Etikett: Vänsterpartiet

Med lögnen som vapen = Vänsterpartiet under Tamara Spiric

Av Jan Hägglund, 13 september 2014 kl 15:02, 1 kommentar

Tamara Spiric skriver i en insändare i VK 12/9: ”Vi har visat i Umeå att politik kan handla om förbättringar när andra ropar på nedskärningar. Att pengar finns till skolan och omsorgen istället för vinster till privata företag och skattesänkningar till dem som redan har”.

Sanningen är den att det krävs nedskärningar i Umeå. Och stora nedskärningar.

Det krävs nämligen stora nedskärningar på skrytprojekten för att pengarna ska räcka – till skola, omsorg och ökad personaltäthet. Men de två partier som nu skriker åt varandra, de som styrt Umeå tillsammans sedan valet 2010, har medvetet prioriterat Kulturhuset väven för 915 miljoner och Äventyrsbadet för 400 miljoner. Detta har drabbat basverksamheterna hårt. Låt oss titta på kostnadsökningarna i budgeten för nästa år (jämfört med i år).

* Äldreomsorgen:
ökningen av antalet gamla och ökad vårdtyngd gör att det behövs 55 miljoner mer år 2015 för att årets vårdkvalitet, och personaltäthet, ska kunna bibehållas. Men det satsas endast 32,7 miljoner. Det handlar alltså om en neskärning på 22,3 miljoner. Denna nedskärning beklagas av Eva Andersson (S). Tamara Spiric (V) kallar nedskärningen för en satsning. Uppenbarligen ljuger kommunalrådet Spiric.
* För- och grundskolan:
ökningen av antalet barn och elever med 427 individer gör att det behövs 56 miljoner mer nästa år, detta för att en ytterligare press på lärarna inte ska leda tillsämre undervisning – det handlar om 427 nya barn och elever. Men S+V+Alliansen satsar inte en enda krona mer. Detta leder till en nedskärning på 56 miljoner.
* Individ och familjeomsorg:
antalet handikappade ökar och ”nya” barn ska placeras. För att samma kvalitet som ifjol ska bibehållas krävs ett tillskott med 32 miljoner. Men S+V+Alliansen tillskjuter ingenting. Resultat: en ytterligare nedskärning med 32 miljoner.

Om vi räknar samman de ökade behoven för de fyra största verksamheterna i Umeå kommun (de tre ovan redovisade plus gymnasiet) krävs det en resursökning med 141,6 miljoner för år 2015 jämförelse med i år – bara för att bibehålla kvaliteten på dagens nåvå. Och för att inte personalen inom äldreomsorg, skola och förskola ska pressas än hårdare. Men S+V satsar endast 27,6 miljoner mer. För alla räknekunniga innebär detta en nedskärning på exakt 114 miljoner. Detta är ganska exakt den extra kostnad som umeborna kommer att få betala för Kulturväven plus Äventyrsbadet – varje år. År efter år.
Och Vänstrpartiet stöder ”väven”. Partiet har, under Spirics ledning, skriftligt berömt sig för att aktivt ha drivit på förverkligandet av projekt som hora ruinera basverksamheterna.

(V) kryper för Balticgruppen – är beredda offra Hamrinsberget
Tamara Spiric påstår också att hon och (V) skulle sakna ”lojalitetsband men byggherrar, riskkapitalister och andra girigburkar i denna stad. Vår lojalitet ligger hos den ensamstående mamman …”. Men i så fall borde individ- och familjeomsorgen ha sluppit nedskärningar på 32 miljoner. Sanningen om (V):s förhållande till girigbukarna kan alla läsa om i VK. I en insändare skriven efter förra valet (25/10-10) skrev (V) följande:

”…Krister Olsson glömmer att Vänsterpartiet som enda parti lyfte Balticgruppens alldeles utmärkta förslag om byggande av ett kombinerat badhus och arena på Hamrinsberget ” men ”(V) fick storstryk i fullmäktige på motionen vi lade i frågan” för detta projekt ”som om den blivit verklighet för Balticgruppens del handlat om en investering i halvmiljardklassen och kanske mer…”.

För den som är läskunnig framgår att (V) dels är beredda att stödja Balticgruppens planer på att förstöra ett av Umeås finaste grönområde Hamrinsberget, dels hur osmakligt (V) kryper för just de byggherrar och girigbukar som Tamara Spiric säger sig sakna band till. Under Spirics ledning har (V) omvandlats till ett parti som systematiskt använder lögnen som vapen.

Ordet ”kärring” är ett grovt övertramp. I övrigt har Holmlund rätt om kommunalrådet Spiric (V).

Av Jan Hägglund, 11 september 2014 kl 09:50, 1 kommentar

Tyvärr har Holmlund svårt att uttrycka sanningen på ett nyanserat sätt. Men under Tamara Spirics ledning har Vänsterpartiet förvandlats till ett hänsynslöshetens parti. På fler än ett sätt. Tamara Spiric har varit den direkt orsaken till att den mycket kompetenta Charlotta Gustavsson, som skulle bygga upp det Kvinnohistoriska Museet i Umeå, gav upp det Kvinnohistoriska projektet och åkte hem till Stockholm. De borde ha haft stora möjligheter att samarbeta. De tillhörde samma parti. Men enligt Charlotta Gustavsson kunde inte kommunalrådet Tamara Spiric hålla den ”armlängds lucka” som en politiker ska göra till tjänstemän i chefsställning inom kulturen (som det var fråga om här). Gustavsson ansåg att kommunalrådet Spiric försökte detaljstyra utformningen av det kvinnohistoriska museet.

Kommunalrådet Tamara Spiric har målmedvetet utnyttjat det faktum att hon är en relativt ung kvinna med invandrarbakgrund för att slippa granskas. Men för oss i Arbetarpartiet är hon ett av tre kommunalråd som sitter i ”Umeå kommuns regering”. Det är allt som betyder något för att hon ska granskas som alla andra makthavare. Och felen ska uppmärksammas.

Under mina 23 år i Umeå kommunfullmäktige har ingen enda politiker, från Moderaterna till Arbetarpartiet, gett sig på tjänstemän i utsatta positioner på samma brutala sätt som maktpolitikern Tamara Spiric har gjort.

En hänsynslös maktmissbrukare. Hon anklagade de två ytterst kompetenta kvinnor, dåvarande ekonomi- samt budgetchefen, för att ha vilselett hela kommunfullmäktige genom att ha framställt kommunens ekonomi i ett sämre skick än den var. Detta kunde ha krossat dessa två personer både som yrkesföreträdare och som människor. Det är en sak att politiker tolkar ett underlag på olika sätt utifrån skilda ideologiska uppfattningar. Så ska det vara. Men den som anklagar en ekonomi- och budgetchef för att förfalska ett budgetunderlag som uppgår (i Umeås fall) till nio-tio miljarder brutto för fram en anklagelse som är så allvarlig att det kan leda till två saker: ett informellt yrkesförbud i form av svartlistning i hela kommun-Sverige samt ett civilrättsligt straff. Det var en fruktansvärd anklagelse – som sedan visade sig vara helt osann. Det är bara att titta på årets budget. Denna innehåller ca 130 miljoner i nedskärningar – i förhållande till de växande behoven inom för- och grundskolan, äldreomsorgen samt individ- och familjeomsorgen. Så nog hade ekonomi- och budgetchefen rätt. Men tror någon Tamara Spiric erkänner det. Nej. Hon är helt oförmögen till en reträtt. Istället så kallar hon dessa nedskärningar för att ”ha satt stopp för årtionden av nedskärningar”. Det var troligen denna direkta lögn på busskurerna som ledde till att Lennart Holmlund tog bladet från munnen. Tyvärr genom att kalla Spiric för kärring istället för maktmissbrukare. Detta är nämligen vad kommunalrådet Spiric (V) är. En hänsynslös maktmissbrukare.

