UPPDATERAD OCH FARLIG. Makthavarna i Umeå har avskedat Aidanpää. Ansvariga för detta övergrepp är alla i KSau som inte har protesterat offentligt

_____________________________________

 

Under den kommande tiden ska vi verkligen försöka förstå de kommunala makthavarna – vi ska försöka förstå deras agerande mot ekonomicheferna i Umeå kommun. Vi ska granska deras påståenden.
Vi ska granska makthavarnas personligheter.

Vi ska se om det kan finnas andra motiv än de som angivits för att avskeda Aidanpää.

Det kommer tids nog att bli allvar av.
Så låt mig först mjuka upp med en, åtminstone ytligt sett, mindre allvarlig berättelse om ”Hans och allt hemskt” (HO-AH). Anders kommer att få en egen berättelse, tids nog. Jag vill nämligen inte favorisera någon av dessa båda herrar i deras kompis-parti.
_  _  _  _  _

 

Men först några frågeställningar av allvarligare natur, som det kan vara bra att ha i bakhuvudet inför det som komma skall, efter den kortare och ytligt sett mindre allvarliga berättelse som sedan följer.

1. Vilka är dessa makthavare – kan deras spröda personlighet ha spelat in?
2. Vilka är deras motiv – kan deras ädla avsikter ha spelat in?,
3. Betyder låneskuldens extremt snabba tillväxt – och Aidanpääs fokusering på bland annat denna – något?
4. Kan vissa låne-glada kommunala bolag, som var väldigt mycket vana vid att göra som de ville – på grund av väldigt mycket nära kontakt med väldigt mycket betydelsefulla politiker – ha tyckt att Aidanpää var besvärlig då hon försökte sätta sig in i upplåningen inom hela kommunkoncernens ekonomi, alltså både den nämndsstyrda förvaltningen OCH olika kommunala bolag som INAB?
5. Kan ”Team Aidanpääs” långsiktiga prognoser, som visar ett katastrofalt växande gap mellan kostnader och intäkter, prognoser som genom sin blotta existens ifrågasätter vissa projekt OCH skattesänkningar, utan att någon ens behövde uttala orden, utan bara läsa siffrorna, ha något med saken att göra?
6. Kan tidpunkten för utrensningen av de båda ekonomicheferna ha något med årets val att göra – just den tidpunkt under mandatperiodens 1 461 dagar då glada projekt (i folkmun ofta kallade för valfläsk) och skattesänkningar (en annan form av valfläsk) har en ovana att dyka upp?
7. Kan den stora upplåningen, när det gäller den dyra färjan, som skedde just denna vår, ha något med saken att göra,

_  _  _  _  _

eller

8. Kan Aidanpääs finskklingande namn ha något med saken att göra – alltså att hon fick sparken?

Berättelsen
”Hans och allt hemskt”

 

Låt oss börja med fråga ett ovan: Vilka är dessa makthavare – busar eller barbies?

Ni läsare måste förstå att det här inte alls handlar om folk som vill komma bort från tråkiga jobb, eller göra karriär inom politiken eftersom de inte duger till att göra karriär någon annanstans, som vill tjäna pengar, skaffa sig makt och prestige.

Nej, nej och åter nej!

Det här handlar om, ofta djupt, missförstådda personer.
Låt oss börja med Hans Lindberg för senare följa upp med Anders Ågren (killen som ibland blir så missförstådd att han kallas – men det är ju endast en okvalificerad gissning av mig – ”Ante Grenås” i den intressanta ”poli-såpan” som du kan följa på en blogg skriven av en person vars namn du får veta längre ned i denna text).

Men åter till Hans Lindberg.
Det är inte alls alla som förstår att vi här talar om ett ömtåligt litet käril (synonym till käril: = svag stackare).
Nej, alla förstår inte detta.

Ni som tror edra egna ögon och edra egna öron, och därmed både har sett och hört Hans efterfråga TV- journalisternas källor, och tyckt att detta var åt he-te, ni tillhör alla de som bidrar till att Hans känner sig missförstådd.
Och att känna sig missförstådd är inte roligt.
SANNINGEN

Sanningen är nämligen att Hans, den halv-gamle ombudsmanna-gossen, han har känt sig hotad !!!
Av Aidanpää. Han, Hans, har sagt det själv!
Så då måste det vara sant.
Väl?

Kanske kan någon som har sett dessa två stå bredvid varandra tycka att det kan verka absurt att Hans skulle känna sig hotad av Aidanpää. Men det är just här som alla missförstånd, för att inte säga fördomar, kommer in.

Vi dumskallar får inte låta oss luras av storleken.
Sedan jag var ung har jag fått veta att STORLEKEN inte betyder något.
Att den helt SAKNAR betydelse.
Men inte för Hans. Eller för Anders Borg.

