Flugsvamp måste ligga bakom texterna som författas av Storumankorren... För nötter verkar han/hon uppenbart sakna som skriver utan namn. Men tack vare det kan detta orimligen anses vara ett personligt påhopp.

/ God fortsättning

Alla som önskade sig en vit jul fick sina önskningar förfyllda, nu verkar det som om snön aldrig upphör att falla ner. Och hela tiden i puderform så när det sjunker ihop blir det inte mycket även om man tycker att man får 3-4 dm dagligen... Här i byn är det 70 cm på tumstocken men desto mer uppe på berget, och totalt bottenlöst. Går inte att köra skoter efter skymning eftersom strålkastaren hamnar under snötäcket, någon som har en pannlampa att låna ut?

Bilderna nedan är tagna på Lubbträskberget, där snödjupet är cirka 100 cm.

God Fortsättning / Jimmy

Vad är naturreservat bra till? Förutom att förhindra att skogsbolagen hugger bort varenda pinn i skogen och att skydda vissa arter och områden... Tror nackdelarna är fler än fördelarna, de är inte bra ur ett miljöperspektiv eftersom gamm-skog växer lite och ingenting och på så vis inte binder någon ytterligare koldioxid utan endast frigör metan när den sakta förmultnar. Den är alltså en miljöbov. -Nä, avverka och plantera ny effektiv skog. Virket binder koldioxiden samtidigt som hus och broar kan byggas. För inlandskommunerna går attraktiv turism-mark förlorad när överkommunalnivå binder knutar på kommuners möjligheter att utvecklas, hur många vill gå på tur i fjällen jämfört med den populära skoterturismen och annan kommersiell turism som inte tillåts i förbudsområde? David och Goliat förhållande, och denna gång är David utan slunga...

Ett naturskyddsområde likt naturreservat ska bevara skyddsvärd miljö men samtidigt tillgodose behov för friluftslivet. Låter bra, men när det kommer till handling går smidighet och krassa ekonomiska mått före. Det kan vara förklaringen till naturreservatens placering som oftast blir i inlandet där markvärdet är lågt (alla har sett att inlandsfastigheter är billiga i jämförelse till kust och stadsfastigheter). Problemet är bara, varför anlägga naturreservat så långt som möjligt från bebyggelse? Nog finns väl skyddsvärd mark även på andra håll i Sverige? Detta hade inte varit något problem om de drabbade kommunerna hade fått ersättning, som är brukligt när uppoffring annars innebär ersättning. Stora områden blir kommersiellt värdelösa och gynnar endast en liten natur-elit av barfota miljöpartister. Låt gå att vi inte vill ha monokultur överallt, men en något sånär jämnfördelning är väl önskvärd?!

Det sägs att en bild säger mer än tusen ord, och jag tycker att så är fallet med bilden nedanför. Sveriges naturreservat 2009 är grönförgade och även ytförstorade för att de obefintliga naturreservaten utanför Norrlands- inland ska synas.

Fler kommunpolitiker borde ha en blogg här på vk, vk har uppenbarligen många läsare och det är ett utmärkt forum för att se vad de osynliga kommunalt folkvalda har för åsikter i enskilda sakfrågor. Storumans kommunpolitiker väljs endast på måfå av personkryssare som endast vet vilket parti personen företräder. Genom egna inlägg och kommentarer på andra kommunpolitikers bloggar framgår åsikter och argument så att man som väljare dessutom kan se vilken politiker som bäst framför "mina" åsikter.

Bloggen är rättvis, alla kan skriva sina åsikter och få kommentarer från "andra sidan", man upptäcker snabbt vilka som tycker vad genom att de tar ställning i frågorna. Som det ser ut nu är det vissa politiker som bloggar medan andra politiker är inne och tycker till utan att själva skriva sin mening vilket jag tycker är fegt. Jag skulle gärna se att fler folkvalda vågade skriva, jag tänker exempelvis på Storuman kommuns "meste folkvalda" Erold Westman, Gunilla Lundgren, Gunnar Åström, Thomas Mörtzell mfl. Då skulle vi väljare kunna läsa och sedan med god insikt kryssa "rätt" baserat på mer än ett futtigt namn och ett parti.

Detta skulle innebära verklig åsiktsrepresentation och dessutom möjlighet till ansvarsutkrävande genom egna kommentarer på ett ytterst folkligt sätt. "Varför röstade du si och så?!", "Hur tänkte du?!" Och baserat på svaren antingen revidera sin röst eller välja att ha fortsatt förtroende för politikern i fråga. Legitimiteten höjs och jag hurrar.

Mvh Jimmy

Först Stenmans konditori i Vilhelmina och nu Auschwitz "Arbeit macht frei" -skylten. Har själv varit där och det är ingen liten stålbit man stoppar i fickan och går iväg med... I Nederländerna roar sig folk med att välta smart-bilar ner i floder på väg hem från krogen, vad är det för värld vi lever i där inte ens konditorier går säkra?! Man hittade för övrigt en kringla intill ingången till Auschwitz så polska poliser är på plats i Vilhelmina för att undersöka om det finns ett sammanband mellan de två allvarliga händelserna. Trots mina påtryckningar om att få kommentarer för bloggens räkning har polisen varit förtegen i väntan på utredningens resultat.