Hennes anklagelser mot de två kvinnliga tjänstemännen slog tillbaka mot henne. Två andra kvinnliga chefer inom Umeå kommun, personal- och rekryteringschefen, gjorde en utredning av vad som hänt. Det fanns elva vittnen till Spirics anklagelser. Utredning överlämnades sedan till en av Sveriges ledande arbetsrättsjurister. Denna ansåg att kommunalrådet Tamara Spiric (V) åtminstone hade gjort sig skyldig till ”kränkande särbehandling” av de två kvinnliga cheferna för kommunens ekonomi- och budgetarbete.

Vissa vill helt enkelt inte tro på sanningen eftersom den är för hemsk när det gäller Spiric (V). Och Holmlunds ordval underlättar inte. Även om han har rätt när det gäller Spirics metod att ljuga rakt av. Men det spelar ingen roll om du är relativt ung, kvinna och har invandrarbakgrund. Är du beredd att ljuga systematiskt och krossa oskyldiga ska du granskas som den makthavare du är. Tamara Spiric blev granskad. Och utslaget var inte smickrande för henne. Det finns ingen annan politiker, från något annat parti, som uppträtt så brutalt mot våra kompetenta kvinnliga chefer som Spiric. Vissa människor väljer att tro att Vänsterpartiet är i opposition – samt leds av en person som skulle kämpa för rättvisa och för kvinnor. Men tyvärr har detta blivit undersökts av experter. Och Spiric skulle ha tvingats avgå som kommunalråd om hon representerat något annat parti. Sanningen är att Vänsterpartiet har styrt Umeå kommun i fyra år tillsammans med Socialdemokraterna. Alla negativa beslut som fattats är Vänsterpartiet ansvariga för – i precis samma utsträckning som Socialdemokraterna. Men här kommer Tamara Spiric största lögn. Hon har systematiskt gjort utspel som gjort att många umebor inte trott att Vänsterpartiet delat regeringsansvaret för Umeå kommun med Socialdemokraterna.

Två färska exempel på denna Spirics metod att ljuga. 1. Hon påstod i VK:s porträttet att hon varit emot Kulturhuset väven nere på Kajen (för 915 miljoner varav kommunen ska betala hälften). Hon påstår att hon och (V) har ”ärvt” denna enorma felsatsning med kommunens pengar. 2. Kommunalrådet Spiric (V) påstår att den senaste budgeten innebar en satsning på äldreomsorgen och därmed på kvinnorna i detta kvinnodominerade yrke.

Sanningen är att Vänsterpartiet har stött Kulturväven från första stund. Det var därför de svek sitt vallöfte från år 2010 att kämpa för att Stadsbiblioteket skulle få bli kvar vid Vasagatan. Stadsbiblioteket utgör fortfarande det huvudsakliga innehållet i ”väven”. Men (V) inte bara röstade för att anslå pengar samt för att anta den detaljplan som gjorde kulturväven möjlig. (V) lämnade på eget bevåg in en protokollsanteckning för att ytterligare understryka sitt stöd för ”kulturväven”. Denna protokollsanteckning från mötet med Umeå kommunfullmäktige den 29/8-2011 lyder:

”1. Till att börja med: Vänsterpartiet står bakom projekterande och byggande av det planerade Kulturhuset. Inte enbart utifrån en passiv position, utan (V) har genom att vara aktivt och pådrivande i beslutsprocessen verksamt dragit sitt strå till stacken… ”!

Denna protokollsanteckning visar både att (V) hela tiden varit för ”väven”. Istället för att motvilligt ha ärvt detta projekt har partiet, som de själva skriver, varit”.. aktivt och pådrivande i beslutsprocessen…” och därmed ”… verksamt dragit sitt strå till stacken…” vad gäller förverkligandet av detta ekonomiska hot mot äldreomsorg, skola, personaltäthet och Umeås kulturliv.

När det gäller satsningen, som Tamara Spiric talar om – när det gäller äldreomsorgen – så ljuger Spirics hänsynslöst även i detta fall. Det hade krävt ett tillskott på 55 miljoner för att bevara samma arbetsförhållanden för de anställda och samma servicenivå för brukarna inom äldreomsorgen. Men (S) och (V) tillsköt endast 32,7 miljoner. Socialnämndens ordförande Eva Andersson (S) erkände att detta var beklagligt. Vilket det var (se här de första effekterna av skrytprojekten). Men Eva Anderson sa ärligt som det var. Tamara Spiric kallade däremot en nedskärning på 22,3 miljoner för en satsning. Så dålig är inte Tamara Spiric i matte. Det är en medveten lögn. Denna nedskärning innebär en attack på de anställda i den kvinnodominerade äldreomsorgen. Spiric kallar sig feminist. Det borde hon inte göra. Hon angriper just kvinnorna. Både duktiga kvinnor i chefsställning och duktiga kvinnor inom äldreomsorgen. Och även inom för- och grundskola. Angreppen sker på olika sätt. Men det är likafullt angrepp. Mot kvinnor i både chefs- och arbetarställning. Från ett överbetalt kommunalråd och makthavare.

Spiric är en hänsynslös maktpolitiker. Hennes mål är riksdagen. Personligen tror jag att hon är ute efter positionen som ledare inom Vänsterpartiet. Då Jonas Sjöstedt fördes fram som kandidat första gången var Spiric spontana reaktion att (V) skulle ledas av en kvinna eftersom det var ett feministiskt parti. Detta direktsändes i riksradion.

Det finns många bra vänsterpartister i Umeå. Men flera av dessa har antingen lämnat den aktiva kommunalpolitiken eller skrämts till tystnad. För Spiric har gått lika hårt fram i sitt eget parti som mot kommunens kvinnor. Detta om man får tro insändare i lokalpressen skrivna av folk från vänsterpartiet. Spiric skrämmer många. Men hon är inte skrämmande alls. Hon är bara en av många hänsynslösa karriärister. Det enda annorlunda med henne är att hon råkar vara från Bosnien. Men en maktmänniska ska avslöjas oavsett var de kommer ifrån. I Jugoslavien störtades maktmänniskorna. Naturligtvis ger en bakgrund därifrån inget frikort att brutalisera omgivningen i Umeå.

Det naturliga vore att de vänsterpartister som tryckts ned av Spirics hårda regim röstar på Arbetarpartiet i Umeå kommunalval.

