Holmlund fattar inte vad som tagit åt mig. Låt mig svara: 1. Hotet mot de anställda då heltidsmodellen infördes, 2. den kuppartade utförsäljningen av hyresrätterna, 3. de medvetna lögnerna om och försöken att krossa Aidanpää, 4. den livsfarliga fegheten mot religiös extremism. Räcker det?

_____________________________________

Holmlund vill ha strid – och det ska han få.

 

Först en snabbkurs i Umeås politiska struktur.

Del I.
Det finns minst tre falanger inom Socialdemokraterna i Umeå:

1. De insiktsfulla.
Den grupp i fullmäktige som jag och Arbetarpartiet helst samarbetar med,
2. Strutsarna.
Den falang som Lennart Holmlund tillhör tillsammans med Hans Lindberg. Dessa anser att det är arbetarna och folk som tidigare har röstat på S som nu sviker ”deras” parti. De är oförmögna att inse att antalet arbetare och många andra som tidigare röstade på S anser att det är detta parti som svikit dem. Det hjälper inte att S riskerar att halveras i höstens val om man jämför med valet 1994.
3. Schwänstern.
Några av de yngre inom S, inte alla, som strävar efter att vara mer vänsterpartister än V. De vågar följaktligen inte säga ett knyst till försvar för de kvinnor och barn som utsätts för hedersförtryck och religiös extremism.

Denna Schwänster har inte nominerat Holmlund till valbar plats – vilket Holmlund själv är mycket medveten om.

 – – – – –

 

Del II.
Arbetarpartiet samarbetar gärna med de insiktsfulla socialdemokraterna – både inom och utanför partiet.

Jag vill att de allt färre socialdemokratiska väljarna, både de som står innanför och utanför själva S-partiets strukturer, ska veta att jag och Arbetarpartiet inte alls dömer ut hela detta partiet med sin långa tradition. Men vi är kritiska mot två av de (minst) tre konkurrerande maktcentra som finns inom dagens sönderfallande Socialdemokrati i Umeå.

Mitt budskap till alla som nu överger Socialdemokraterna:
* Bli inte soffliggare.
* Proteströsta inte på SD eller V när det gäller valen till kommun och landsting.

Gå med i Arbetarpartiet som medlem eller stödmedlem istället – det går 1461 dagar mellan valen och du borde göra något under denna tid och inte endast på valdagen,
Rösta på ett modigt och kunnigt oppositionsparti som inte är Nej-sägare – utan som lägger alternativa förslag. Se bara på vår Alternatvibudget – det är ett långsiktigt handlingsprogram för Umeå och Norrland som Socialdemokraterna saknar.

– – – – –

 

Del III: ”Vad som tagit åt Jan Hägglund” – svar till Lennart Holmlund

Det vi i Arbetarpartiet vänder oss emot, med allt större skärpa, är att det allt oftare sker sådana saker som jag skrev om i rubriken:

a) Sossarnas metod att hota arbetarna
att skriva under på heltid inom fem dagar – eller att riskera att få sparken – det är så långt borta ifrån den reformering av arbetslivet som ägde rum under Olof Palme i början och mitten av 70-talet (mycket tack vare gruv- och skogsarbetarstrejkerna),
Dagens sossar har lyckas lyckades förvandla något som skulle ha kunnat vara positivt till att bli något negativt,

b) att sälja ut 1601 hyresrätter på ett kuppartat sätt
oavsett hur ekonomiskt bra denna affär var (eller inte var). Faktum kvarstår: S lovade att inte sälja ut hyresrätter något år före valet 2014. Även om det inte drevs av S som ett vallöfte tog jag och många andra de ledande socialdemokraternas ord på allvar: det sätt på vilket S nu bytte fot innebar stora likheter med en ”kupp”. Det var nästan som när V bytte fot när det gällde stadsbiblioteket och Kulturväven – V lovade nämligen att gå emot en flytt av stadsbiblioteket (och därmed bygget av kulturväven) inför valet 2010.

c) den vedervärdiga smutskastningskampanjen mot Aidanpää
som jag inte har sett maken till inom Umeå kommun sedan en mellanchef släpades i smutsen vid mitten av 1990-talet – för 25 år sedan – för att han hade övernattat i en kommunalägd stuga vid Nydalasjön i samband med en kris i sitt äktenskap och sitt liv.
Då fick kommunen betala ett skadestånd på en miljon. Det tror jag de får göra denna gång med. Men denna gång riskerar de att kvadda sin tjänsteorganisation – vars syfte det är att leda 14 000 anställda individer.

– – – – –

 

Del IV.
Den omtalade ”ume-andan”.

En gång var den omtalade ”ume-andan” positiv.
Den handlar om att samarbeta. Men frågan är om vad man samarbetar OM. Är samarbetet till för umebornas bästa? Eller är samarbetet till för vissa partiers bästa?

En gång bestod samarbetet i att få hit regionsjukhuset NUS. Sedan gällde det att vinna striden om Umeå universitetet och därefter om Skogshögskolan. Då gynnade samarbetet Umeå och dess invånare. Men idag har ”ume-andan” förvandlats till något negativt.

Idag har begreppet blivit synonymt med att bevara ett maktmonopol. Socialdemokraternas och Moderaternas maktmonopol.

– – – – –

Del V.
Det är rätt att tala om Social-Moderaterna: i Umeå kommunfullmäktige och i Region Västerbotten

Sossarna och (M)odsen har monopoliserat den politiska makten. Bakom S springer V och MP för att få ”va med”. Och bakom M har FP, C och KD också sprungit – i samma syfte. De vill få ”va me”.

Jag hoppas att Mattias Larsson bryter sig lös från Anders Ågren. Jag hoppas på att Veronica Kerr gör detsamma. Vi måste bryta Social-Moderaternas maktmonopol i Umeå kommun.

– – – —

Revolutionen

Året var 2012.
Det var INTE revolutionsåret 1917 i Ryssland. Men Holmlund hade missat detta. Han kände sig hotad. Precis som Hans var det av en kvinna. På Folkbladet. Det var fredag den 29 juni. Och året var 2012. Lennart Holmlund hade ingen bra dag. Han hade börjat gå i barndomen och var tillbaka i år 1917. I Ryssland.

Fortsättning följer i morgon eller på måndag: