Version II. Vårdtagare väljer privata utförare inom hemtjänst av konkreta skäl – allmänna sanningar ”offentligt vs privat” gäller ej. Avgörande för hur vi ställer oss blir vad som håller 2028

Det är inte ofta som ett parti, idag utanför riksdagen, avgör något så viktigt som hur
spelreglerna ska se ut för framtidens hemtjänst. Det är ett tungt ansvar.
Speciellt då vi anser att frågan är komplicerad. Vi i Arbetarpartiet
kommer att försöka träffa alla vi anser oss behöva träffa plus
de som vill träffa oss. Först därefter tar vi ställning.
Omröstningen äger rum i kommunfullmäktige
den 28 januari nästa år.
___________________________________________________

Innan vi går in på hemtjänsten i Umeå tillåter jag mig att publicera en SÅ bra rubrik från SvD: ”Lööf erbjuder Löfven att bli borgerlig statsminister”. Min egen kommentar: Annie Lööf fortsätter VÄGRA VÄLJA mellan Socialdemokraterna och SD – men klarar inte att hålla sig borta från media med sitt ultimatum. Köper Löfven kravlistan är det kört för S.

 

I.  Detta är mitt tredje och sista svar till en person som vill väl men som – ännu – inte förstår skillnaden mellan generell statistik och den konkreta sanningen inom dagens hemtjänst i Umeå.

Men det är också det första inlägget där jag berättar vilken faktor som kommer att vara avgörande för hur vi ställer oss till LOV vs upphandling enligt LOU.

Först följer mitt sammanfattande svar på vår diskussion. I detta blogginlägg finns båda mitt eget och min kollega Patriks respektive ”förstainlägg” insprängda från debatten om hemtjänsten i Umeå kommunfullmäktige måndagen den 26 nov.

Du ska både kunna se och höra dessa.
Längst ned följer det tredje, och sista, inlägget från den ihärdiga person som jag har diskuterat med. Ihärdig i positiv bemärkelse.

Vanligen besvarar jag alla anständiga inlägg – men endast en enda gång. Skälet till mitt undantag denna gång är att denna person argumenterar på ett sätt som jag själv har gjort vid många tillfällen. Men då jag använder ”allmänna sanningar”, är det i samband med allmänna diskussioner rörande den allmänna skillnaden mellan offentliga och privata utförare, exempelvis när det gäller utbildning, sjukvård och omsorg. Men ”allmänna sanningar” kan inte tillämpas som argument på hur det ska vara i vissa specifika fall. De som gör så anser ofta att deras position är ”till vänster”. Men Karl Marx skulle kalla dem dåliga statistiker – och skämmas.

Ett ett exempelvis på när allmänna sanningar om det offentlig vs det privata inte kan användas som argument är dagens diskussion om behovet av privata utförare inom dagens hemtjänst i Umeå kommun. De privata utförarna behövs. Den frihet dessa innebär – både när det gäller att VÄLJA och välja BORT får inte försvinna.

Men för mig och Arbetarpartiet betyder detta inte att vi ska ge upp om den kommunala hemtjänsten. Det betyder inte heller att kommunens anställda ska skämmas. Det är ingen tillfällighet att många kvinnor som startat privata hemtjänstföretag har lärt sig jobbet som kommunanställd. Det krävs däremot en hel del när det gäller hur den framtida kommunala hemtjänsten ska organiseras. Vissa avgörande saker har redan kommit fram: det får inte vara för många, okända och nya, ansikten. Språkfrågan är också väldigt viktig.

En sak vill jag understryka: Även om jag och det parti som jag företräder anser att huvudregeln ska vara att exempelvis utbildning och vård ska ha offentliga utförare är vi inte beredda att köra över den personal som vill arbeta kvar i ett privat företag eller att neka vårdtagare rätten att välja eller att välja bort.

Jag har, tillsammans med det parti jag tillhör, en allmän uppfattning som innebär att kommunen ska prioritera användningen av sina pengar så att exempelvis utbildning och omsorg går före skrytbyggen som Väven, Navet och nu senast den alldeles för dyra färjan mellan Umeå och Vasa. De allmänna sanningarna måste provas mot de konkreta önskemålen hos anställda och vårdtagare – exempelvis inom dagens hemtjänst i Umeå.

Men jag vill lägga till en väsentlig sak: under den senaste perioden har fyra privata utförare i Umeå kommun lagt ned sin verksamhet. Även detta måste alla som deltar i debatten ta hänsyn till. Det är alltså inte säkert att en privat utförare alltid kommer att finnas kvar. Detta underströk Andreas Lundgren, S  – ordförande i Individ- och familjenämnden – då han och jag blev intervjuade av P4 Västerbotten tisdag 27 nov. Andreas Lundgren är kunnig. Detsamma gäller även för de privata  utförare vi träffat och för de brukare som vi lyssnat till.