Lögner kan inte dölja att Vänsterpartiet skär ned ytterligare inom äldreomsorg, för- och grundskola

Av Jan Hägglund, 3 september 2014 kl 11:16, 3 kommentarer

Umeå kommun styrs av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I budgeten för nästa år ökar behoven kraftigt. Skälet är främst att antalet äldre, barn- och grundskoleelever ökar. Om de ökade behoven inom äldreomsorgen skulle tillgodoses kräver detta ett tillskott med 55 miljoner. Då skulle kvaliteten på omsorgen och pressen på personalen vara densamma. Men (S) och (V) tillskjuter endast 33 miljoner kr. Detta innebär en nedskärning, i förhållande till de ökande behoven, med hela 22 miljoner kr. För varje vårdtagare, och för arbetarkvinnorna inom äldreomsorgen, innebär detta nya nedskärningar.

Situationen är densamma inom för- och grundskolan. Där ökar behoven med 56 miljoner. Här skjuter inte (S) och (V) till en enda varaktig krona. Jag skriver varaktig. För både när det gäller äldreomsorg och för- och grundskolan pytsar de styrande partierna ut pengar i olika ”projekt”. Men pengarna gäller nu endast för ett år. Därför kan inga nya äldreboenden och skolor byggas eller någon fast personal anställas.

Socialnämndens ordförande, Eva Andersson (S), sa under budgetdebatten att behovsökningen inom äldreomsorgen inte hade kunnat täckas. Detta var ärligt. Men Tamara Spiric (V) har en annan uppfattning. I en VK-intervju (28/8-14) anser hon att ”vi har full finansiering inom äldreomsorgen och det är en feministisk åtgärd för det är ett kvinnodominerat yrke”. Kommunalrådet Spiric (V) erkänner uppenbarligen inte, till skillnad från Eva Andersson (S), förekomsten av glappet mellan tillskottet på 33 miljoner och behovet av 55 miljoner. Men den som kan räkna vet att de 33 miljonerna endast täcker 60 procent av behovsökningen inom äldreomsorgen på 55 miljoner kr!

Skillnaden mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är denna: (S) tar ansvar både för maktens möjligheter att förverkliga projekt OCH för maktens pris – som innebär att stå för impopulära beslut. Kommunalrådet Tamara Spiric (V) är dock endast villig att ta ansvar för maktens positiva sida. Då det blir dags att ta ansvar för impopulära beslut förnekar hon att deras existens. Det är detta som leder till Vänsterpartiets svek och lögner.

Ett av kommunalrådet Tamara Spirics mest uppenbara svek handlade om stadsbiblioteket. Före valet 2010 lovade hon att Vänsterpartiet skulle kämpa för att stadsbiblioteket skulle få vara kvar vid Vasaplan. Men då Lennart Holmlund (S) erbjöd (V) toppositioner (Tamara Spiric fick en kommunalrådsplats) så kovände (V). I nämnda VK-intervju finns ett citat från Tamara Spiric där hon säger ”Jag säljer inte ut mig”. Men när det gäller stadsbiblioteket var detta just vad Tamara Spiric gjorde. En kort tid efter valet 2010 svek (V) och Spiric sitt vallöfte och sedan dess har partiet stött flytten av stadsbiblioteket till Kulturhuset Väven på kajen.

Men det är inte nog med detta.

I ett försök att dölja det första sveket (stadsbiblioteket) hemfaller Spiric till lögner som är lika grova som lätt avslöjade. Låt oss återigen titta på VK-intervjun. Där finns ett annat citat av kommunalrådet Spiric. I detta säger Spiric, apropå kulturväven dit stadsbiblioteket ska flyttas, följande: ”Jag tycker inte att väven skulle ha byggts för det är ett fruktansvärt dyrt projekt, men nu har vi fått ärva det …”.

Denna lögn är en ren förolämpning mot umeborna!

Det är uppenbart att Spiric (V) räknar med att folk inte ska minnas vad som hände. Men Spirics fräcka lögner avslöjas av de beslutsprotokoll som upprättas i samband med Umeå kommunfullmäktiges möten.

Låt oss upprepa: Tamara Spiric säger rakt ut i VK-intervjun att hennes åsikt var att ”väven” [inte] ”skulle ha byggts”. Kommunalrådet Spiric påstår till och med att hon har fått ”ärva det”.

Ok. Låt oss nu se de vad de skriftliga beslutsprotokollen visar?

Beslut nr 1: Den 31 januari 2011 skulle Umeå kommunfullmäktige bl a besluta om följande: att det som idag kallas för Kulturhuset väven skulle drivas i form av ett gemensamt bolag mellan Umeå kommun och Balticgruppen; att projektet skulle vara färdigställt vid årsskiftet 2013/2014; att en högsta nivå för byggkostnaderna fastställdes till 26 000 kr per kvadratmeter BTA (brutto-area). Bifall stod mot avslag. Ingen enda vänsterpartist röstade Nej till beslutet. Partiet slöt upp för ”Väven” tillsammans med (S) och Alliansen. Detta skedde under Tamara Spirics ledning.

Beslut nr 2: Sju månader senare, den 29 augusti samma år, skulle den detaljplan antas som var förutsättningen för att ”Väven” skulle kunna börja byggas. Bifall stod mot återremiss. Ingen vänsterpartist försökte stoppa bygget. Partiet slöt upp för ”Väven” tillsammans med (S) och Alliansen. Tamara Spiric stod bakom beslutet fullt ut.

Men det mest intressanta är Vänsterpartiets protokollsanteckning!

Det räckte nämligen inte för Vänsterpartiet att bara rösta för detaljplanen. I sin iver att visa Lennart Holmlund, Balticgruppen och Alliansen hur pålitliga partiet var, i sitt stöd för Kulturhuset Väven, bifogade Vänsterpartiet en särskild anteckning till protokollet. Denna anteckning är särskilt avslöjande när det gäller med vilken iver (V) både ville bygga Kulturhuset Väven – och därmed flytta stadsbiblioteket (in i Väven).

Protokollsanteckningen lyder som följer (min kursivering):

”1. Till att börja med: Vänsterpartiet står bakom projekterande och byggande av det planerande Kulturhuset. Inte enbart utifrån en passiv position, utan (V) har genom att vara aktivt och pådrivande i beslutsprocessen verksamt dragit sitt strå till stacken… ”!

Den som kan läsa har ingen svårighet att se sanningen – trots Spirics försök att dölja denna:

1. (V) i Umeå röstade för samarbetet med Balticgruppen; partiet röstade även för den kostnadskalkyl som lett fram till dagens fruktansvärda utgifter för Kulturhuset Väven; detta skedde den 31/1-2011,

2. (V) i Umeå röstade för den detaljplan som möjliggjorde byggstarten för Kulturhuset Väven; detta skedde den 29/8-2011,

3. (V) i Umeå var så ivriga att visa (S), Baltic och Alliansen sitt pålitliga stöd för ”Väven” att partiet bifogade en protokollsanteckning där (V) särskilt underströk sitt aktiva stöd och agerande för att Kulturhuset Väven skulle bli till – ett agerande från (V) och kommunalrådet Spiric som därmed bidragit till att beröva äldreomsorgen, för- och grundskolan samt personalen ekonomiska resurser. Detsamma gäller kulturen. Detta märks bl a genom att varken äldreomsorgen eller för- och grundskolan får de pengar de behöver för att täcka sina ökade behov.

