Nu var det längesen jag bjöd på bilder.
Mest är det nog för att jag inte har en kamera…

Och när väl någon annans kamera ryker med är det alltid på fest.
Det måste verka som att det alltid är party i London. Det är det inte. Mest är jag på jobbet och klistrar fast nya lappar på prislappar. Inte så glammigt.

Däremot finns det tider då vi är sjukt glammiga. till exempel när vi gick på exklusivt privatparty med modefolket. På ett sånt ställe där folk vägrar berätta vad dom jobbar med för att dom inte vill att folk ska mingla med dom bara för vad dom gör.

Där minglade jag.
Såhär sin min inställsamma minglingsmin ut;

När jag låtsas lyssna…

Jay Leno hakan…

Samma kväll träffade vi en alexander skarsgårdskopia som jag dansade bumpa med. Vi drack champagne och networkade.

Nytt för denna månad är vår nya familjemedlem som äntligen har flyttat in.
Vi värmde upp med lite förfestdansande på rummet

Sen väntade fransmän och obligatoriskt housedansande. Inte min favorit men allt går hem om man är i sånt här tokroligt sällskap;

Så finns det faktiskt kvällar då jag och min partner in crime inte partar. Då går vi på pardejt istället.
Först vankades det en kväll i humorns tecken. På piccadilly väntade vi 20 minuter på 2 grabbar. Humor! 
Medans vi väntade tittade vi på lite "streetdansare"

Dom var riktigt sjukt dåliga och bad om pengar innan som ens börjat dansa. Humor!

Vi gick på stand up kväll på en liten pub vid piccadilly.

Han var kul. Men när det kom till skämten om svarta ungdomar som rånar honom och likanande kommentarer blev han lite obekväm då jag menanade tittade på min svarta dejt. Så svart att han inte syns på kort

Det hela avslutades med ett rågat glas och hemgång med en vacker Emma. Vilket dream team alltså.

En vecka senare är vi framme i denna vecka. Och det är dags för repris.
Pardejt i köttbullars tecken. Det var bara att ställa sig vid spisen och sätta sin svenskhet på prov.

Emma stog för mysdukningen

Och jag klarade provet! Uppskattade köttbullar.
 Vi är svenskar. Nu ska jag bara börja skryta om mina renar och myggor som jag har som husdjur så har vi uppfyllt alla klyschor.
Och så var det det där med isbjörnar.

Förövrigt blir jag mest hjärntvättad av Michael Jackson på jobbet. Det är den enda cd:n vi har. Jag bjuder på min favorit och signar ut. Peace!

Vilken man världen har mist.