Uppdaterad 21oo. Vem styr egentligen Umeå? Alliansen och V samarbetade för att fälla den gemensamma förvaltningen – vilket kostar umeborna 100-200 milj / år. S gav upp den striden redan efter sju dagar! Umeå framstår som ’herrelöst’

Det var alltså Alliansen och Vänsterpartiet som tillsammans fällde dagens kommungemensamma förvaltning i Umeå. Angreppet kom på mötet med kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) den 9 maj i fjol. Och det riktade sig inte endast mot modellen. Angreppet riktade sig också mot de partier som just då försvarade modellen: S och MP

 

A. Kommande blogginlägg
Den gemensamma kommunförvaltningen hade krävt ett enda maktcentra för att kunna blomma ut. Det krävs fyra krafttag för att hålla samman ett Umeå som börjar knaka i fogarna. Arbetarpartiet ber väljarna om ett mandat för att få kommunens uppsplittrade delar att börja dra åt samma håll. Med fyra maktcentra spelar det nämligen mindre roll vilket styrsystem kommunen har. Det kommer ända inte att bli bra. Vilka maktcentra syftar vi då på:

a. de förändringsfientliga revirbevakande cheferna,
b. en sällsynt oklar rollfördelning mellan Hans Lindberg och Anders Ågren som innebär att deras nära kontakter blir ett maktcentra i sig, de ska ju vara regering och opposition, men ALLA vet att detta inte stämmer,
c. de kommunala bolagens alltför fristående ställning i förhållande till kommunens folkvalda,
d. INAB – en stat i staten.

Om vi ges förtroendet, tillsammans med något annat insiktsfullt parti, eller någon insiktsfull del av ett annat parti, kommer vi att göra allt för att förverkliga följande nedanstående punkter.

1. Vissa chefer som har agerat aktivt för att sabotera den gemensamma kommunförvaltningen köps ut. Istället för att anklaga dem för misskötsel skulle de få ett juste avgångsvederlag. Vinsten för kommunen blir nämligen väldigt stor om ett av hindren för att den kommungemensamma förvaltningen skulle försvinna. Det handlar om ett fåtal men högt uppsatta och aktiva chefer,

2. Arbetarpartiet skulle ta debatten med Moderaterna genom att föra ut slutsatserna i den utvärdering som PwC gjort. Vi skulle inte, som Hans Lindberg, dansa efter Ågrens pipa. Vi skulle inte fälla den gemensamma kommunförvaltningen i samarbete med Alliansen som V har gjort. Istället skulle vi vidareutveckla dagens kommungemensamma förvaltning och kombinera denna med ett ökat personalinflytande,

3. Vi vill omorganisera budgetprocessen så att en gemensam investeringsplan, för både kommunen och dess bolag, diskuteras samtidigt. Detta skulle utgöra en avgörande del i att få kommunens olika ekonomiska maktcentra att dra åt samma håll,

4. INAB måste in ledet! Den skicklige Hammarstedt, och hans likaså skickliga medarbetare, måste bli en del av helheten. Det enda sättet på vilket detta verkar vara möjligt är genom att INAB ställs under Umeå kommunföretag på samma villkor som bland annat AB Bostaden, Umeå Energi, Umeva/ Vakin, UPAB.

 

B. Därför föll den kommungemensamma förvaltningen
Det var alltså Alliansen som, tillsammans med Vänsterpartiet, fällde dagens kommungemensamma förvaltning. Angreppet kom på kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) den 9 maj i fjol.

Ursprungligen ville Socialdemokraterna och Miljöpartiet behålla, och vidareutveckla, den kommungemensamma förvaltningen. Och denna position intog S och MP dessutom på mycket goda grunder. För låt oss titta på vad PwC (tidigare Pricewaterhousecoopers) hade att säga i sin utvärdering av den kommungemensamma förvaltningen.

 

 

C. Konsultens utvärdering och förslag

I den utvärdering som PwC hade gjort av dagens kommungemensamma modell – som ersatt ”de tolv kungadömenas modell” bestående av en nämnd och en förvaltning för varje kungadöme – hade konsulten dragit vissa ”tyngre” slutsatser. Låt mig använda två citat från den utvärdering som PwC presenterade i mars i fjol, citat som även togs med i protokollet från KSau den 9 maj 2017:

”De utmaningar som Umeå kommun har att hantera löses inte genom att gå tillbaka till en organisation med flera förvaltningar”.

”Det vägval som Umeå kommun gjort rörande förvaltningsorganisationen, och som från 2015 tagit ett tydligare steg i och med Färdplan 2015 innebär att det finns goda förutsättningar att skapa en effektiv organisation som kan möta kommunens framtida utmaningar”

Detta skulle åtminstone ha gett Arbetarpartiet, och mig, fast mark under fötterna i en debatt med allianspartierna och Vänsterpartiet.