De två protokollen samt protokollsanteckningen avslöjar Spirics grova lögner. För den som vill läsa står det, hur tydligt som helst, att kommunalrådet Spiric, och Vänsterpartiet i övrigt, inte ärvde något projekt som de var motståndare till. Det framgår ingenstans att Spiric skulle ha ansett att ”Väven” var fruktansvärt dyr. Det protokollsanteckningen visar är att (V) har varit pådrivande för att Kulturhuset Väven skulle byggas. Det enda fruktansvärda är Tamara Spirics lögner. Det som drivit in Vänsterpartiet i detta nät av grova politiska lögner och självmotsägelser är partiets vilja att både vara en del av makten i kommunstyrelsen – tillsammans med Lennart Holmlund – och samtidigt vara fritt och obundet då det passar. Men detta är en omöjlighet.

Arbetarpartiet kämpade ensamma mot Kulturhusanhängarna under hela 2011. Vi insåg mycket tidigt att skrytprojekten skulle slå mot äldreomsorg, för- och grundskolan och mot möjligheten att öka personaltätheten. Men också mot kulturen i Umeå. Vi fick ta mycket skit inne i kommunfullmäktige för att vi vågade rösta nej till skrytprojekt som Kulturhuset Väven och till Äventyrsbadet. Men detta uppvägdes mer än väl av det stöd vi hela tiden har känt ute bland vanligt folk då vi hållit torgmöten i centrum, knackat dörr ute på olika stadsdelar eller besökt kommunala och andra arbetsplatser.

Det Spiric nu försöker sig på är en ny lögn av samma sort som hon bedrog väljarna med 2010. Före valet 2010 dolde Tamara Spiric att hon ville flytta stadsbiblioteket till ”Väven”. Före valet 2014 försöker kommunalrådet Spiric slå i folk att hon aldrig ens har velat bygga den ”Väv” dit hon, sedan strax efter valet 2010, har arbetat så hårt för att flytta stadsbiblioteket.

Arbetarpartiet vill tvärstoppa flytten av stadsbiblioteket och låta detta vara kvar i lokalerna vid Vasaplan. Dessa kontrolleras fortfarande av Umeå kommunkoncern. Samtidigt vill vi påbörja arbetet med att hyra ut lokalerna i Kulturhuset väven till mer kapitalstarka grupper – grupper som Baltic och affärsbankerna. Om pengarna ska räcka till äldreomsorgen, skolan och ökad personaltäthet måste badet bantas och kommunen backa ut ur ”väven”. Sossarna, Vänstern och Alliansen har misslyckats. Nu är det vår tur i kommunalpolitiken.

Länkar till utdrag ur protokollen från kommunfullmäktige 31 jan samt 29 aug 2011:

Lasse Jacobsson tvingas be om ursäkt – därför kan inte (V) hantera personalfrågor

Av Jan Hägglund, 8 mars 2014 kl 11:10, 9 kommentarer

Vänsterpartiet kan uppenbarligen inte hantera personalfrågor i Umeå kommun. Varför? Detta hänger samman med att partiet inte kan hantera Makten som det innebär att styra en kommun. Och (V) har styrt Umeå tillsammans med (S) sedan valet 2010.

Men låt oss beskriva vad som hänt.

Lasse Jacobsson, ordförande i Tekniska Nämnden, Vänsterpartiet, har i en skrivelse bett personal i tekniska nämnden om ursäkt. Bakom ursäkten finns Jacobssons agerande mot en rad tjänstemän i samband med de artiklar som skrevs i Västerbottens-Kuriren om Apberget. Det har framkommit att personer bland kommunens tekniska personal anser att Jacobsson utgör ett arbetsmiljöproblem.

Tyvärr har Jacobsson smutskastat personalen offentligt. Men den skrivelse han använt för att be om ursäkt har inte sänts till media. Om man har kastat smuts på folk offentligt, och sedan ber om ursäkt, då ska även ursäkten vara offentlig. Tyvärr är inte Jacobssons ursäkt offentlig – av egen kraft. Men den kommer att bli offentlig eftersom flera folkvalda bloggar om den. Jag har hämtat sakuppgifterna i denna blogg från Andreas Lundgren, vice ordförande (S), i tekniska nämnden. Det finns även en uppgift som säger att två chefer på fastighetsavdelningen har sagt upp sig (ligger under Tekniska Nämnden). Detta har samband med den arbetsmiljö som uppstått under Lars Jacobssons ledning.

Men det finns även andra i Vänsterpartiet som har gett sig på Umeå kommuns personal. Tamara Spiric, Vänsterpartiets gruppledare, anmäldes för ”kränkande särbehandling” av två kvinnliga ekonomichefer. Efter en utredning gjord av kommunens rekryteringschef och personalchef överlämnades materialet till en av Sveriges främsta arbetsrättsjurister. Denne ansåg att Tamara Spiric gjort sig skyldig till kränkande särbehandling av de två kvinnliga tjänstemännen. Detta är tyvärr inte allt. Ett antal månader tidigare hade kommunen rekryterat en annan kvinna som chef för att bygga upp det kvinnohistoriska museet i Umeå. Hon var den första att säga upp sig. Det uttalade skälet var att Tamara Spiric inte hade vett att hålla ”armlängds avstånd” när det gällde hennes arbete.

I Umeå har Vänsterpartiets agerande mot kommunens personal utgjort en skandal. Och till dess att Lasse Jacobsson gör sin ursäkt mot personalen offentligt så utgör Vänsterpartiets agerande mot personalen en PÅGÅENDE skandal.

Varför klarar då inte (V) av att hantera personalen? Det är inte så svårt att begripa. Det handlar om V:s oförmåga att hantera makt. Den som sätter sig att styra en kommun, som Vänsterpartiet gjort tillsammans med Socialdemokraterna efter valet 2010, måste förstå att makten har två sidor. Dels ger makt en möjlighet att förverkliga sitt partis idéer. I bästa fall. Dels tvingas partiet ta ansvar även för obekväma beslut.

Vänsterpartiet i Umeå klarar den ena sidan: att FÖRSÖKA påvisa att deras inträde i Umeå kommuns regering exempelvis skulle innebära att det skulle bli endast 15 barn per grupp i dagis för 2013 års utgång (vilket inte stämmer). Men Vänsterpartiet klarar inte den andra sidan: att ta ansvar för obekväma beslut. Då Umeå kommuns ekonomi försämrades, dels tillfälligt, dels p g a alla skrytprojekt, så blev budgeten för valåret 2014 en nedskärningsbudget. Detta var inte vad (V) och Tamara Spiric hade tänkt sig. Vänsterpartiet hade tänkt sig att gå till val på en budget där de skulle kunna säga ”titta vad bra vi är”. Så vad gör Vänsterpartiet då verkligheten inte blir som de vill? Tamara Spiric ger sig på de två högsta kvinnliga ekonomiska tjänstemännen i Umeå kommun och påstår att de har förfalskat det ekonomiska underlaget för budgeten. Men hon går längre än så. Tamara Spiric anklagar dessa två kvinnor för att driva en egen högerpolitik.