Så både Andreas Lundgren, Janet Ågren, privata utförare och brukarna besitter alla kunskaper som vi i Arbetarpartiet behöver kompletterar våra egna kunskaper med. Vi hoppas även på att kommunalsektionen ska kunna ta sig tid att träffa oss. Vi vill gärna höra vad facket har att säga. Vi VET att anhörigföreningen vill träffa oss. Och att detta även gäller de privata utförarna. Alla dessa personer och organisationer utgör tillgångar för oss då vi ska ta ställning när det gäller den grund på vilken framtidens hemtjänst ska organiseras. Som jag har sagt tidigare: denna fråga är komplicerad och då vi, i dagsläget, kommer att vara tungan på vågen måste vi vara väldigt noga med att träffa och lyssna till alla.

Men sedan vi lyssnat till alla kommer vi att anpassa alla argument till framtiden.

 

II. Vad som kommer att avgöra hur vi ställer oss i slutänden!
Det finns en faktor som ingen nämner och det är den prognos som visar på Umeå kommuns skenande kommunala budgetunderskott.

Detta beror främst på demografi, skrytbyggen och att tänkandet hos de som verkligen bestämmer i Umeå kommun är lika svårt att ändra på som kursen hos en supertanker fulltankad med olja. Det handlar främst om att andelen som arbetar och betalar skatt minskar i förhållande till andelen barn, skolelever och äldre som behöver våd och omsorg i form av hemtjänst eller särskilda boenden. Vi utkämpade hela valrörelsen på detta tema. Och detta är sannolikt skälet till att det är så mycket svårare för oss att ta ställning jämfört med övriga politiska partier. Hela deras argumentation bygger på dagens situation.

När vi slutligen tar ställning kommer det att vara för det vi tror kommer att vara bäst år 2028. Enligt kommunens egen prognos inför budgetarbetet 2019 kommer enbart underskottet i driftsbudgeten att ligga på minus 1,7 miljarder – detta enda år (2028). Och kommunens HELA nettobudget ligger idag på cirka sju miljarder. Umeå kommun går mot en ekonomisk katastrof. Och vi har ändå inte tagit med den ökande skuldsättningen för investeringarna i beskrivningen. Kommer det en räntehöjningen kommer katastrofen att bli desto större. Men det är inget som de övriga partierna tar hänsyn till. Detta är helt obegripligt. Och här råder det absolut ingen skillnad mellan Socialdemokraterna, Alliansen, V och MP. De agerar alla som strutsar.

Så vi vill att ni inom Socialdemokraterna, Alliansen, V och MP som försökte tiga ihjäl detta budskap under valrörelsen ska veta detta: vi kommer inte att ta ställning som om världen kommer att stanna kvar i den situation som den befinner sig i under slutet av år 2018. Inte ens den 28 januari år 2019. Jag repeterar: Vi kommer att ta ställning utifrån vad vi anser kommer att vara bäst år 2028.

Oförmågan hos de nämnda partierna att väga in denna fråga i ekvationen, oavsett om det gäller vård och omsorg, skola-förskola, o s v, visar hur ytligt snacket är hos de politiker och deras partier som ständigt ältar ordet ”hållbar”. Och som om inte detta vore nog har Umeå kommun till och med kostat på sig ett hållbarhetsutskott – och betalar folk arvoden för att sitta i detta. Vilket dravel!

Det enda verksamhetsprogram som i slutänden gäller är budgeten – driftbudgeten och investeringsbudgeten (de kommunala bolagen inräknade). Det måste vara en mardröm för alla som försökte tiga ihjäl det skenande budgetunderskottet under hela våren, under hela valrörelsen och som fortsätter att tiga under denna debatt om hemtjänsten att just vi blir tungan på vågen. För vi kommer – jag säger det för tredje gången i detta blogginlägg (jag sade det tusen gånger under valrörelsen) – att ta ställning till olika frågor inte utifrån vad som verkar vara bäst idag. Vi kommer – lyssna noga – att ta ställning utifrån vad vi anser kommer att vara bäst år 2028.

Vad sägs om denna hållbarhetspolitik?

Vi kommer att utveckla kopplingen mellan Umeå kommuns skenande budgetunderskott och alla verksamheter inom vård och omsorg, skola-förskola, mycket snart.

