Läs om hedersförtrycket bland unga i storstäderna – tyvärr finns det ledamöter i fullmäktige som aktivt motarbetar en kartläggning i Umeå

Försvara yttrande- och tryckfriheten

_________________________________

 

Referat av kartläggning av hedersförtrycket bland unga i Sverige – publicerad i slutet av 2018

 

Vad är hedersrelaterat förtryck?

Begreppet heder brukar ju förknippas med något positivt – inte med förtryck. Men begreppet används av bland annat FN och även Sverige använder detta begrepp. Därför använder även Arbetarpartiet begreppet hedersförtryck.

Studien definierar hedersförtryck som våld, hot och andra former av förtryck riktat mot ungdomar med syften som:

A. hedersförtrycket handlar om att utöva kontroll,

B. detta förtryck riktas mor en enskild individ av ett kollektiv – ofta av en eller flera familjemedlemmar eller av släkten i bredare bemärkelse,

C. hedersförtrycket betraktas som ett legitimt medel inom den egna gruppen,

D. detta förtryck är ett medel att avskräcka vissa och uppmuntra andra beteenden – ofta kretsar det om begränsningar och kontroll avseende sexualitet, relationer och kroppsliga uttryck.

 

I.  Barn och ungdomar som lever med hedersnormer är mycket mer utsatta för våld inom familjen än andra.
Av de niondeklassare som inte lever med hedersnormer hade en av tio någon gång utsatts för våld, kränkningar eller kontroll. Bland de som lever under hedersrelaterade våldsnormer var resultatet det omvända – endast tio procent hade inte utsatts för dessa övergrepp.

Detta är en av slutsatserna som kan dras av studien ”Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar” som publicerades i november.

Över 6 000 elever i årskurs 9 från Malmö, Göteborg och Stockholm har deltagit i undersökningen. Dessutom har man intervjuat 235 personer som antingen arbetat mot hedersvåld eller som själva har blivit utsatta. I Malmö, där studien avslöjat att de största problemen finns, lever var femte niondeklassare under någon form av hedersförtryck – och var tionde utsätts för våld eller hot – i hederns namn.

 

II. Studien har kartlagt två olika nivåer av hedersförtryck.
Den första nivån handlar om familjer där man lever efter så kallade oskuldsnormer. Det handlar om olika regler och krav som är kopplade främst till döttrarnas sexualitet och ”renhet”. Den andra nivån handlar om familjer där det dessutom anses legitimt att använda våld, eller hot om våld, för att upprätthålla dessa oskuldsnormer.

Studien visar att flickor utsätts för fler och hårdare krav än pojkar. Det handlar om en rad inskränkningar i vardagen. Det handlar om allt, från att inte få välja vilka kläder man vill bära eller vilka fritidsaktiviteter som man vill syssla med, till krav på deltagande i religiösa aktiviteter eller scheman med hushållssysslor som gör att ingen fritid finns kvar.

Socialsekreterare som intervjuats i studien berättar om hur flickor har blivit klockade för att föräldrarna ska veta hur lång tid det tar att gå från skolan och hem. Den som inte lever upp till familjens krav kan drabbas av isolering. Resten av familjen kan låtsas som om personen inte existerar. Ett annat sätt att bestraffa barn som bryter mot normerna är nedsättande ord som ”hora”. En ytterligare metod för kontroll kan bestå av ryktesspridning inom den egna etniska gruppen.

 

III. Även våldet och hoten om våld tar sig olika uttryck.
Det kan handla om rena hot om våld och t.o.m. mord. Men det kan även handla om hot om påtvingade oskuldskontroller, resor till hemlandet eller tvångsäktenskap. Studien visar att det är just bland de ungdomar som lever under hot om våld som de flesta fallen av tvångsäktenskap förekommer. De som begår tydliga brott mot normerna, exempelvis i form av homosexualitet, riskerar att drabbas av de grövsta övergreppen.

De som växer upp under hedersnormer hanterar det på olika sätt. Många tar avstånd och skapar sig egna liv – även om många vittnar om att den kringskurna tillvaron gör att man senare i livet kan få svårt med nära relationer. De blir föräldrar som gör allt för att deras barn ska få en barndom fri från hedersnormer.

 

IV. Andra blir själva en del av hedersförtrycket.
I studien är detta speciellt tydligt bland pojkarna. Över hälften av de pojkar som utsatts för hedersförtryck hade själva, någon eller flera gånger, hotat eller skadat någons pojkvän eller flickvän på grund av deras relation. Var femte av dessa pojkar var också negativa till förbud mot könsstympning och stödde idén om tvångsäktenskap.

Ungefär samma andel ansåg att det var fel att lagstiftningen i Sverige ger samma rättigheter till män och kvinnor.

 

V. Studien visar på stora skillnader mellan de tre städerna.
Det är exempelvis en dubbelt så stor andel av ungdomarna i Malmö som lever under oskuldsnormer jämfört med i Stockholm. Men gemensamt är att personer med utomeuropeisk bakgrund, och de som bor i socialt utsatta förorter, är särskilt utsatta. Ungdomarna själva anger kultur, religion eller rykte som förklaring till att de utsätts för hedersförtryck.

 

VI. Studien visar också på en koppling mellan hedersförtryck och religion.
Ett vanligt krav är att man ska gifta sig med någon från samma religion. Två tredjedelar av de som utsattes för oskuldsnormer i Malmö kom från muslimska familjer, en femtedel från kristna familjer. Men det fanns också svarande som uppgav att deras familj inte var religiös. Bland de som utsattes för våld var andelen religiösa mindre. Risken att utsättas ökar också om mamman eller pappan är arbetslös.

Detta betyder inte att alla muslimer utövar hedersförtryck – detta är viktigt och måste understrykas.

 

VII. De fakta som studien visar är skrämmande.
De understryker behovet av att samhället tar dessa problem på allvar. Samtidigt visar studien på att det finns hopp.
a) en överväldigande majoritet av de ungdomar som utsätts för hedersförtryck är själva motståndare till tvångs- och barnäktenskap,
b) nio av tio flickor som utsätts för oskuldsnormer stöder uppfattningen att män och kvinnor ska ha samma rättigheter,
c) hela 80 procent stöder lagstiftningen om samkönade äktenskap.

Här finns en verklig potential för förändring.

 

VIII. Att det finns hopp är även det intryck som Arbetarpartiet fick då vi bedrev en kampanj mot hedersförtrycket under 2017.
Hela 2 600 umebor skrev under vår namninsamling med krav på att kommunen ska kartlägga hedersförtryckets utbredning i Umeå samt att det krävs ett kommunalt handlingsprogram mot hedersförtrycket.

Dessa krav var inspirerade av en modig kvinnlig liberal som hade krävt att Umeå kommunfullmäktige skulle besluta att kartlägga hedersförtrycket och även utarbeta ett handlingsprogram mot förtryck i hederns namn.

—–     —–     —–     —–     —–

Studiens grundläggande faktainsamling bland de 6 000 eleverna har på ett förtjänstfullt sätt genomförts av Astrid Schlytter, Devin Rexvid och Mariet Ghadimi.
De sammanfattande politiska slutsatserna i studien har sedan gjorts av bland annat Rúna i Baianstovu och Sofia Strid. Dessa slutsatser är inte Arbetarpartiets slutsatser.