efter att Aidanpää och Malm stängts av, och därefter har ingen från Umeå kommun hört av sig.

 

Mina kommentarer
a) För mig är detta helt sensationellt!
Ekonomidirektör Susanne Aidanpää förändrade helt förutsättningarna för oss förtroendevalda i kommunfullmäktige. Till det bättre. Tidigare hade det ekonomiska framtidsperspektivet, i samband med budgetdebatterna, varit på 1-2 år. Med den förnyelse hon genomförde i ekonomiarbetet kunde de politiker och tjänstemän som ville se den förväntade utvecklingen under hela perioden som 2014 – 2027, det vill säga på lång sikt. Detta var ökad kunskap och demokrati i praktiken.

b) Aidanpää hade uppenbarligen även påbörjat, kanske till och med börjat närma sig slutet av, en framgångsrik förnyelseprocess även inom ekonomiavdelningen självt,

c) Enligt konsultföretaget hade förnyelsearbetet hade gått ovanligt smärtfritt. Men trots detta hade Aidanpää velat kvalitetssäkra förändringarna genom att kalla in expertis och låta dessa genomföra ett större intervjuarbete för att ta reda på hur de anställda uppfattade sina delvis nya roller, när förnyelse börjat, som man säger, ”sätta sig”.

d) Konsulten hade tagits in på ekonomidirektör Aidanpääs eget initiativ. Det hade inte skett på grund av någon dålig stämning utan berodde på att hon, som alla med erfarenhet, känner till att förnyelsearbete kan vara slitsamt och att nya roller kan skapa oro – och den som bryr sig om medarbetarna och vill behålla duktigt folk följer med ”hela vägen” vid en viktig förändring,

e) Aidanpää hade anlitat ett företag som är experter på bland annat denna typ av processer och som uppenbarligen hade arbetet för Umeå kommun tidigare. Med gott resultat.

f) Genom att abrupt avbryta samarbetet med konsultföretaget har NÅGON inom Umeå kommun dels berövat de anställda på ekonomiavdelningen det stöd som konsultföretaget gav, dels berövat alla beslutsfattare (politiska och chefstjänstemän) ett verkligt seriöst beslutsunderlag för att bedöma situationen på ekonomiavdelningen. Och därmed även ett underlag för att bedöma om avstängningen av ekonomidirektören och budget – och finanschefen var en berättigad åtgärd.

Resultatet av den gjorda kartläggningen måste fram.

 

 

UMEBOR ursäkta mitt språkbruk:
Men hur in i helvete kan det komma sig att Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg inte utnyttjar sig av denna enorma kunskap om ekonomiavdelningens cirka 70 anställda som idag finns hos detta expertföretag? Utan att de båda med berått mod kastar bort hela den investering som ekonomidirektör Aidanpää tagit initiativ till och som Umeå kommuns skattebetalare har betalat för. Med vilken rätt kastar Alfredsson-Forsberg bort denna investering i personalen?

Vad är det för skitsnack om att dessa två, den dynamiska duon, ska göra en egen utredning.
Av hur många anställda då? I vilket syfte? Uppenbarligen bär dessa båda på något djupt agg emot Susanne Aidanpääs arbetsmetoder. Kanske räknar de kallt med att om det finns 70 personer på en avdelning, där en förändring ägt rum och där folk har fått nya roller, ska det väl alltid gå att skrämma någon till att säga lite skit om chefen? Management by fear.

För mig framstår detta som ett sällsynt smutsigt och illaluktande maktspel.

 

Jag har fyra frågor:

1. Varför används inte expertföretagets väldiga kunskaper om ekonomiavdelningens personal?
2. Vilka förändringar planerar Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg – för kommunens del och för sin egen del?
3. Varför var Susanne Aidanpää och Lennart Malm så farliga?
4. Varför vägrar politikerna i KS:au att sätta stopp för detta smutsiga spel?

Här nedan kan du själv se dom – feministerna och socialisterna som alltid står upp för duktiga kvinnor.

