I morgon bitti åker jag med flyget. Jag säger således adjö till er och Frankrike. Tänkte passa på att säga att:
HÄR har ni en kvinna som kan hantera sorg!

Inga tårar inte! ...men 2 påsar chips, 2 chokladkakor, 1 förpackning kex och en godispåse.

Ibland är tröstäta det enda rätta. Dessutom har jag en våg som säger att jag nästan är underviktig så jag låtsas väl att det är för hälsan då.

Ont-i-magen piller packade, ont-i-huvudet piller packade, och massa choklad. Det kommer gå bra.

Vill avsluta med att ni har FEL!
Jag vet vad alla tror och tycker om fransmän, eller ja det ni kallar fransmän är parisare, att dom är otrevliga och dryga. Men dom är så mycket mer än så so sut them some slack!

Jag älskar Paris och parisarna!
À bientôt mon chèri!

I know, efter att ÄNTLIGEN ha börjat se True Blood kan jag inte bara vara nöjd med att jag förstår allt, även när dom pratar på svenska, men att jag törs kalla mig för shape shifter.
Idag var jag en utomjording.

När jag var 16 år och utanför Nannas kiosk pratade jag för första gången med någon jag inte förstod. Han var utlänning och pratade på svenska. Men brytningen och meningsuppbyggnaden gjorde det SÅ svårt för mig att förstå, och jag skämdes.
Jag bad honom att upprepa minst 10 gånger innan kugghjulen gnisslade ihop och jag kunde hjälpa honom. Idag var jag den utomjordingen.
Här börjar min historia:

I 3 dagar har jag försökt att packa. Hittat på ursäkter till att handla mer saker som jag vet ändå inte får plats i väskan.
Jag har tänkt att "med lite vakuumpackning går det bra".
T.o.m. när jag vakuumpackat har jag tänkt att "det får plats i mitt handbagage"!
Även när jag har provat att he det i mitt handbagage har jag tänkt "men jag köper bara en till resväska och ber bara om att få betala för extra bagage"!
Bara.

Det är bara det att det är billigare för mitt extra bagage att shape shifta till en riktig person och köpa en flygstol än att jag behandlar henne som en väska och stoppar henne i bagageutrymmet.
Så jag köpte en flyttkartong och skickade henne med posten. En 10 kilos anorexiker.

Väl på posten måste jag fylla i papper och det är där jag blir en utomjording.

"Förlåt madame men jag är både avsändaren och mottagaren. Hur skriver jag då?"
Hon tittar undersökande på mig och ber mig att upprepa 10 gånger.

"Nämen det här paketet skickar jag till mig, bara i olika länder."
Det är som om jag är Sookie och jag hör henne tänka "Jag är sååå trött, låt mig få gå hem och slippa dom här freaken!!"

Jag förklarar skrattandes att jag håller på att flytta och att det är bara och det är bara och bara.

"Jamen skriv samma adress i båda fälten då. Om något går fel med leveransen till adressen så skickar vi väl det till....adressen!?"
Hennes ögon skriker att jag är psyko!

Jag gick därifrån med skammen på kinderna. Fy fan vad det är jobbigt att vara invandrare ibland!

Har precis kommit hem från affären. Och vet ni vad dom säljer där? Deg.
Deg till sötebröd och deg till matbröd. Deg i plastkartonger.
Deg!

Om man är så lat att man inte orkar göra sin egen dag när man bakar varför ska man då baka?

Idag fyllde jag 70år. Hipp hipp hurra.

Jag som tänkte mig få en soft dag, promenerandes i vackra paris och mysa på mina sista dagar här, tji fick jag!

1 timme på tåget och när jag kliver av kan jag plötsligt inte gå längre.

Mitt knä pajade helt. Kunde inte böja på det och bara bultade och bultade. Men jag bet mig i läppen och började halta iväg mot japanska trädgården.

Vad visar det sig då? Att trädgården är på en innegård i ett museum. Vad är det enda i Paris som inte har öppet på tisdagar? Museum!