Kvinnor i Umeå kommun, kvinnliga chefer i Umeå, får alltså ta skulden för Vänsterpartiets oförmåga att hantera maktens besvärliga sida. Den sida som har att göra med att fatta obekväma beslut. Vänsterpartiet skulle ju ha kunnat ge sig på sin koalitionspartner (S). Men om Tamara Spiric hade angripit Socialdemokraterna på samma våldsamma sätt som de angrep de två kvinnliga cheferna så hade samarbetet spruckit mellan (S) och (V). Därför gav sig Tamara Spiric på de två kvinnliga ekonomicheferna. Och fick sedan en anmälning på sig – som en av Sveriges ledande arbetsrättsjurister ansåg var berättigad.

Vänsterpartiet vill framställa sig som kvinnornas bästa vän inom Umeå. Detta gäller definitivt inte för kommunens personal. Det är samma mekanism som ligger bakom Lasse Jacobssons agerande mot tjänstemännen i Tekniska Nämnden.

Vänsterpartiet – i Umeå kommun och under nuvarande ledning – är inte ett parti som personalen kan lita på. Partiets oförmåga att hantera maktens båda sidor gör att det spelar ett dubbelspel. Och detta dubbelspel går ut över personalen i Umeå kommun. Men dubbelspelet syntes även i samband med flytten av stadsdelsbiblioteket. Där lovade Tamara Spiric i en VK-intervju att arbeta för att ”stadsbibblan” skulle få vara kvar vid i sina nuvarande lokaler vid Vasaplan. Strax före valet. Strax efter valet ändrade sig (V) och agerade för att stadsbiblioteket skulle flytta till Kulturhuset ”väven” på kajen. Detta var helt logiskt med tanke på hur aktivt (V) anser sig ha agerat för att få till stånd detta skrytbygge (idag beräknas kostnaden ligga på 915 miljoner – att delas mellan Balticgruppen och Umeås skattebetalare). Men det hade ju varit ärligare att berätta att Vänsterpartiet skulle rösta för en flytt före valet – istället för att ljuga för väljarna.

Det krävs en politik för knegarna i Umeå kommun – för män och kvinnor, för arbetare och tjänstemän; för de som arbetar, ska arbeta när de blir äldre eller har arbetat och idag är pensionärer. Och för de arbetslösa. Men Vänsterpartiet i Umeå kommun, under sin nuvarande ledning, är inget parti för knegarna. Det kan ett antal kvinnliga tjänstemän i Umeå kommun vittna om.

Maktelitens felinvesteringar i skrytprojekt hotar ruinera Umeå kommun

Av Jan Hägglund, 21 oktober 2013 kl 09:26, Bli först att kommentera

Ingress.
Makteliten i Umeå har agerat sällsynt oansvarigt. Det är tid att makteliten ställs till ansvar. Vi ska återkomma till vilka som ingår i makteliten. Men låt oss först beskriva maktelitens ansvarslösa felinvesteringar och aggressiva reaktioner då verkligheten hinner upp denna elit.

Deras beslut har nämligen redan påbörjat en process som kommer att utarma äldreomsorg och hemtjänst, för- och grundskola. Maktelitens oansvariga beslut hotar även den nödvändiga utbyggnadstakten för, och underhållet, av de lokaler som krävs för undervisning och barnomsorg.

Två förödande felinvesteringar.

Bara två av skrytbyggen riskerar ensamma att kvadda kommunens ekonomi. Det handlar om besluten att bygga det redan uppförda Kulturhuset ”Väven” nere på kajen samt det planerade Äventyrsbadet intill ÖK. Jämför vi den ökade kostnaden för att driva kulturhuset på kajen, samt det nya Äventyrsbadet vid ÖK, med dagens anläggningar (stadsbiblioteket vid Vasaplan och Badhuset vid Gammlia) så blir fördyringen 125 miljoner kr. Per år! (Detta enligt budgethandlingarna som producerades i april men som blev offentliga i oktober). På tio års sikt blir det 1 250 miljoner kr – i onödiga utlägg. Och detta utgör en del av maktelitens felinvesteringar som hotar att ruinera kommunen. Och som bl a hotar äldreomsorg, för- och grundskola samt nödvändiga lokaler.

Hotande konsekvenser som inte kommer ut via nyhetsbevakningen

Låt oss sammanfatta V+S-förslaget till budget för år 2014 i tre punkter:

A. De förnekar att budgeten innebär nedskärningar i verksamheterna skola och omsorg – men nedskärningarna uppgår till ganska precis hundra (100) miljoner,
B. dessa nedskärningar är inte nödvändiga – beroende på att Umeå, än så länge, har en så stark ekonomi (exempelvis i en dold förmögenhet),
C. men om kommunen, under åren framöver, satsar pengar på nya skrytbyggen som Äventyrsbadet vid ÖK, istället för att satsa på att dra sig ur Kulturväven på kajen, så kommer detta att ruinera Umeå – vilket kommer att hota både omsorgen om äldre och undervisningen av de yngre.

Aggressiva reaktioner då verkligheten hinner ikapp.

Detta vill inte makteliten höra. Men den (makteliten) kan inte hjälpa att konsekvenserna av deras massiva felinvesteringar nu håller på att hinna upp den. När så sker reagerar makteliten aggressivt. Låt oss börja med att hämta två exempel från den del av makteliten vars uppgift det är att lura de umebor som ”vill vara vänster” (alltså Vänsterpartiet) att det som i verkligheten är vägen åt helvete faktiskt är vägen till, om inte himlen, så i alla fall till något bra. Låt oss ta två exempel: ett kortsiktigt/enfaldigt och ett brutalt.

Tekniska nämndens ordförande, vänsterpartisten Lasse Jacobsson (som tillhör ett av de två partier V + S som styr Umeå kommun) uttalade sig nyligen om nedskärningarna inom den tekniska sektorn. Innebörden av Jacobssons uttalande var dessa inte var så farliga eftersom barn måste gå före hårdare sektorer. Vänsterpartiets Jacobsson verkar inte känna till att förskoleundervisningen sker i lokaler. Beroende på att det redan tidigare förekommit exakt samma resonemang tvingas Umeå kommun nu rusta upp hela tio förskolor p g a fuktskador. Detta är alltså resultatet av bristande investeringar i form av underhåll – och uppenbart vill Jacobsson ha mer av den varan. Men åtgärdas inte problemen nu kommer snart barnen att vistas i ”sjuka hus”. Och detta kommer i sin tur att leda till sjukdom både bland barn och vuxen personal. Under 2014 kommer fuktskadorna från tidigare år att åtgärdas. Men det hade blivit billigare om man vidtagit förebyggande åtgärder så att dessa aldrig uppstått.

Det andra exemplet på aggressivitet utgörs av Tamara Spiric angrepp på två av Umeå kommuns kvinnliga chefer. Tamara Spiric är Vänsterpartiets kommunalråd och utgör en av ledamöterna i Umeås själva regering. Då effekterna av de beslut som makteliten fattat (i vilken Spiric själv ingår) slutligen stod klar för henne ledde detta inte till självrannsakan (vi ska återkomma till varför detta borde ha varit det naturliga). Nej, istället angrep det vänsterpartistiska kommunalrådet de båda kvinnliga ekonomerna. Inför elva vittnen påstod Spiric att dessa”manipulerat” det ekonomiska sifferunderlaget till den budget som ska antas den 28 oktober. Spirics uttalande innebar att hon anklagade de båda kvinnliga tjänstemännen för grovt tjänstefel. Och kvinnorna anmälde kommunalrådet och makthavaren Tamara Spiric (V) för kränkning och för att utgöra ett arbetsmiljöproblem. En utredning gjordes och en av Sveriges ledande experter på området uttalade sig. I utlåtandet ansågs Tamara Spiric ha kränkt de båda kvinnorna. Detta är en fullständigt unik händelse inom Umeå kommun. Detta bör ses i ljuset att Spiric, genom sitt uppträdande, fått den kvinnliga chef som anställts för att bygga upp det kvinnohistoriska museet att säga upp sig.