 

III. Det politiska läget – och tonläget

Det finns åtta partier i Umeå kommunfullmäktige som alla vill ha kvar privata utförare och därmed både möjligheten att välja – och välja bort. Det finns endast ett enda parti som nedlåtande kallar en framtid där privata utförare bibehålls – och därmed även möjligheten att välja och välja bort – som en kompromiss. Detta är Vänsterpartiet. Men egentligen vill Vänsterpartiet att kommunen (troligtvis med hjälp av lagstiftning och ekonomiska sanktioner) ska göra sig av med de privata utförarna och därmed även rätten att välja – och välja bort. Detta framgick i deras skandalösa debattinlägg i VK (22/11-2018, sid 6). Tyvärr har V fått sätta alldeles för mycket av tonen i debatten om den framtida hemtjänsten i Umeå kommun. Detta beror i sin tur på att Socialdemokraterna var, och fortfarande är, väldigt sena med att – på ett mer utförligt sätt  – berätta för de privata utförarna, deras anställda och de 54 procent av kommunens brukare av hemtjänst (över 1600 personer) hur partiet vill ha det.

Idag vet alla att Vänsterpartiet inte talar för Socialdemokraterna. Och detta är mycket värt. Men själva borde S ha börjat med att förklara varför de ville ha en förändring till stånd samt huvuddragen i det nya system som de tänkt sig. Nu började S istället med att lägga huvudbetoningen på att partiet ville avskaffa den fria etableringsrätten. Ingen ska behöva läsa om förändringar av så viktiga och känsliga saker i media. Detta gäller för vårdtagarna och deras anhöriga, det gäller de privata utförarna och deras anställda.

Socialdemokraternas senfärdighet i detta fall öppnade vägen för Vänsterpartiet – att sätta tonen i debatten. Åsa Bäckström förmedlade, på ett oefterhärmligt sätt, att nu skulle det bli andra bullar av. Via Folkbladet (7 nov). Detta skapade naturligtvis ytterligare ilska och ytterligare oro hos de privata utförarna, deras personal, vårdtagarna och hos vårdtagarnas anhöriga.

Kommentarer:
- Till Socialdemokraterna: Med sådana allierade som Ulrika Edman, V och Åsa Bäckström, V behöver ni inga fiender!
- Sagt till Ulrika Edman och Åsa Bäckström: ni borde be om ursäkt för er debattartikeln i VK den 22 nov, sid 6,
- Sagt till övriga i V: om inte Ulrika E och Åsa B kan förmå sig att göra det rätta borde ni övriga i V be om ursäkt i deras ställe.
- Förslag på nytt namn på dagens V i Umeå: Larvfotspartiet. Larvfötter är de kedjeband som ersätter hjul på stridsvagnar – som inte är kända för att alltid vara  finkänsliga.

Här nere följer nu mitt tredje och avslutande inlägg riktat till min seriöse kombattant. Dennes inlägg, som jag besvarar här, finns allra sist i detta blogginlägg. Jag vänder alltså på turordningen. Min kombattant får sista ordet i detta blogginlägg. Och jag det första.

- – -             – - -             – - -             – - -             – - -

 

Del ett av mitt inlägg
I slutet på januari ska vi ta ställning till den situation som finns i Umeå. Det går inte att komma till vårdtagare som VALT BORT Umeå kommun som utförare och med allmän statistik säga att de har valt fel. Det som gjort att många har valt privata utförare handlar om rätten till ett värdigt liv. Den allvarligaste kritiken mot kommunen som utförare är att kommunen har för många nya, obekanta, ansikten som ska följa med in på toaletten och hjälpa till med de mest intima och känsliga bestyren i en handikappad människas liv. Detta måste man helt enkelt respektera. Det finns arroganta personer, naturligtvis i Vänsterpartiet, som säger att upplevd kvalitet i hemtjänsten inte behöver vara bättre kvalitet – egentligen. Men det går inte att säga att vårdtagaren HAR FEL om personen anser att det utgör skillnaden mellan att HA ett värdigt liv, och att INTE ha ett värdigt liv, då den privata utföraren kan erbjuda samma, välkända, ansikte vid varje besök. En av de avgörande fördelarna är att många av de privata utförarna kan erbjuda endast ett, välkänt, ansikte. Eller färre, välkända, ansikten än vad kommunen kan. Det går inte att komma med nationell statistik till människor som bytt sig till vad de anser vara ett värdigare liv med en privat utförare. Det är detta som kommunen skulle kunna lära sig.
Och det är bland annat detta som kommunen MÅSTE lära sig.

 

Länk till mitt första inlägg: https://youtu.be/fe14r-eC_kg?t=3438

Forts, del två av mitt inlägg
De stora vinsterna inom hemtjänsten är en myt i dagens Umeå.
Idag finns det endast ETT ENDA internationellt storföretag i Sverige – av totalt 520 privata utförare. Det har funnits fler tidigare. Men vågen av stora drakar inom hemtjänsten har kommit – och gått. Vinsten i exempelvis Umeå är MYCKET LÅG hos de privata utförarna.