Låt mig nu ta bladet från PK-munnen och säga det som vi Sann-svenskar alltid har vetat.
Om någon bär på ett finsk-klingande efternamn så bär de också på – oavsett om de kommer direkt och nyfödda från Tammerfors utan att kunna ett ord svenska eller något språk överhuvudtaget, kommer från Tornedalens svenska eller finska sida, är födda i Sverige av svenska föräldrar eller har gift sig till namnet – samma brutala mentalitet.

Det vet väl jag.

Jag var själv gift och fick ett barn tillsammans med en kvinna som hade ett sånt där finsk-klingande efternamn. Och rädd var jag – hela tiden. Det var därför jag tränade styrketräning och som jag fortfarande tränar eftersom rädslan aldrig har släppt. För vi Sann-svenskar vet att för finnarna (oavsett om de är svenskar eller amerikaner) är det endast två saker som gäller: ”nii-ven” och ”kosken”.

Inte för att hon som jag var gift, och hade barn med, någonsin använde varken det ena eller det andra – men det var just det som var så djävulskt. Själva hotet om att hon skulle kunna fanns ju där.
Hela tiden.
Och jag är inte paranoid, som jag har sagt, eller kanske vrålat, minns inte, till alla psykiatriker som har talat lugnande till mig under åren. Och som jag har försökt bita.

Klart att ett känsligt käril som Hans ”Bill” Lindberg känner sig hotad av en tjej som Aidanpää.
Just för att hon är mindre än Hans.
Och hade hon varit större hade hon varit hotfull av just detta skäl.

 

MUNKAVLE OCH HANBOJOR

Vi ska återkomma till hoten.
Men först vill jag göra klart för alla att det inte var någon, inte någon alls, som retade sig på Aidanpääs arbete.

Ingen hade något som helst emot att hon försökte:
a) skaffa sig koll på hur stor låneskulden var, och vad som drev den uppåt framåt, inte bara inom den nämndstyrda kommunförvaltningen utan även inom kommunens helägda dess bolag,
b) skaffa sig en uppfattning över låneskuldens ökningstakt,
c) försökte bromsa låneskuldens ökningstakt,

Inte alls.
d) Men, då hon började snoka och ställa jobbiga frågor om vad INAB hade för sig, då hon gick väl långt. Det får väl vara någon djävla måtta, som Eddie Medusa brukade säga. Men ingen ville skjuta Aidanpää för det. Kanske knuffa henne över ett stup, möjligtvis, men absolut inte skjuta henne. Varken med en pilbåge, gevär eller kanon.

Och det var ABSOLUT inget fel av henne att presentera politiskt besvärande prognoser FÖRE valen – trots att alla anpassliga ekonomidirektörer vet att sådana rapporter ska ”tajmas” så att de inte hindrar Hans eller Anders från att föra fram dyra vallöften innan valen, utan att sådana rapporter ska presenteras EFTER valet så att prognoserna istället hjälper Hans och Anders att bryta vallöftena. Med en bekymrad min.
Misstag kan alla göra.
Som att sätta umebornas, och de kommunanställdas bästa, före kommunalrådens. Ingen ville skjuta henne för detta heller. Kanske knuffa henne över ett stup, möjligtvis, men absolut inte förgifta henne, sabotera bromsarna på hennes bil eller köra över henne med en tanks.

Sånt snack är bara trams och skvaller från någon dj-a tjallare.

Det är ingen som har sagt att Aidampääs ekonomiska prognoser har satt munkavle och handbojor på utspels-glada politiker som viftar med röda eller blå-gula fanor. För alla kan väl missa ett replik i ett manus.
Där det, till exempel, står att en ekonomidirektörs främsta plikt är säga att kommunalråden var helt okunniga om att kommunens ekonomi varken tålde utspel eller skattesänkningar i samband med valet. Denna kunskap fick de först efter valet – på grund av min (ekonomidirektörens) senfärdighet. Nej, repliker i ett manus kan alla missa

Så låt oss nu lägga detta bakom oss, en gång för alla, och med tydlig och klar röst säga:
– Aidanpääs presentation av prognoser där kostnaderna ökade snabbare än intäkterna under överskådlig tid och mer eller mindre ”omöjliggjorde” vissa satsningar, och även skattesänkningar, före valet retade ABSOLUT ingen.
Inte Hans och Anders i alla fall.

 

HOTET

Sanningen är oftast mycket, mycket enkel. Den före detta ekonomidirektören Aidanpää har ett finskt efternamn och måste därför ha ett brutalt sinnelag.
Lyssna själv hur det låter: ”Aidanpää”.
Farligt.
Eller hur?

Det var detta som gjorde att Hans kände sig hotad.

Han har själv talat om att han har känt sig hotad – av ett brev.
Och det var Aidanpää som hade skrivit brevet som fick Hans att känna sig hotad.
Brevet innehöll ord!