Tror historien ytterligare häller vatten på kvarnen för vissa svenska fördomar gällande tjuvighet.

Man slutar aldrig att förvånas över destruktiva krafter och att innovationsförmågan till synes är oändlig, tänk om detta kunde användas till något konstruktivt?

OBS. Med all respekt för Auschwitz och nazismens offer.

I Storuman har vi få miljonärer och små förmögenheter jämfört med övriga riket.

Genomsnittsförmögenheten för Storumans kommun: Kvinna 299,000kr, Man 444,000kr. Jämfört med riket: Kvinna 537,000kr. Man 710,000kr. 7,9% av kvinnorna (243 personer) i Storuman är miljonärer och 13,4% av männen (461 personer). Överlägset högst andel rika i Västerbotten fanns i Bjurholm och Åsele i den ordningen. Var femte Bjurholmsbo är miljonär. Dock spöar vi Vilhelmina och Sorsele om det är någon tröst.

När jag gick igenom underlaget slog det mig att det finns korrelation mellan "skoterkommuner" och låg förmögenhet. Visst är det så att inlandskommuner som regel har lägre inkomster, men sämre "investering" än att köpa snöskoter vet alla vi inbitna är svår att genomföra. Tror pappa köpt i storleksordningen 25 skotrar genom åren. Han borde köpt lägenheter i Umeå och hyrt ut dem istället. Detta borde fler inlandsbor också ha gjort med andra ord. Då kanske siffrorna sett annorlunda ut, eller kanske!? Klart de hade gjort. Den här amatöranalysen grundar sig på att kvinnor köper snöskotrar i samma grad som män, kanske inte helt hållbart men men...

Tilläggas kan faktumet att snöskotern är ljuset i vintermörkret för många. Uppslag för en D-uppsats någon... =)

Skogsindustrin är i djup kris och vill få tillstånd ett nollavtal för att stärka sin konkurrenskraft gentemot andra länder. Om det är någon gång facklig anslutning är till last för samhället är det nu. När vi befinner oss i en lågkonjunktur ska inte lönerna gå upp, då ska de sjunka med samma procent som marknaden i stort! Det är ett problem att lönerna hela tiden ökar oberoende av hur konjunkturen ser ut. När glappet blir för stort får vi sjunkande konkurrenskraft och högre arbetslöshet. Jag säger inte att vi ska avskaffa facken, men att dessa måste moderniseras å det grövsta. Sverige är enligt nationalekonomisk teori ett stort land inom endast en genre, skogsbruk. Vi har mycket av insatsfaktorn trä i kombination med kapital som behövs i förädligsproduktionen. Vad händer om vi låter facken köra industrin i konkurs? Varför ska vi värna lönenivå när inga jobb längre finns kvar? Varför ska en 60-tals modell med 0% arbetslöshet ligga för ögonen för dagens Sverige?

Storumans kommun använder näst mest av skattebetalarnas pengar på kommunal affärsverksamhet. Vilket bottenlöst hål lades pengarna i månntro? Kan du komma på det före du läser vidare? Tror Håkan Rombe (fp) beskrev det som "svarta hålet", är beredd att dela hans uppfattning.

Nettokostnad (kr) per invånare för kommunens affärsverksamhet

Av Sveriges 289 kommuner hamnar alltså Storumans kommun på andra plats.  Tabellen visar de 14 kommuner som lägger mest på kommunal affärsverksamhet. Skriver "lägger" för det är ingen investering, i alla fall inte från Storumans håll. Bara Pajala kommun använder mer av kommunmedborgarnas pengar i detta syfte. Cirka 10 gånger mer än genomsnittet. Tiden som krävs för att analysera Storumans höga placering är inte lång, rikstrafiken använde orden:

"operatören hade inte anledning att räkna med konkurrens subventionerad med allmänna medel."

Jag talar naturligtvis om Gunnarn flygplats, och den kommunalt sponsrade trafiken som utgick därifrån de senaste två åren. Ohållbart, som tillslut även kommunen insåg inte allt för långt efter gemene medborgare.

Det är dessa allmänna medel (11,5 miljoner kronor) som gör att vi skjuter iväg mot toppen, ingen annan verksamhet inom den kommunala koncernen erhåller sådant stöd. Storumans energi, umluspen mfl. behöver inget stöd. Ha detta i bakhuvudet när vi diskuterar Storumans flygplats vara eller inte vara, det var ett logiskt beslut att lägga ner. Pengar som nu friställs för mer angelägna utgiftsposter. Var det de 12 jobben man värnade om kan man använda några få miljoner till att omplacera dessa någon annanstans i kommunen, om det är angeläget.

Summa sumarum ett klokt beslut, finns det någon som är av en annan åsikt?

