Skrämmande socialdemokratiskt vankelmod – eller vem behöver 200-300 miljoner om året så här i budgettider?

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.
Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

 

Vissa händelser inom Umeå kommun är så upprörande att det är nödvändigt att repetera dem – i en ironisk kortversion.

Del I – av II

En av dessa händelser handlar om hur det gick till när den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen skrotades. I mina ögon handlar det om fyra bakomliggande faktorer:

a) Vi har ett sedan länge cementerat system där Socialdemokraterna och Moderaterna (i fortsättningen kallade för Hell(s) Angels och Bandidos) styr Umeå med stöd av sina respektive ”hang around-klubbar”. Hell(s) Angels har Yesterday och ”varför-slåss-med-andra-när-man-kan-slåss-internt, Bandidos har ”Med flera”,
b) Eftersom Hell(s) Angels och Bandidos insåg att konflikter tär på krafterna slöt de fred, utom de sista månaderna före varje val, då Angel(s) kör mer skatter och Bandidos kör mindre skatter, i en dans som mc-klubbarna för säkerhets skull har övat på för att ingen ska ramla och slå sig då de får vara med i VK:s version av Let´s dance
c) Presidenten i Angel(s) ”Hasse Big Twins” har ärvt detta, hårt cementerade, system vilket han inte kan bryta sig ur,  även om han skulle dansa bättre själv utan presidenten i Bandidos ”Cross-Anders”, känd för att varken kunna köra mc ELLER dansa,
d) Ibland surar en av Angel(s) hang arond-klubbar, som aldrig får fullvärdigt medlemskap, och samarbetar med därför Bandidos – för att visa att dom är o-glada. Denna hang around klubb kallas ”Yesterday”. Skälet är att Yesterday fortfarande kör på fel sida (vi andra bytte fil 1967).

 

Tillbaka till allvaret

Trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade en solid grund att stå på genom utvärderingen från PwC var deras vankelmod rent skrämmande. S skulle naturligtvis ha tagit en öppen debatt, med fakta på bordet, som garanterat skulle ha gett dem ett starkt stöd, från både kommunens anställda och från medborgarna (vilket i sin tur skulle ha kunnat vända det ”opinionskänsliga” Yesterday, ursäkta, Vänsterpartiet. Men istället retirerade Socialdemokraterna – mycket snabbt, tyst och politiskt fegt. Så efter bara sju, mycket tysta, dagar hade S och regeringskollegan övertagit ståndpunkten från Bandidos, ursäkta, Moderaterna, C, L, KD och V, en ståndpunkt som gick ut på att skrota den kommungemensamma förvaltningen.

Denna svängning från S+MP kom mellan mötet med KSau den 9 maj, då S+MP försvarade dagens system, och mötet med KS den 16 maj, då S och regeringskollegan ville skrota systemet. En sväng på 180 grader på sju dagar. Det blir nästan 26 grader per dag.

S och MP gav upp sitt stöd till den processinriktade kommungemensamma förvaltningen på sju dagar – utan att ha avlossat ett enda skott till försvar för den modell som det tagit åratal av arbete – innehållande blod, svett och tårar – och som till sist kommit ut ur tunneln med en vinst i form av uteblivna kostnadsökningar på 100 – 200 miljoner per år. Varje gång som jag skriver om detta blir jag så förbannad.

Vi i Arbetarpartiet hade fel, vi trodde aldrig på detta, men (trots att aktivt motstånd från sina håll) bevisade de som jobbade för modellen att den gick att införa. Och den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen hade nu kommit över de största inkörningssvårigheterna. Och vi kan erkänna att vi hade fel. Det som övertygat oss var:

*hårda fakta i form av en årlig ekonomisk vinst på 100-200 miljoner,
*utvärderingen från PwC,
*insikten att modellen hade blivit motarbetad på sina håll,
*att det fanns stora möjligheter att dagens modell nu hade sina bästa år framför sig – inte bakom sig.

Men varför står då inte Socialdemokraterna upp för ”sin” modell?
Idag är det nämligen Arbetarpartiet som står upp för denna modell sedan de övrigas fanflykt. Vi funderar på att döpa om den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningsmodellen till ”Arbetarpartiets vinstmaskin”. Vi tror att när vi förklarar att övriga partier – efter deras skrytbygg som Väven, Navet, Storbåtn´ Umeå-Vasa – kommer vårt budskap om att KSau gärna vräker ytterligare 100-200 miljoner i sjön, per år, att göra oss till valvinnare.