Ord som har publicerats, offentligt, så att alla själva har kunnat läsa. Lite dumt av Aidanpää. Eftersom brevet var hotfullt. Enligt Hans. Han, Hans, han borde har gått till polisen.
Det gjorde jag i en liknande situation.
Det var en svensk som skulle slå in skallen på mig och sedan döda mig.
Han dömdes för olaga hot.

Men, men, som vi Sann-svenskar vet, finnarna är för smarta för att agera offentligt.
De vill liksom dra ut på saker och ting.
Som min tidigare fru. Som bar sitt namn, varje dag, och som inte gjorde någonting ont. Inget ont alls. Det var just detta. För både hon och jag visste … Åtminstone jag visste.
Och den som säger emot biter jag.

Så det är solklart att Hans var rädd.
Så rädd att han orkade tala med media om att han kände sig hotad, men sedan orkade han liksom inte hela vägen, och kunde inte kontakta polisen.
Jag förstår precis.
I´ve been there.
I´v done that

Är man rädd, är man en rädd man, och då är det inte roligt.
Då kan det också bli fel.
Till och med i TV.

Man kan säga att man efterforskar, fast man egentlige forskar efter.
Något.
Eller någon.

Det är en väldigt stor skillnad mellan att efterforska – som i att bara snoka omkring efter någon dj-a tjallare.
Och att forska efter – som i att vetenskapligt söka efter någon dj-a tjallare.

För många och långa år sedan beslöts att Umeå att kommunen skulle ha en visselblåsarfunktion.
Jag tror det var år 2011.
De kommunala bolagen borde snabba på sin remisshantering av denna fråga.
Hans, han visste inte var frågan låg. Då han fick frågan av en journalist. Men jag vet var frågan ligger: den ligger hos de kommunala bolagen.
Ute på remiss.

Hur som helst var det Aidanpääs fel att det blev fel för Hans i TV.
Sju gånger på raken. Där ser man vad ett namn kan betyda.
Där har vi det!

Aidanpää hotade alstå Hans, som blev rädd, och avslöjade att man i Umeå kommun letar efter dj-a tjallare.
Det var inte meningen att detta skulle ha kommit ut.
Någon måste bara bestraffas för detta.
Och det är mycket tydligt vems fel det är.
Det är Aidanpääs.
Hon borde ha bytt namn.

 

EN RÄDD, KÄNSLIG, MISSFÖRSTÅDD OCH MODERN KILLE

Hans är alltså ingen bov, som efterforskar källor, bara för att alla kan se och höra honom efterforska källor!
Neeej.
Hans är forskare. Han forskar efter källare. Där man kan låsa in tjallare.
Dj-a tjallare.

Så allt är inte som det ser ut. Och låter. Det mesta kanske. Men inte allt.
Hans är missförstådd. Helt enkelt. Han är en rädd kille. Och en modern man vet hur man visar känslor – speciellt när det passar. Passar politiskt. Som nu.

Hans var alltså rädd för Aidanpää!
Rädd för hur hon skulle uppföra sig.
Slåss.

Jag är den förste att förstå Hans. Klart tjejen från ekonomi måste bort. Hon skrämde ju honom.

Smarta tjejer, med finskklingande efternamn, kan skrämma vilken karl som helst.
Det vet man ju.

För om man är en man så är man.
Rädd!
Då det passar.

_ _ _ _ _

 

PÅ LÖRDAG ELLER PÅ SÖNDAG SKA VI BESKRIVA ANDERS ÅGREN.

Och på måndag ska vi publicera annan information. Eller kanske redan på söndag?
Vi har många FETA dokument att citera ur.
Om vi vill.

_ _ _ _ _

Men först måste Ågren beskrivas. På lördag eller på söndag.
Beskrivas politiskt. Och personligt.

Ågren han kan exempelvis räkna. Han. Inte Hans. Utan han, Ågren. Han kan räkna Hans. Nej, han, Anders kan räkna.
Valsedlar.

Moderata valsedlar. Moderna valsedlar. En del kommer hela vägen från Uppsala. Från trettonåriga flickor som INTE är med i moderaterna. Tänk vad fel det kan bli.
Men ändå rätt, på ”någe” sätt.

Jag vet jag.
För detta har en M.A.N. berättat för mig.

Denne man, för det var en han, finns inte längre kvar bland oss.

Anders sätt att räkna förkortade denne mans liv. Anders och Edwards sätt att räkna.
Tillsammans.
Enligt min uppfattning.
Den enes bröd. Den andres död.

Anders och Edward klagar ofta på den svenska skolan.
Och ser man till dessa två blir man ju fundersam.
När det gäller ”räkning”.

Det är tur att det finns ”poli-såpor” som den på Åsa Sundhs blogg.
Där får man veta mer.

Men det som jag skrev nu visste jag direkt från källan.
Och denna källa har jag en hundraprocentig tilltro till.
Även om jag tvingas säga det från en fängelsecell.

Som vi sade då jag var ung:
– Syyynes
– Höööres