Varför borde just Spiric (V), ställd inför de hemska konsekvenserna av sina beslut, reagera med ödmjukhet? Varför har Spiric ett speciellt ansvar att försöka stoppa marschen mot den ekonomiska ruinen?

Jo, därför att Spiric bara någon vecka före valet 2010 lovade att dagens Stadsbibliotek skulle vara kvar vid Vasaplan. Men när Socialdemokraterna, efter valet, lockade med kommunalrådspost och platser i Umeås regering bröts snabbt löftet om Stadsbiblioteket. Och Tamara Spiric, tillsammans med resten av V, röstade både för att bygga Kulturhuset ”Väven” nere på kajen och för att tvångsförflytta Stadsbiblioteket. Spiric borde ha ångrat sin medverkan i detta katastrofala beslut. Speciellt som det innebar ett brott mot ett vallöfte. Men istället kom utfallen mot två kvinnliga chefer för att ha manipulerat siffrorna. Därmed underminerade Tamara Spiric ytterligare förtroendet för sig själv, och för sitt parti, hos de umebor som verkligen följer med i turerna. Uppenbarligen räknar Spiric med att det inte är så många som gör det.

Upprättelse för de båda kvinnliga cheferna

Kom ihåg att det förslag från tjänstemännen som gjorde Spiric mest upprörd i våras var att använda s.k. ”projektpengar” för att täcka underskotten i nämndernas ordinarie budgetar. Nu är det just detta förslag som är det stora numret i budgeten för 2014 för S och V. Det som i våras, enligt Spiric, var ”högerpolitik” och ”manipulation” hålls nu fram av samma Spiric som ett genialt sätt att ”undvika nedskärningar”. (Trots detta är nedskärningarna inom skola och omsorger ca 100 miljoner kr)

Otack är världens lön. För dessa båda kvinnor. Och Spiric – hon ångar på som en rysk stridsvagn modell T 34. För så gör makteliten. Och Spiric är inte ensam.

Avrundning och frestelser…

Men är det bara Vänsterpartiet som reagerar aggressivt? Nej – se bara på Holmlunds senaste blogg-påhopp på Föreningen Byggnadskultur.

Och är den moderatledda borgerliga alliansen bättre än V+S-budgeten? Nej – se bara hur de velat sälja stora av Bostadens fastighetsbestånd.

Men de andra delarna av maktelitens speciella ansvar, och reaktioner, får bli ämnet för kommande bloggar. Liksom en genomgång av alliansens budget.

Vi syns.

Skrivet en ångestens kväll, söndag den 20 oktober.

Vardagsverksamheterna kommer i kläm då S och V fullföljer skrytprojekten

Av Jan Hägglund, 16 oktober 2013 kl 08:04, Bli först att kommentera

Det finns ett stort behov av att öka personaltätheten inom äldreomsorg och skola. I den budget som S och V lägger för 2014 uteblir dessa satsningar. Istället fullföljs linjen av att satsa på skrytprojekt. Skrytprojekt som dessutom inte är finansierade! Den totala kostnaden för att bygga kulturhuset ”Väven” på kajen beräknas öka från 700 miljoner kr till 910 miljoner kr (varav Umeå kommun står för hälften). Den årliga driftskostnaden för kulturhuset har i budgethandlingarna uppgivits vara 148 miljoner kronor – per år, varje år. I det ingår hyra och drift. För att täcka dessa kostnader ska Stadsbiblioteket och några andra verksamheter tvingas flytta in i det stora huset på kajen. Detta beräknas ge 50 miljoner kr. Hyran kommer att gå på 65 miljoner per helår (för 2014 blir det 32,5 miljoner). Utgifterna för detta skrytbygge är inte finansierade i den budget som S och V lägger.

Detsamma gäller för Äventyrsbadet på Mimerskolans fotbollsplan. Kostnaden för detta bygge ligger strax under 400 miljoner kr. Ansvariga tjänstemän uppger att den årliga driftskostnaden kommer att ligga på 25 miljoner kr mer än dagens badhus. I den budget som S och V har lagt är inte dessa 25 miljoner kr finansierade fullt ut.

Det är mycket som blir lidande på grund av detta. Satsningen på skrytbyggena sker bland annat på bekostnad av upprustning av gamla fastigheter, som exempelvis Sofiehemsskolan, Rödängsskolan och Tegs Centralskola.

Skrytprojekten prioriteras alltså före vardagsverksamheterna. Detta gäller i form av utebliven satsning på mer personal, bättre vikariesituation och ett avskaffande av de så illa omtyckta delade turerna. Men även i form av att det nödvändiga underhållet av äldre byggnader, som inhyser skolor, förskolor och äldreboenden, eftersätts. Detsamma kommer att gälla för gator, cykelstråk samt snöröjning.

I våras fick Vänsterpartiets gruppledare Tamara Spiric, och hennes vapendragare Lasse Jacobsson, närmast krupp då tjänstemännen i Umeå kommun presenterade de ekonomiska förutsättningarna för budgetarna för år 2014 och framöver. S och V hade nämligen lagt beslag på cirka 200 miljoner kr i en form av ”utspelspengar”. Ett av skälen till att Tamara Spiric smutskastade två kvinnliga chefstjänstemän var att dessa föreslagit att ”utspelspengarna” skulle användas inom den ordinarie verksamheten (skola, förskola, äldreomsorg). Men det som hindrar att 2014 års budget blir en total katastrof är att just detta tjänstemannaförslag omsätts i verkligheten. Som vanligt försöker Vänsterpartiet dölja sanningen. Dels berömmer man sig av att ha använt dessa 200 miljoner till ungdomsjobb, satsningar inom äldreomsorgen, m.m, dels berömmer man sig av att ha dämpat stålbadet genom att följa tjänstemannaförslaget och satsa pengarna inom just den ordinarie verksamheten. Men det går inte att använda samma pengar två gånger.

Denna budget är en seger för de kvinnliga tjänstemän som Tamara Spiric angrep så hårt i våras. Något som för övrigt ledde till att hon blev anmäld för kränkande särbehandling (Spiric hade påstått att de båda kvinnliga ekonomerna hade ”manipulerat” siffrorna i budgetunderlaget).

Varför det s.k ”stålbadet” mot kommunens verksamheter mildras år 2014 beror på att S och V skjuter problemen framför sig. Detta genom att använda engångsinkomster för just detta år. Ska Umeå kommuns vardagsverksamheter, såsom skola, barn- och äldreomsorg samt underhåll av gator och fastigheter, kunna upprätthållas måste det sparas någonstans. För oss är sparmålen självklara: kommunen måste göra allt för att dra sig ur kulturhuset på kajen; kommunen måste också låta bli att bygga äventyrsbadet mitt i centrala Umeå – detta både av ekonomiska och miljömässiga skäl. Som alla vet är luften i centrala Umeå farlig att andas. Ett äventyrsbad kommer att göra den än värre. Och vi får betala 400 miljoner kronor för nöjet.