(OBS ironi – alla vet ju att Anders Ågren inte är socialist).

*Socialdemokraterna: Hans Lindberg, Margareta Rönngren, Christer Lindvall,
*Moderaterna: Anders Ågren,
*Vänsterpartiet: Ulrika Edman,
*Miljöpartiet: Nasser Mosleh,
*Liberalerna: Peder Westerberg.

 

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

 

 

Den djupare innebörden av avstängningen av Aidanpää och Malm är följande: idag går det inte att säga vem eller vilka som styr kommunen och dess bolag. Umeå är ”herrelöst”

Av , , 6 kommentarer 63

Det som först alarmerade mig i samband med avstängningen av Susanne Aidanpää och Lennart Malm var två saker:

Å ena sidan den destruktiva brutalitet som två höga tjänstekvinnor riktade mot ekonomidirektör Susanne Aidanpää och budget- och finanschef Lennart Malm.
Detta har väckt frågor över hela Sverige. Exempelvis bland folk som arbetar på SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Umeås talespersoner säger alltid att de vill sätta kommunen på kartan. Grattis. Ni har verkligen lyckats solka Umeås ”varumärke”.

 

Å andra sidan de politiska makthavarnas desertering.
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KS:au) utgör kommunens ”dagliga” ledning. Detta högsta ledningsorgan har lyst med sin totala frånvaro. I detta organ återfinns nedanstående partier med följande ordinarie ledamöter:

*Socialdemokraterna: Hans Lindberg, Margareta Rönngren, Christer Lindvall,
*Moderaterna: Anders Ågren,
*Vänsterpartiet: Ulrika Edman,
*Miljöpartiet: Nasser Mosleh,
*Liberalerna: Peder Westerberg.

Den som tror att dessa partier och politikers totala frånvaro är en tillfällighet tror också på jultomten. Jag gläds med detta barn på grund av dess lycka – och konstaterar att barnet (i detta fall barnen = pluralis) inte är sin uppgift vuxna.

Lägg ihop de höga tjänstekvinnornas brutalitet med politikernas desertering och det finns skäl att alarmera. Jag har försökt visa, i mina blogginlägg, att det pågår något inom Umeå kommun som visar på ett väldigt djupt liggande problem.

 

Den djupare innebörden av brutaliteten mot Aidanpää och Malm är att Umeå kommun och dess helägda bolag utgör en ”herrelös” organisation.

Det går inte att säga vilka som utgör Umeå kommunkoncerns högsta ledning?
Kommunkoncern betyder dels den politiskt nämnds-styrda kommungemensamma storförvaltningen som i dagligt tal kallas för Umeå kommun samt de kommunalt ägda bolagen som i dagligt tal kallas för AB Bostaden, Umeå Energi, Umeva/Vakin, UPAB, INAP, mm, och som alla slutligen styrs av de politiska partierna via bolagsstyrelser.

Det ska vara KS:au, eller rättare sagt, den politiska majoriteten inom KS:au som utgör den högsta ledningen.

Men så är ej fallet.
Det finns många maktcentra inom Umeå kommunkoncern – men det finns ingen enhetlig ledning. Det är därför nämnda tjänstekvinnor kan härja fritt samtidigt som ledamöterna i KSau medvetet drar sig undan.
Allihopa!

 

Jag representerar ett litet parti.

Men med hjälp av duktiga tjänstemän skulle Arbetarpartiet kunna styra Umeå kommunkoncern bättre än vad som sker idag.

Vi vet nämligen vad i vill – och vi skulle aldrig låta tjänstemän/kvinnor härja fritt. Vi skulle ta vårt ansvar.

Men idag saknar vi det folkliga mandatet att styra Umeå kommunkoncern.

Vilket är tråkigt för kommunen.

För sanningen måste sägas – idag vet ingen vem som styr!

 

Fortsättning följer,
förhoppningsvis redan i morgon.