Vi skulle, i regeringsställning, göra det som Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde ha gjort. Vi skulle ta fasta på de huvudsakliga slutsatserna från PwC. De slutsatser som innebär att Umeå kommun borde satsa på att vidareutveckla den kommungemensamma, processorienterade, förvaltningen och bygga vidare på dess starka sidor och försöka åtgärda modellens svaga sidor. Då kommer vinsterna, i form av uteblivna kostnadsökningar, att hamna på mellan 200-300 miljoner per år!

Tyvärr har de styrande i Umeå kommuns KSau en ofta uppvisad vilja att vräka pengarna i sjön.

Så vad gör väl 200-300 miljoner. Per år? Absolut ingenting. Det är ju bara skattepengar. Det är ju tur att man inom äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgerna samt skolan kan BADA i de pengar som vräks i sjön av KSau.

Det sista var ironiskt skrivet – men alla övriga likheter med verkligheten, i en kommun nära dig, är ingen ironi utan på blodigt allvar.

Det nedanstående är också på blodigt allvar – och måste därför repeteras.

 

Del II

Repetition
I den utvärdering som PwC hade gjort av dagens kommungemensamma modell – som ersatt ”de tolv kungadömenas modell” bestående av en nämnd och en förvaltning för varje kungadöme – hade konsulten dragit vissa avgörande slutsatser. Två citat från den utvärdering som PwC presenterade:

”De utmaningar som Umeå kommun har att hantera löses inte genom att gå tillbaka till en organisation med flera förvaltningar”.

”Det vägval som Umeå kommun gjort rörande förvaltningsorganisationen, och som från 2015 tagit ett tydligare steg i och med Färdplan 2015 innebär att det finns goda förutsättningar att skapa en effektiv organisation som kan möta kommunens framtida utmaningar”

PwC beskriver sedan Umeå kommuns val mellan två framtida alternativ: alternativen består i att antingen återgå till det gamla systemet genom att splittra upp dagens kommungemensamma förvaltning, eller genom att vidareutveckla den gemensamma förvaltningen. I protokollet från KSau den 9/5 framförde konsultföretaget sedan ett antal träffsäkra förbättringsförslag. Till de träffsäkra förbättringsförslagen från PwC hörde:

1. de centrala processerna som budget- och investeringar, lokalförsörjning och löner bör förstärkas,

2. medvetenheten inom hela kommunorganisationen om vad det innebär att arbeta processorienterat ökas genom goda exempel, bland annat äldreomsorgens verksamhet,

3. personalutskottets sätt att fungera måste genomgå strukturella förbättringar vad gäller ledning och styrning (något som tusen undersköterskor håller med om /JH),

4. ledningen måste sträva efter en kultur som bygger på tillit och förtroende genom regelbundna dialoger och ett öppet förhållningssätt kring kommunens värdegrund.

Detta kan vi ställa upp på – med det tillägget att vi skulle sända ut värdegrunden till kommunens anställda på en löntagarremiss – i förhoppning att få vägledning till att göra värdegrunden mer konkret.

 

Denna utvärdering och förbättringsförslag, syftande till att få en kommungemensam, processorienterad, förvaltning skulle ha gett Arbetarpartiet, och mig, fast mark under fötterna. Inte bara i en debatt med allianspartierna och Vänsterpartiet. Utan när det gäller att ge umeborna mer för deras skattepengar.

Jag fattar inte att Socialdemokraterna bytte fot.

Men ”Hasse Big Twins” kan uppenbarligen inte dansa. Och inte heller Hans parti.

 

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

 

4 kommentarer

  1. jonas

    Fortfarande så tror jag på socialdemokraterna som parti, men Umeås företrädare i styret är en skamfläck för det socialdemokratiska partiet.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Det är du nog inte ensam om.
      Men Arbetarpartiet utmanar lokalt. Vi ställer inte upp i riksdagen. Vi ställer upp i valen till Umeå kommunfullmäktige och till Västerbottens län landsting. När det gäller riksdagsvalet är det tyvärr väldigt osäkert vem som kommer att styra med vem. Faktiskt är det endast EN sak som går att förutse: S kommer inte att styra med stöd av SD. I övrigt är ALA kombinationer öppna. Än så länge.