Många som har startat privata hemtjänstföretag har jobbat många år inom den kommunala hemtjänsten men ansett att denna är för stelbent. De har startat eget för att de anser sig kunna göra ett bättre jobb. Du kan varken förklara, eller bortförklara, i detta samtal med mig att de privata utförarna har ökat sin andel från två till 54 procent bara sedan 2007. När detta sedan kopplas ihop med att det är mycket låga vinster för de privata utförarna, och att de privata utförarna i väldigt många fall tidigare tillhörde de allra duktigaste inom kommunens hemtjänst, så måste ökningen från två till 54 procent helt enkelt tas på allvar. I många fall har alltså de privata utförarna valt att starta ett eget hemtjänstföretag för att de visste med sig att de skulle kunna tillgodose behov som kommunen inte klarar av att tillgodose. Och ett av dessa är att erbjuda ett enda, eller färre, ansikten som följer med in på toaletten. Det går inte heller att komma till dessa duktiga människor, både kvinnor och män, och säga vad den nationella statistiken visar. Sanningen är INTE en generalisering vad gäller offentlig verksamhet i allmänhet. Sanningen är väldigt konkret. Det gäller hemtjänsten. Och det gäller hemtjänsten – i Umeå. Och här har de privata utövarna idag 54 procent av vårdtagarna. Detta ska kopplas ihop med en omfattande kritik mot kommunen, inte för att deras personal i allmänhet är dålig, men för att kommunen använder för många olika, nya och okända, ansikten i samband med exempelvis de så intima toalettbesöken – som innebär en så utsatt situation för vårdtagaren.

 

Länk till Patriks första inlägg: https://youtu.be/fe14r-eC_kg?t=4760

Forts, del tre av mitt inlägg
Du använder generella sanningar som även jag känner till, och själv har använt i många debatter, men som just är allmänna sanningar om offentlig kontra privat verksamhet inom utbildning, sjukvård och omsorg. Du använder parollen Nej till vinster i välfärden där det knappt finns några vinster – där vissa av de privata utförarna fortsätter att driva sina hemtjänstföretag med förlust. Jag känner till sådana fall här i Umeå.

Vi är överens om de allmänna sanningarna. Men allmänna sanningar står sig helt slätt mot den konkreta verkligheten vid ett toalettbesöken inom hemtjänsten i Umeå. Jag hoppas att du förstår att då är det den konkreta sanningen som gäller. Och den konkreta sanningen inom hemtjänsten i Umeå är att de privata utförarna har gått från två till 54 procent sedan 2007. Detta bland annat för att de privata kan erbjuda färre, välkända, ansikten vid toalettbesök. Jag hoppas du kan förstå att sanningen i slutänden inte är generell statistik och slagord – utan att sanningen i slutänden handlar om rätten till ett så värdigt liv som möjligt.

- – -          – - -          – - -          – - -          – - -

Här följer nu det tredje inlägget som jag svarar på från samma seriösa person – men som tyvärr blandar ihop allmänna sanningar med den konkreta frågan om hemtjänstens framtid i dagens Umeå.

För det första så har jag inga problem med privata utövare i välfärden, utan jag har problem med att dom får ta genvägar som det offentliga inte får – det är ju så dom får vinst, för dom som inte tar dessa genvägar har ju inte heller just några vinster att tala om !.

Sen att dom ökat i antal, och att fler nyttjar dom är ju bara en naturlig följd av allt fler aktörer i sådant – alla jagar ju kunder, och driver man ett vinstdrivande företag så gör man det än mer !.
Det är ju också ett bevisat faktum att ökat utbud också ökar efterfrågan – generellt sett alltså, och tittar man på riksnivå så tycks stor privatisering ge högre totalkostnader än låg privatiseringsgrad !.
Så det är inte fråga om en arrogans, utan att se vad som är huvudfrågan i detta – och då är det inte ökningen i sig, utan kvalitén man faktiskt får i slutändan !.

Sen måste jag erkänna att jag inte har 100% koll på hur V agerar lokalt i detta – så din uppfattning om V i detta kan mycket väl ha sina poänger, men i rikspolitiken så är dom för att privata aktörer ska få finnas, men då som ideella – och tittar man på den oberoende forskning, och de oberoende rapporter som finns kring detta har V rätt i sak = privata som jagar vinst driver också ner kvalitén i slutändan !.

Att byta bort LOV mot LOU skulle ju troligtvis få bukt på kvalitetsproblemet också – då LOV är ett för generöst system !.

Bra att du har kontakter med Kommunal – dom har ju faktiskt tittat på detta, och Fredriks bild ovan stämmer väl med Kommunals egna rapportering kring detta !.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>