Vänsterpartiet i opposition mot sig själv, igen!

Av Jan Hägglund, 3 februari 2012 kl 15:31, 1 kommentar

Denna gång handlar det om luftföroreningarna i Umeå

I gårdagens VK gjorde Vänsterpartiet ett utspel om att stänga av Storgatan för biltrafik.

Vi i Arbetarpartiet (tidigare Rättvisepartiet Offensiv) fick inget stöd av Vänsterpartiet i kampen mot luftföroreningarna längs Storgatan. Detta vare sig när det gällde flytten av Stadsbiblioteket/bygget av Kulturens hus eller när det gällde bygget av ett nytt höghus vid Thulehuset. Därför är det med stor förvåning som jag läste att V, helt plötsligt, har upptäckt luftföroreningarna på Storgatan – en fråga som vi alltså har drivit under lång tid. Men som Vänsterpartiet inte brytt sig om.

Problemet är följande: hur kan Vänsterpartiet godkänna förändring efter förändring i centrala Umeå, som alla ökar utsläppen från trafiken (bland annat på just Storgatan), å ena sidan – och å andra sidan plötsligt göra detta utspel?

Vänsterpartiet utgör tillsammans med Socialdemokraterna "regeringen", dvs kommunstyrelsen, i Umeå. Samtidigt agerar V i fråga efter fråga som en opposition mot sig själv! Förra gången handlade det om kommunalrådet Tamara Spiric (V) gåvor till sju stycken anställda inom äldreomsorgen. Som arbetsgivare stöder inte Spiric fackföreningen Kommunals avtalskrav, där bland annat en jämställdhetspott ingår. Som vänsterpartist är hon ute och delar ut pengar till några få kommunalare som råkar arbeta just den dagen på just den platsen. Det går inte ihop.

På facebook kan man läsa att en vänsterpartist tyckte det var en bra idé att dela ut pengarna eftersom de fick så stor uppmärksamhet i media. Ungefär som om de köpt reklamplats! Vi i Arbetarpartiet tycker att detta sätt att utnyttja anställda är cyniskt och vi kan inte fatta hur media går på något så genomskinligt.

I grunden handlar det dock om två allvarliga saker.
1. Är Vänsterpartiet med i Umeås "regering" eller tillhör de oppositionen? Det går nämligen inte att vara i opposition mot sig själv i hur många frågor som helst – och samtidigt bevara sin trovärdighet.
2. Vänsterpartiet saknar en genomtänkt miljöpolitik för Umeå kommun – och gör därför desperata utspel.

Här nedan kan du läsa en interpellation som vi från Arbetarpartiet har skickat in. Vi vill nämligen diskutera dessa frågor på nästa kommunfullmäktige, den 27 februari. Vårt syfte är att få reda på vilka partier som umeborna kan lita på när det gäller bland annat luftföroreningarna från trafiken.

"Interpellation om stängning av Storgatan
Till tekniska nämndens ordförande Lasse Jacobsson (V)

Sedan valet 2010 styrs Umeå kommun av en koalition bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det är deras gemensamma budget som bestämmer vilka nedskärningar eller eventuella satsningar som ska göras av kommunen i Umeå. När det gäller de olika översikts- och detaljplaner som nu i mycket rask takt omvandlar centrala Umeå, exempelvis flytten av Stadsbiblioteket och bygget av Kulturens hus vid älven är S och V eniga.

Mot denna bakgrund uppstår en orimlig situation då Vänsterpartiet både utgör en del av kommunens regering och, gång på gång, samtidigt agerar opposition mot sig själv. Det senaste exemplet handlar om Vänsterpartiets utspel om Storgatan.

I Västerbottens-Kuriren (2 februari 2012) säger tekniska nämndens ordförande Lasse Jacobsson samt Annika Herrström, ledamot i kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott, att de vill stänga av Storgatan för biltrafik och bygga om den till ett gång- och cykelstråk. Detta i syfte att minska trafiken i centrum. Dagen därpå tar dock kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund, direkt avstånd från en stängning av Storgatan. Förslaget döms ut som ”fullständigt vansinnigt” (VK 3 feb 2012). Holmlund menar att kommunen redan har tittat på möjligheten att stänga av Storgatan, men att det visat sig inte fungera. Detta då en stängning av Storgatan skulle medföra en ökning av trafiken längs Strandgatan.

Detta innebär att vi har en situation där tekniska nämndens ordförande samt en ledamot i näringslivs- och planeringsutskottet vill stänga av Storgatan, medan kommunstyrelsens ordförande inte vill stänga av Storgatan.

Mot denna bakgrund vill vi ställa följande frågor:

–   Är det Umeå kommunlednings uppfattning att Storgatan bör stängas av för trafik?
–   Hur stor del av Storgatan är tänkt att stängas av?
–   När, tidigast, kommer en stängning att ske?
–   Har det genomförts någon utredning för att kartlägga vart de 8 000 fordon som varje dygn kör längs Storgatan kommer att ta vägen vid en stängning?

Jan Hägglund,
Patrik Brännberg,
Tomas Westerström."

S ovh V:s bojkott av SVT:s partiledardebatt stort misstag

Av Jan Hägglund, 13 oktober 2011 kl 13:40, Bli först att kommentera

Efter helgens partiledardebatt i SVT:s Agenda undrar man om Socialdemokraterna och Vänsterpartiet verkligen vill besegra Reinfeldt? I programmet deltog nämligen alla riksdagspartiers ledare – utom Juholt och Ohly. De bojkottade programmet (!). Argumentet var att de inte ville stå för nära Jimmie Åkesson – i TV-studion. Men viktigare är väl att inte stå för nära SD utanför studion som exempelvis genom det utspel om temporära medborgarskap som Illmar Reepalu just gjort.

Bojkotten var ett stort misstag – av två skäl: Först lämnade man tittare och väljare utan ett politiskt alternativ till Alliansregeringen. Detta samma vecka som både S och V presenterat sina s.k. skuggbudgetar. Sedan lämnade man fältet fritt för SD-Åkessons rasistiska argumentation.

De ökande klassklyftorna, massarbetslösheten och bristen på åtgärder för att försvara industrijobben är misslyckanden som visar att Alliansregeringen bör få sparken i valet 2014. Det är något som arbetarrörelsens olika delar bör kunna ena sig om. Låginkomsttagare, sjukskrivna, arbetslösa och andra som drabbats av Alliansregeringens politik har rätt att kräva av arbetarrörelsens partier att de åtminstone försöker presentera ett politiskt alternativ till högerpolitiken. Och att de bemöter SD:s rasism. Tack vare sin bojkott misslyckades S och V i båda dessa uppgifter. Om Reinfeldt ska kunna besegras i valet 2014 krävs skärpning – och ett program som slår vakt om jobb och arbetsvillkor inom både industrin, skola-vård-omsorg samt privat service.