PwC beskriver sedan Umeå kommuns val mellan två framtida alternativ: alternativen består, enligt PwC, att antingen återgå till det gamla systemet genom att splittra upp dagens kommungemensamma förvaltning, eller genom att vidareutveckla den gemensamma förvaltningen. I protokollet från KSau den 9/5 framförde konsultföretaget sedan ett antal träffsäkra förbättringsförslag. Till de träffsäkra förbättringsförslagen från PwC hörde:

1. de centrala processerna som budget- och investeringar, lokalförsörjning och löner bör förstärkas,

2. medvetenheten inom hela kommunorganisationen om vad det innebär att arbeta processorienterat ökas genom goda exempel, bland annat äldreomsorgens verksamhet,

3. personalutskottets sätt att fungera måste genomgå strukturella förbättringar vad gäller ledning och styrning (något som tusen undersköterskor håller med om /JH),

4. ledningen måste sträva efter en kultur som bygger på tillit och förtroende genom regelbundna dialoger och ett öppet förhållningssätt kring kommunens värdegrund.

Detta kan vi ställa upp på – med det tillägget att vi skulle sända ut värdegrunden till kommunens anställda på en löntagarremiss – i förhoppning att få vägledning till att göra värdegrunden mer konkret.

 

D. Skrämmande socialdemokratiskt vankelmod

Trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade en solid grund att stå på genom utvärderingen från PwC var deras  vankelmod rent skrämmande. S skulle naturligtvis ha tagit en öppen debatt, med fakta på bordet, som garanterat skulle ha gett dem ett starkt stöd från både kommunens anställda och från medborgarna (vilket i sin tur skulle ha kunnat vända det ”opinionskänsliga” Vänsterpartiet). Men istället retirerade Socialdemokraterna – mycket snabbt, tyst och politiskt fegt. Så efter bara sju tysta dagar hade S och regeringskollegan MP övertagit ståndpunkten från Alliansen och Vänsterpartiet som gick ut på att skrota den kommungemensamma förvaltningen. Denna (S)vängning kom mellan mötet med KSau den 9 maj, då S+MP försvarade dagens system och mötet med KS den 16 maj, då S+MP ville skrota systemet precis som Alliansen och V.

S och MP gav upp sitt stöd till den processinriktade kommungemensamma förvaltningen på sju dagar – utan att ha avlossat ett enda skott till försvar för den modell som det tagit åratal av arbete innehållande blod, svett och tårar och som till sist kommit ut ur tunneln med en vinst i form av uteblivna kostnadsökningar på uppåt 200 miljoner per år. Varje gång som jag skriver om detta blir jag så förbannad. Vi hade fel, vi trodde aldrig på detta, men (trots att aktivt motstånd från sina håll) bevisade de som jobbade för modellen att den gick att införa. Och den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen hade nu kommit över de största inkörningssvårigheterna. Därför erkänner att vi hade fel. Det som övertygat oss är:
*hårda fakta i form av en årlig ekonomisk vinst på 100-200 miljoner,
*utvärderingen från PwC,
*insikten att modellen hade blivit motarbetad på sina håll,
*det fanns stora möjligheter att dagens modell nu hade sina bästa år framför sig.

Men varför står då inte Socialdemokraterna upp för ”sin” modell?
Idag är det nämligen Arbetarpartiet som ensamt står upp för denna modell sedan övrigas fanflykt. Vi funderar på att döpa om den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningsmodellen till ”Arbetarpartiets vinstmaskin”. Vi tror att när vi förklarar att övriga partier – efter skrytbyggen som Väven, Navet, Storbåtn´ Umeå-Vasa – kommer vårt budskap om att ”de styrande” vräker ytterligare 100-200 miljoner i sjön, per år, att göra oss till valvinnare.

Vi skulle, i ”regeringsställning” göra det som Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde ha gjort. Vi skulle ta fasta på de huvudsakliga slutsatserna från PwC. De slutsatser som innebär att Umeå kommun borde satsa på att vidareutveckla den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen och bygga vidare på dess starka sidor och försöka åtgärda modellens svaga sidor. Då kommer vinsterna, i form av uteblivna kostnadsökningar, att hamna på mellan 200-300 miljoner per år.

De nu styrande i Umeå kommun har ju en bevisad vilja att vräka pengarna i sjön. Så vad gör väl 200-300 miljoner. Per år? Absolut ingenting. Det är ju bara skattepengar. Det är ju tur att man inom äldreomsorgen kan använda de pengar som vräkts i sjön till att bada – inom äldreomsorgen. (Det sista var ironiskt skrivet – men alla likheter med verkligheten, i en kommun nära dig, är däremot INGEN ironi utan blodigt allvar).

 

E. Vem styr Umeå kommun?
Det är skrämmande hur lite styrka Socialdemokraterna och Miljöpartiet visade sig besitta då Alliansen och Vänsterpartiet plötsligt ville skrota modellen. Alla övergav vad de hoppats skulle innebära inbesparingar på 100 miljoner / år. Och från S och MP tog omsvängningen sju dagar! Exakt sju dagar!