Jag svor över att inte kunna se ovansidan av paris och tog mig ner i undersidan för att transporteras iväg som en annan tant.

Fy fabian för att bli gammal!

Här bjuder jag på min favoritsysselsättning på tåget,

Passar för 70åringar!

Men paris lyckas alltid charma mig, trots undersidor och dåliga knän.

Det är ju ändå något magiskt med att åka metro (t-bana). Långa, gamla tunnlar. Paris skryter med att ha världens äldsta tunnelbana. (Hur dom har fått det till det vet jag inte.)

Tågen sjunger pipiga melodier när de dundrar fram. Människor från hela världen sitter tyst och tittar på varandra, eller undviker det.

Tåget, Hjärtat för alla utsatta människor. Alkisarnas fristad, dragspelarnas och de hemlösas arbetsplats. Det luktar illa, det skriks ibland, det är så speciellt.

Och så på väg till mitt tåg, tillbaka hem, kikade jag in i en tom skoaffär där butiksbiträdet höll på att krumpa* när han trodde att ingen såg honom.

Charmigt!

*Krumpa = att dansa dansstilen krump

Idag vaknade jag med perfekt hår!

I vanliga fall är det platt och spretar åt alla håll. I dag var det fullt av volym och samtliga hårtoppar pekar inåt. Det är som att mitt hår vet att jag har ”försovit” mig, att jag redan borde vara i paris nu.

Färdigfixad, nu väntar bara 40min tåg och en heldag i härligheten. Jag ska traska runt i marais, gå på Plagg och checka in unga skandinaviska designers kläder, noir kennedy och se om dom har något skoj till mig. Sen ska jag till min 6vånigars tygaffär för att se om jag inte kan hitta det som behövs till mitt nästa projekt.

Har jag tid ska jag kika förbi i den japanska trädgården och kanske sätta mig ner och ta en fika i moskén. Och inte att glömma en kil förbi Lafayette för att få fira min bortresa med äppelvin!

Åååååh, Paris!

Klev upp kl 8 för att boka flygbiljetten hem. Jag har väntat ut det och väntat ut det, tänkte att priserna ändras ändå aldrig så drastiskt. Och så plötsligt gick alla på 10,000 kronor!!!

Och enda datumet att åka hem är på söndag och det var utaffischerat som de sista platserna kvar och så gick det inte att boka via internet och så fick jag panik för att jag tänkte att platserna var slut och så försökte jag hitta ett telefonnummer att ringa till och boka men jag hittade det inte och i mitt huvud såg jag mig själv ensam, boendes på flygplatsen med en stor väska i väntan på bättre tider och så hittade jag numret och så ringde jag och nuärbiljettenbokad!

PUUH, så stressad var jag.

Allt som tar mig steget närmare hemma känns ganska så jobbigt.
Som bokningen.
"Reser du ensam" Ja. Om ändå en viss person kunde följa med!
"Tur och returbiljett" Nej, enkel. No coming back.
"Är du under 25år?" Ja. inte för att det var så deppigt men ändå.

Äventyret är över, ballongen flyger inte mer.
Ses på stan snart då!

Livsglad?
HAHA, känns som ett jävla skämt när jag har förstört en hel söndag med min bitterhet.

Gjorde mig snygg för att det kändes som en speciell dag idag. Jag hade hoppats på att få se Mr man gå fram och tillbaka på ett podium. Så blev det inte.

Jag stod i mina baggys, påväg ut till tåget, för att ta en dansklass. Och så gav jag upp, det kändes för stressigt.

Jag tänkte laga något gott att äta men så kom jag på att jag frossat i godis igår så middagen blev fil med 4 koppar te.

Jag tänkte slappa med lite schysst musik men det gör bara ont i huvudet.

Så jag började packa istället, allt som är mitt i en resväska. Inte direkt uppiggande. Allt vemod som sköljer över mig, jag druknar fan!
Så jag slutade med det också.

Jag ska sopa ihop smulorna av allt som är min ork och stolthet och sätta mig att sy på en kjol!