AB1, AB2, DN, SvD

SAP och LO letar ledare men arbetarrörelsen behöver ett verkligt krisprogram

Av Jan Hägglund, 20 januari 2011 kl 13:37, Bli först att kommentera

Det råder kris inom arbetarrörelsen. Socialdemokraterna förlamas av valnederlaget och striden om vem som ska ersätta Mona Sahlin. Någon självklar kandidat finns ej. Inom LO avgår den av skandaler nedsvärtade Wanja Lundby-Wedin. Även inom LO finns inre motsättningar. De stukade byråkraterna inom SAP och LO letar syndabockar och nya ledare. Men vad arbetare och andra löntagare behöver är ett verkligt krisprogram som försvarar skola-vård-omsorg och bekämpar den pågående avindustrialiseringen.

Alliansregeringen har hittills stärkts av krisen inom oppositionen. I den senaste opinionsundersökningen från SKOP får SAP historiskt låga 24,4 procent – tio procentenheter mindre än M som fick 35,7 procent! På de borgerliga ledarsidorna råder glädjeyra. Göteborgsposten har t o m jämfört Reinfeldt med Tage Erlander och Per-Albin Hansson.

Jämförelsen är absurd. Erlander var statsminister under kapitalismens starkaste tillväxtepok då Fattigsverige avskaffades; då semestrar, pensioner och andra trygghetssystem byggdes ut samtidigt som sjukvård, skola och boende förbättrades. Reinfeldtregeringen, däremot, har inte lyckats bygga någonting. Den river ned. Massarbetslösheten ligger, efter finanskrisen, på en ny rekordhög nivå. Den höga arbetslösheten används som ett vapen för att pressa ned löner, försämra arbetstrygghet, a-kassa och sjukersättning. Alliansen genomför ett av de värsta angreppen mot välfärden genom tiderna. Med ett sådant program blir man aldrig folkkär – utan motsatsen.
Det katastrofala valnederlaget belastar alla i S-ledningen som stödde idén med det rödgröna samarbetet. Till detta ska nu läggas Primeskandalen. Kända socialdemokrater, t ex SSU:s tidigare ordförande Niklas Nordström, har tagit emot betalning av arbetsgivarnas organisation Svenskt Näringsliv för att vrida partiet än mer åt höger. Denna nya drängtjänst åt kapitalet visar hur långt delar av partibyråkratin fjärmat sig från arbetarklassen. S-ledningens passiva hållning i frågan tyder på att många har känt till förhållandet – om än inte deltagit själva.

Ett av Sahlins syften med samarbetet med det antifackliga MP var att kapa banden med facket. Primeskandalen understryker att den verkliga striden inom SAP står mellan den partihöger som vill frigöra sig från allt inflytande från arbetare och låginkomsttagare – genom att kapa banden med facket – och de som inser att det just är kopplingen till LO som gör Socialdemokraterna unika. Skandalen visar också att rötan inom SAP:s antifackliga kretsar inte längre känner några gränser. Att IF Metalls ordförande, Stefan Löfvén, på nämnts som en tänkbar kandidat till partiledarposten är ett tecken på att partihögern gått för långt och framkallat en motreaktion.

Även inom Vänsterpartiet blåser det upp till strid om partiledarposten. Men inte mellan två kandidater med olika politiska program. Ohly och Sjöstedt har varit rörande överens om att offra sitt partis hjärtefrågor för möjligheten att få en och annan ministerpost i händelse av en seger för de rödgröna. Inte heller i V märks någon insikt om att arbetare och löntagare behöver ett verkligt krisprogram att samlas kring.

Det behövs ett verkligt arbetarparti som organiserar och mobiliserar arbetare och andra löntagare till kamp för ett krisprogram – i strid med den globaliserade storfinansen. Ett program som tar strid mot att löntagarna nu får betala finanskrisen genom nya nedskärningar inom skola-vård-omsorg; ett program som riktar blickarna mot behovet av att stoppa avindustrialiseringen genom att arbetare, och andra löntagare, tillkämpar sig makten att styra storföretagens jättevinster tillbaka in i produktionen, för att säkra jobb och välfärdssystem. Ett sådant arbetarparti måste ha starka band till fackföreningsrörelsen.

SvD DN LO-tidningen VK DN VF

Vänstermajoritet i Umeå kommunfullmäktige möjliggör satsning på fler anställda inom vård-skola-omsorg

Av Jan Hägglund, 6 oktober 2010 kl 18:18, 23 kommentarer

Det behövs fler anställda inom barn- och äldreomsorg, grundskola och gymnasium, i Umeå kommun. Detta skulle nu kunna förverkligas.

Det finns pengar: Umeå kommuns ekonomiska överskott, för år 2010, beräknas bli 235 miljoner kr, detta enligt prognosen i maj. Vi i Rättvisepartiet Socialisternas Enhetslista anser att huvuddelen av dessa miljoner nu borde användas för att höja personaltätheten inom de kommunala verksamheterna.

Det finns vänstermajoritet i Umeå kommunfullmäktige – även om den inte är socialistisk. Socialdemokraterna har inte egen majoritet. Men vi i Rättvisepartiet Socialisternas Enhetslista är beredda att stödja en Socialdemokratisk Kommunstyrelse – om S gör en rejäl satsning på personalen (istället för fortsatta nedskärningar). Och om Vänsterpartiet menar allvar med sina vallöften så ställer även de upp på en personalsatsning.

En satsning på personalen skulle alltså kunna skapa en vänstermajoritet bestående av S, V och Rättvisepartiet. Dessa tre partier har tillsammans fler än hälften av platserna kommunfullmäktige (33 av 65).

Detta är vårt alternativ till det principlösa köpslående om platserna vid köttgrytorna som just nu pågår bakom lyckta dörrar i Umeå – precis som på riksplanet. De Umeåpolitiker som sätter sina egna intressen före behoven hos kommunens personal, brukare och anhöriga har idag bråda tider. Efter valet har nämligen de fyra allianspartierna, tillsammans, fler mandat i kommunfullmäktige än Socialdemokraterna ensamma (26 mot 25). Detta innebär ett köpslående om hur många kommunalråd vissa partier ska ha i utbyte mot hur många ordförande-poster i olika nämnder andra partier ska ha. Allt detta sker i tysthet. Borta är valrörelsen alla löften, och låtsade öppenhet. Kvar står det sämsta i det politiska systemet. Kampen om fördelningen av platserna vid köttgrytorna. Bakom ryggen på väljarna.

Rättvisepartiets utmaning. Men det finns alltså en enkel lösning. Sätt de anställdas, brukarnas och de anhörigas intresse främst genom en rejäl satsning på vård-skola-omsorg. Pengarna finns. Om Socialdemokraterna antar vår utmaning kan en majoritet omedelbart skapas kring detta program. Vi utgår ifrån att V, som vanligt, hakar på det S gör. Därmed skulle saken vara klar. Men detta kräver att Socialdemokraterna antar Rättvisepartiets utmaning; att förpassa de fyra allianspartierna till sidlinjen genom att sätta kommunens anställda i centrum.

Om Socialdemokraterna tackar nej? I detta läge måste S göra upp med allianspartierna – som alla vill sänka skatten. Skattesänkningar skulle i längden tvinga fram ännu hårdare nedskärningar. Men också leda till protester. I dagsläget finns det dock pengar till en rejäl satsning på fler anställda. Och detta är värt att kämpa för. I kommunfullmäktige – och utanför!