Bygg ut stadsbiblioteket till ett kulturhus vid Vasaplan
Rättvisepartiet Socialisterna Enhet säger nej till en flytt av Stadsbiblioteket till ett nytt kulturhus på kajen för 700 miljoner kronor. Istället vill vi bygga ut och utveckla det nuvarande biblioteket. Här nedan följer våra argument mot en flytt:
Lokalerna är fräscha: Det är bara 25 år sedan biblioteket invigdes i nya lokaler. I lokalerna finns idag till magasin och kontor – vilket är positivt. Önskemålen om en avsevärt ökad lokalyta har inte initierats av verksamheten eller personalen – utan kommer uppifrån. Personalens önskemål har istället handlat om en utarmning av verksamheterna där tjänster inte tillsätts när personal går i pension.
Närhet: Dagens bibliotek har en uppenbar närhet till lokaltrafik och parkeringar (Nanna). Det ligger helt enkelt mitt i centrum – precis som Kulturhuset i Stockholm har en absolut central placering.
Kulturkvarteret: Biblioteket är redan idag en viktig del i ett kulturkvarter där Folkets hus och Operan ingår. Här pågår varje vecka olika kulturaktiviteter. En flytt ner till kajen skulle, i praktiken, innebära en delning av Umeås kulturverksamheter.
Flexibilitet: Kommunen äger hela den fastighet som biblioteket ingår i – vilket gör att anpassningar av hus/verksamheter är maximalt smidigt.
Möjlighet till utbyggnad: I utredningen 2010-04-09 (”Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats”) sägs att man kan ”öka nuvarande yta med 450 m2 genom att frilägga idag uthyrda kontorslokaler på plan ett och tre samt en möjlig påbyggnad med en våning ovanpå ljusgården. Detta är inte sant.
Med ombyggnationer skulle man kunna få ut ytterligare åtminstone 3 500 m2. Detta förutsätter att man glasar in trädgården och taket ovanpå dagens tidningshall – vilket skulle skapa ett intressant och lockande rum på Vasaplan. Och ge ett helt våningsplan av utrymme på det stora grustak som nu finns där. Man skulle dessutom kunna frilägga kontorslokaler på plan 1, och göra om dessa till publik yta. Till sist kan man ta kommunfullmäktiges sessionssal i anspråk. Den används ju i snitt inte mer än någon gång i månaden.
Ett alternativt Kulturens Hus: Skulle man dessutom bygga samman bibliotekshuset med Folkets hus skulle man kunna få ett kulturhus. På Folkets hus finns scener som rymmer jazzfestival, folkmusikfestival samt Umeå Open – Sveriges största inomhuspopfestival. Här kan man få den korsbefruktning mellan olika kulturyttringar som man vill skapa med det mycket dyrare Kajbygget. I Folket hus finns också möteslokaler som skulle kunna nyttjas av föreningar på kvällstid. Dessutom skulle man kunna bygga så att man kunde stänga av flödet av folk mellan de båda byggnaderna vid behov.
Kostnaderna: För 700 miljoner, eller 54 miljoner per år, får man ett dyrare bibliotek i ett sämre läge. Idag är kulturnämndens hela budget på 96 miljoner, varav dagens stadsbibliotek står för 11 miljoner. Bara hyreshöjningen motsvarar alltså en ramökning på 50 procent för kulturnämnden. Hur mycket kommer verksamheterna i huset att kosta? Helt klart finns en risk att man utarmar innehållet. I en rapport till Kulturnämnden 2010-04-09 (”Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats”) sägs att: ”För små barn och många äldre är geografisk närhet avgörande för om man kan delta i kulturella aktiviteter.” Detta innebär att det måste finnas anpassade och tillgängliga lokaler för kulturutövning på stadsdelarna. Hur ska tillgängligheten på stadsdelarna kunna förbättras eller ens hållas på dagens nivå om man ska bygga ett kulturens hus med en kostnad på över 50 miljoner kr per år?
Till vad ska lokalerna användas? Ännu finns ingen kartläggning över lokalbehoven i kulturen i Umeå. Frågorna är många: Kommer verksamhetslokaler som redan finns idag – och som är funktionella att slås ut? Är de verksamheter som skulle kunna vara aktuella för en flytt över huvud taget intresserade – eller är hyrorna i det nya huset avskräckande? Med en utbyggnad av det gamla biblioteket skulle kunna ske etappvis – allt eftersom nya lokalbehov uppstår. Och i samråd med kulturverksamheterna. Med det nya kulturhuset får man helt plötsligt 18500 m2 som man måste fylla.
Stadsmiljön – luftkvalité: En placering av Kulturhuset nere vid kajen kommer troligen att öka trafiken mer än en utbyggnad av det nuvarande biblioteket – med samma besöksfrekvens. Av den enkla anledningen att bussarna stannar utanför dörrarna på det gamla biblioteket – medan det är en bra bit att gå från Vasaplan ner till kajen. I samrådshandlingen, Planprogrammet, för förändringarna i Kvarteret Heimdal, skriver man: ”det finns anledning att anta att planen medför ökat överskridande av miljökvalitétsnormen”.
Stadsmiljön – utseende: En utbyggnad av det gamla biblioteket skulle smälta in utomordentligt på Vasaplan. Både bibliotekshuset och Folkets hus är byggda ungefär samtidigt. En sammanbyggnad av dessa hus, där den otrevliga bakgatan mellan de båda husen försvinner, skulle snarare innebära en förbättring av stadsbilden. Med Kulturhuset nere vid kajen ger man sig in i en kulturmiljö av riksintresse (enligt miljöbalken 3 kap § 6). En del av denna kulturmiljö är hamnområdet från strandgatan ner till kajen. Storgatan utpekas som ett kommunikationsstråk som är särskilt representativt för riksintresset kallat ”Storgatsmiljön genom centrum”. Bebyggelsen på mellan 4 -13 våningars höjd kommer att påverka omgivningen negativt.
Staden mellan broarna: I planprogrammet till kv Heimdal, med det nya Kulturhuset, föreslås Strandgatan fortsatt vara öppen för trafik. Men att denna gata ger en barriäreffekt mellan staden och älven var ju tidigare en av utgångspunkterna för en förändring i staden mellan broarna. Och det är inte så lite trafik heller. Enligt en trafikmätning från 2009 handlade det om 5500 fordon per dygn med en maxnivå på 885 per timme – dvs en bil var femte sekund. Dessutom verkar utrymmet mellan Kulturhuset och älvskanten bli mycket litet. Istället för att bli av med en barriär mot älven kan Kulturhusbygget , i sig själv innebära en barriär. Vi ser istället att man jobbar vidare med det förslag som kommunens egna tjänstemän tog fram i december 2001 – där en av de bärande idéerna var att bli kvitt med trafiken längs Strandgatan. Frågan är om detta är möjligt? Hur som helst: slipper man Kulturhuset som en koloss mitt på kajen får man ett öppet stråk ända från arkitekthögskolan till Hamnmagasinet som kommer att vara mycket tilltalande.