Bara kreativitet kan få huvudet tomt på onödig skit.

När jag väl talar om läst ska jag citera annonsen en svensk familj som söker aupair har lämnat:

"Tillträde i juli, barnen är då 7 resp. 8 månader gamla."

Antingen har hon gett sig in i ett färskt förhållande med styvbarn eller så är en av tvillingarna lite efter...

"Igår var samtliga bussar och tåg i Paris lokaltrafik försenad pga. tungt snöfall, mellan 2-5cm, och minusgrader!"

Herrejissanes. Med sånt tungt snöfall vågar man ju inte gå utanför dörren!

Som arbetslös har jag ju fått tillbaka den heliga Helgen! Halleluja!

Jag bestämde mig att dra en helkväll, a la förr i tiden, fast bara med mig själv. Pizza och iskall öl, en påse ostkrokar och ett avsnitt av true blood. Ja, jag är på avsnitt 3, det är ju bara bloood och snusk och bloooood och snusk men ändå är jag ”fast”. Fast jag kan sluta om jag vill!!

Och så trotsade jag restaurang och brist på ugn och mikro och STEKTE mig en färdigköpt pizza.

Det går och det var jättegott!

Och så köpte jag för första gången Kierk, körsbärsöl. Säger ju sig självt att det inte passar till pizza men ibland tar nyfikenheten över och på sidan om är den inte så illa.

Trevlig helg på er!

Paris måste vara det enda stället på jorden där folk sitter på uteserveringen när det är nollgradigt ute. Jag älskar parisare, dom är så härligt konstiga.

Som alltid blir jag raggad på av gammal, oftast äcklig, gubbe. Den här dagen är inget undantag.

Han är runt 55år, skallig och tjock och säger på dålig franska, här direktöversatt till svenska: "Jag gillar mycket! "

Ja, det vill säga att han gillar mig mycket.

Vänder mig om för att ge sedvanliga mördarblicken, och så står han där, helt stilla med flinet upp till öronen, ganska så oskyldigt.

Så jag gapskrattade, och han gjorde likadant och så skildes våra vägar. 

Sen syndade jag igen. dvs. fyndade igen!

Det är så enkelt att falla i gropen eftersom jag och fransyskorna inte alls synkar i klädstil. Jag gillar allt som är lite ”fun”, som fransmännen säger. Det gör inte fransyskorna.

Så på rean finns alla plagg jag vill ha kvar + att det alltid finns min storlek och det är alltid dom kläderna som är billigaste.

I feel so special!

Och på tåget hem blev jag spottad på av en liten unge.

Vad mer kan önskas? Jag älskar Paris!

Kan väl inte säga att jag är för modebloggar utan sting.
Jag ser ingen charm i att läsa om vilken tröja du har köpt på H&M.
Har man däremot secondhandfyndat eller skapat själv eller hittat något som är lite mer out of the ordinary tycker jag det är skitroligt.

Så ja, jag har varit och reafyndat på H&M, men jag ser detta mer som en ursäkt än ett "modeinlägg". Det här är ursäkten till att jag inte stod emot frestelsen:

Och allt under 500 lappen. 2 veckor kvar. Hur ska det gå?

Det är min systers födelsedaaaa!

Jag låtsas att det är ursäkten till att jag äter bakelser till frukost!

Det går bra, det rinner ändå ur mig om en timme eller så!

Jag borde inte har varit vaken till kl 6 igår natt bara för att försova bort mitt läkarbesök.

Jag borde inte ha gått på tittrunda för att sluta med att reafynda.

Jag borde inte äta drickyoghurt och pepparkakor till middag.

Min sista dag på Disneyland är avslutad.

Jag har ätit ett halvt kilo choklad och stirrar på datorn utan att fatta vad jag ska göra med den.

Kommentarer om hur det känns att jag har hört ljudet och det är dags att vända blad är kanske överflödiga.

(Nä unge, var du inte uppväxt under tidigt 90-tal vet du inte vad jag pratar om. Det var kassettband!)