Det finns heller inga spår av ett Socialdemokratiskt motstånd. Den moderata gruppledaren Anders Ågren skrev en blogg. Den var försökte inte vederlägga slutsatserna i utredningen från PwC. Denna hoppade Ågren helt enkelt över. Detta trots att Ågren kände till de tungt vägande argumenten från PwC som pekade i riktning mot att behålla dagens kommungemensamma förvaltning. Ågren kunde agera så pass fräckt eftersom Hans Lindberg inte gav honom något motstånd.

För mig är detta obegripligt. Umeås S-märkte regeringschef, Lindberg, hade kunnat utgå ifrån slutsatserna utvärderingen från PwC och med denna som grund försvara dagens modell. Men Lindberg försökte inte ens. Återigen: Han och S gav bara upp. Utan strid. Tillsammans med MP.

När Aidanpää och Malm stängdes av från sina jobb frågade jag, bland annat, vem som styrde Umeå.

Politikerna hade deserterat. Och hela KSau lyser fortfarande med sin frånvaro även om Vänsterpartiet – sin vana trogen och pressad av inläggen på denna blogg – nu vill ha mer information. Och finner det lämpligt att tala sig varma för en bättre personalpolitik. Men Vänsterpartiet stödde Alliansen och bidrag till att fälla den kommungemensamma förvaltningen? Och att kräva ”mer informationen när det gäller avstängningar är ju inte farligt. Det antyder att Ulrika Edman, Åsa Bäckström, Gudrun Nordborg, Lasse Jacobsson, m fl, är lite missnöjda med tillvaron, men inte så att de skulle ”ta ställning”. Nej, detta går emot Vänsterpartiets centrala nervsystem. Dörren till en ny lokal samregering med S måste alltid hållas öppen – även om partiets dåvarande ordförande i Umeå skrev att S fick Umeå att ta steg i ”brun” samt att V:s nuvarande ordförande i länet sagt att S utvecklas i ”nazistisk” riktning. Så talar ett parti med kluven tunga. Igen och igen och igen.

 

F. Ett ”herrelöst” Umeå
Då politikerna i KSau deserterade fick alltså Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg fria händer. Men dessa två kunde inte stänga av ekonomidirektör Aidanpää och budget- och finanschef Malm utan att först ha fått ett ”go ahead”. Detta måste ha kommit från Hans Lindberg.

Eller så kom detta ”go ahead” från Hans Lindberg och Anders Ågen. Eller från Anders Ågren och Hans Lindberg? Återigen frågar jag mig: Vem bestämmer i Umeå kommun: är det Hans Lindberg (S) eller Anders Ågren (M).

Eller så befinner vi oss i ett ”herrelöst” Umeå, i en kommun på drift, men en rad maktcentra? Just i en sådan situation där ett initiativrikt INAB kan sätta sprätt på många hundratals miljoner utan att dessa pengar vägs mot andra behov.

Det är Socialdemokraterna som är största parti i den koalition (S+MP) som styr Umeå. Då S inte fungerar drabbas hela kommunen. En kommun på drift riskerar att drabba alla umebor.

 

G. En facklig kommentar

 

Svt Västerbotten
NYHETER

Umeå kommun omorganiseras – får skarp kritik

Ett förslag om en helt ny förvaltning presenteras nu för Umeå kommun. En politiskt tillsatt grupp vill se flera förvaltningar – istället för en stor som idag. Men fackförbundet Vision är kritiskt.

I Umeå kommun hade man fram tills år 2010 flera förvaltningar med kommundelar, men sedan dess har det bara varit en stor förvaltning.

Nu vill politiker i kommunen göra om organisationen till en rad mindre förvaltningar. På så sätt kommer politiska nämnderna närmare beslut i de enskilda förvaltningarna. Fackförbunden som har fått den nya skissen presenterat för sig är kritiska:

– Det här blir en stor förändring för våra medlemmar. Till exempel kan det vid övertalighet i en förvaltning bli en person som får gå fast den jobbat längre medan en annan relativt nyanställd får stanna fast de kanske arbetar med ungefär samma saker, säger Marie Sandström, ordförande i fackförbundet Vision.

”Undra vad det kostar”

Nu ska det första förslaget på den nya organisationen ut på remiss och hittills har de fackliga representanterna hållits utanför. Marie Sandström hoppas nu på en öppen diskussion om förslaget som om det genomförs blir en stor förändring för de kommunanställda.

– Det gjordes en undersökning förra året om vi hade en hållbar organisation och den undersökningen visade det, så jag är lite förvånad att man nu lägger pengar på att omorganisera och man kan undra vad det kostar, säger Marie Sandström.

Haft bättre kontakt med facket

Mikael Berglund (S) leder gruppen och han håller med om att kommunen kunde ha haft bättre kontakt med facket.

– Vi kunde ha haft träffar med de fackliga organisationerna, men förslaget innebär inte en försämring för de anställda. Nu ska det göras en riskanalys och bli fackliga förhandlingar, säger Mikael Berglund (S).

Beslut om förvaltningarna tas i höst av fullmäktige.

Josefine Holgersson
Publicerad: 29 april 2018   20.01

 

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.