  2. Jan Sjöström

    Hej

    Underhållande läsning du bjuder på. I viss mening förstår jag skälen ”nomenklaturan”
    håller sig med, eftersom ingen i skattekollektivet i större mening bryr sig, så tillåts
    ”operan” spela vidare – ostört och orkestrerad av gängen själva.

    Pengarna (köttgrytorna ) finns ju – till detta frivilligt (?) avsatta genom ett välvilligt men inte
    alltid (uppenbarligen) så eftertänksamt röstande kollektiv.

    Umeås gäng avviker inte från andra strukturer som söker sin utkomst enligt principen -
    minsta motståndets lag, ej heller kan de för gängen så behövliga grytorna tillåtas bli
    färre eller mindre , dom har ju till detta sina stödtrupper ” hangarounds ”att ta hänsyn till.

    Spelet om grytorna fortsätter, men ingen kan väl på allvar tro på en situation som ger
    mindre nytta för gängen och dess stödtrupper, detta eftersom ” vi alla vet” att val alltid
    vinns av de parter som skriver pjäsens manus.

    Sakernas tillstånd tar som alltid utgång i folkets vilja, vi folket har skapat de förutsättningar
    dessa gäng kräver – att tillse att ett utkrävande i ansvar, baserat på vad som de facto sker
    i den av folket valda församlingen, ( demokratins absoluta förutsättning) blir således inget
    Svensken / Umeåbon visar större intresse. Vi har helt enkelt de gäng vi förtjänar.

    Ps, Vi har det ju alla så bra… Eller ?

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      I grunden har Umeå samma sorts gäng som andra orter. Men liksom alla orter har Umeå sina särdrag. Jag vill nämna tre som jag anser ha gett upphov till en ovanlig stark gängfred mellan Angel(s) och Bandidos, plus deras respektive hang-arounds.

      Exempel på gängfreden
      a) Norrlandsfrisinnet.
      b) Regionsjukhuset/NUS och Umeå universitet
      c) Yesterdays flummiga karaktär

      Norrlandsfrisinnet.
      Gustav Rosén var sällsynt kraftfull politiker och tidningsman. Han var en representant för det s.k. Norrlandsfrisinnet. gjorde sig känd som en förkämpe för utsatta järnvägsrallare som utnyttjades för förmän och staten. Han kämpade även för småfolket på landsbygden och krävde att de kapitalistiska skogsbolagens exploatering av Norrland skulle stoppas. Socialdemokratins genombrott skedde sent i Umeå och i omgivande trakter. Detta p g a den aktning som Rosén vunnit inom arbetarleden. Detta lade en grund för samarbete mellan ”de frisinnade”och Socialdemokraterna.

      Regionsjukhus/NUS och universitetet.
      När Sveriges sjätte (tror jag) regionsjukhus skulle placeras geografiskt uppstod en dragkamp mellan städerna. Det blev geografiska allianser snarare än partipolitiska. Den främste i kampen för att det som vi idag kallar NUS var socialdemokraten och statsrådet Gösta Skoglund. Men han ingick i en krets från olika partier, ofta folkpartister (efter en sammanslagning av de frisinnade och liberalerna). Samma allians var även framgångsrik när det gällde lokaliseringen av Umeå universitet till Umeå. Begreppet ”Umeandan” växte fram.

      Kommunisterna slog ALDRIG igenom bland arbetarna
      Gustav Rosén förhindrade arbetarrörelsens framväxt. När den till slut slog igenom var den ”tryggt” socialdemokratisk. Kommunisterna var länge väldigt svaga. Det var först i o m universitetet och den s.k. 68-radikaliseringen som en kommunistisk vänster växte fram. Dessa var en, på universitetet isolerad, ”röd” ö, i en i grunden blå stad. Studentkommunismen var starkt präglad av internationellt solidaritetsarbete men ägnade sig mindre åt barn- och äldreomsorg. När östblocket försvann blev tappade V sin riktpunkt och blev ett andra socialdemokratiskt parti vars enda särskiljande drag var överbudspolitik.

      Dessa tre, tunga, historiska epoker lade en mycket stabil grund för dagens gängfred. Den mest ”revolutionäre” i Umeås historia var Gustav Rosén. Denne fick sitta i fängelse under tre månader 1918 för att han anklagat lokala makthavare för mutbrott. Då han frigavs hälsades han av en stor folkmassa, inte minst av arbetare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>