Jag sitter och klipper mig samtidigt som jag skriver. Jag ska förklara varför.

Har heligt lovat att aldrig mer sätta foten i en fransk hårsalong. Min erfarenhet har lärt mig så mycket i alla fall.

Idag fick jag för mig att bara stoppa in stortån. ordspråket säger att det nog är undantaget som bekräftar regeln,

Så var det inte!

Fick mitt hår tvättat med tvål (JAG SVÄR!) och när tonåringen frågade om jag ville ha hårmask sa jag nej omedveten om att hon inte skulle he i nå balsam!!!

Så tillbaka i stolen genomled jag 10 minuters plågsam kamning då hela hårbotten brände och skrek om hjälp. Mitt hjärta gick i tusen bitar när jag hörde hur hårstråna slets ur sina rötter och föll ner till marken.

"Jag vill nog ha den där masken ändå"
"Nejnej, för sent." Fick jag till svar.

10 minuter. VIPS, så var det klart. Tittar i backspegeln och ser att hon klippt ojämnt som fan.

"Var det bra så?"
Ja det var bra. Nu fick jag precis vad jag behövde.
En påminnelse om varför jag aldrig med ska gå till en fransk frisör!

Det känns inte kul när 150pers delar på 2 tvättmaskiner. När du står där och ska proppa in dina smutsiga underkläder i maskinen kan du vara helt säker på att inte få vara ensam.

Och tyvärr så speglar inte alla mina underkläder min dundersexiga personlighet...

Alla dom här trosorna som är 4 storlekar för stora, urblekta med fula mönster och trådar hängandes överallt. Dom jag egentligen borde ha slängt.

Men kostar det 40 spänn att tvätta en jäävla maskin, som ändå bara tuggar sönder kläderna, så försvinner inte bara glädjen med att ha rena kläder men också omdömet!

Då snålar man på alla underkläder man har bara så att man slipper tvätta mer än 1 gång i månaden.

Annars hade jag bara haft obekväma och sexiga underkläder!? Javisst…eee?

Hej du stora prövning!

Jag känner att du är på väg. Du viskar i mitt öra att jag vill titta på dig, bara lite... Kanske köpa dig också, bara lite...
Att jag behöver dig. Att utan dig kan jag inte känna lycka.

Men du har fel! Jag vet att du bara är tomma löften om skönhet, åtrå och beundran.
Du är bara tyg och grej som inte har någon betydelse utan mig, och jag tänker inte ge dig någon heller. Du får helt enkelt inte plats i min resväska!
Annars hade jag välkomnat dig med öppna armar.

All denna ångest för att det är rea imorgon. Med stort R.
I Paris är det kollektiv rea 3 gånger om året.  Svensk ständig rea á la H&M existerar inte här. Här är det några veckor, det gäller att passa på.

Jag känner hur det kliar i fingrarna. Min sista desperata tanke är att "jag kanske kan hitta något att ge bort i present?"

Som jag ljuger för mig själv!

Looking in my rearwiew, looking in my reaaarwiiew! Sjunger Bobby för mig.
Ja, ska vi titta i backspegeln då? Hur började mitt nya år?

Sängliggandes!
Jag önskar att det vore för att jag sov eller var fett bakis och mådde illa. Men det är inte så.

Ingen blöt natt i Paris vimmel, ingen skumpa och sluddrigt tal.
Istället magkramper som nästan får mig att tro att satan existerar!

Men jag gläds åt det fina i det nya året. Jag kan i alla fall vraka i mig godiset jag fick i julklapp (tack, tack) eftersom det kommer rätt ut igen efter en halvtimme!
Tack tack bakterier!

Ps, när jag var lite bad jag gud i smyg om att få feber. Dan efter vaknade jag upp med just det. Så berättade jag för en troende vän att jag pratat med gud och att han gett mig feber. Han sa att gud inte ger folk sjukdomar om man frågar. Så mycket för min millisekund av tro! Ds.