Det verkar vara det enda rätta för att få igång den regionala utvecklingen. Efter andra världskriget fram till Sovjets fall lades mycket pengar på Norra Sverige, för att vi skulle utvecklas och för att landet skulle ha människor som kunde försvara de norra gränserna. Budkavlen som proklamerade att hela Sverige skall leva var aktuell under hela den perioden men skrevs först i nära anslutning till Sovjets fall. Man visste kanske redan då vad det skulle få för konsekvenser för den regionala utvecklingen.

Sverige var inte längre på allvar beroende av ett vitalt Norrland ur en försvarssynpunkt, vilket innebar att man inte längre behövde stimulera sina egenintressena i regionen. Försvarets tillbakagång blev kännbar i Norrland som tagit del av stora militära investeringar i vägar, flygplatser och övriga anläggningar. Dessa har sedan integrerats i civilsamhället, staten förvärvade t.ex. Gunnarns flygplats och provade driva denna i kommersiellt syfte, därefter tog Storumans kommun över. Problemet ligger i lokaliseringen av de militära objekten. De hade initialt syftet att ligga avsides för att förhindra upptäckt, vilket går stick i stäv med kommersialismens tillgänglighet. Järnvägarna som byggdes i Norrland hade ett militärt syfte och i regionalutvecklingspropositionen trafikpolitiken 1963:191 problematiseras detta då de svårligen kan kombineras med exempelvis godstrafik. Militära intressen är inte alltid marknadsmässigt gångbara. Så efter försvarsmaktens nedmonetring står vi norrlänningar här i marknadsekonomin med felplacerad/ineffektiv infrastruktur. Inte den bästa konkurrensfördel när vi underlägsen staten då blev överröst investeringar nu också underlägsen staten, inte har råd att marknadsanpassa dessa.

Själklart önskar jag inte kalla kriget tillbaka, reflekterar bara över dess fördelar ur ett Norrlandsperspektiv.

Rysk anfallsstrategi? Hittade kartan på webben, någon som vill kommentera, tycker det är himla interssant.

Minnesanteckning: parfym och klinkergolv ingen bra kombination, ska sätta senilsnöre på nästa flaska. Kom ihåg detta.

Det här inlägget blir ett nonsensinlägg, tänkte bara förvarna... Igårkväll var det ölprovning i brist på annat att göra. Är ingen riktig öldrickare därför hamnade de lättdruckna sorterna högt upp i placering. Det var svårt att poängsätta enligt någon skala så vi rangordnade dem, bäst från vänster till höger (sämst). Alltså tvärt emot ex. politik.

Innis & Gunn blev kvällens vinnare. Det är ett skotskt öl med inslag av honung, vanilj och choklad (dock enligt en oenig jury). Kostar 19,90 på systembolaget och typ 1 kr i Tyskland. Länge leve fria rörligheten inom EU. Som upplagt för arbitragehandel. Pokern gick för övrigt åt skogen.

"Vi kan vara hur effektiva som helst i produktionen, men det blir alldeles för dyrt för oss att köra långt utan stöd." säger en Doroteaföretagare. Det är den verklighet som inlandsföretag ställs inför. Det är självklart så för att uppnå absolut effektivit bör man ligga nära marknaden och minimera transportkostnader. Jag har nyss läst om Alfred Weber och hans lokaliseringteori som kom 1909, den säger att man bör verka för så låga transportkostnader och arbetskostnader som möjligt därför bör fabriken ligga antingen vid råvarorna eller vid marknaden. Ska man hårddra resonemanget ska alla producerande företag som inte är beroende av naturresurser på platsen finnas i närheten av marknaden. Det är i så fall förödande för inlandskommuner som ligger för långt ifrån denna "marknad", och vi utgör själva en alldeles för liten marknad. Men det drabbar alla i vårt avlånga land där stockholmsregionen står för mestadelen av köpkraften. Vi ska istället ägna oss åt den typ av produktion vi är duktiga på i förhållande till andra. Råvaruutvinning och råvarbearbetning. Den typen av företag bör finnas i inlandet. Eller serviceföretag som ej är begränsade av avstånd.

Sedan finns transportstödet, det syftar till att hjälpa företag som slåss med stora avstånd för att få till lönsamhet i produktionen. En statlig subvention som "lurar företag att tro att de är konkurrenskraftiga" enligt vissa. Men verkligheten är den att de blir beroende av stödet för att klara effektivt tillhandahållande av varor på en marknad.

Vad som rimmar illa i kråksången är att större delen av stödet utbetalas till stadsregionerna i Norrland (Umeå och Skellefteå), som själva har en marknad och som dessutom har tillgängliga transporter i form av järnvägar och fartyg, att sänka transportkostnaderna med när storskalighet ger stordriftsfördelar.

Jag argumenterar som så att staten vackert kan betala ut stödet så länge de inte satser ordentligt på billigare kommunikationssätt som ex. järnvägen kan bistå med. Kunde vi transportera de varor vi producerat på elektrifierad järnväg kunde staten istället subventionera denna. Det är bättre ur ett långsiktigt perspektiv. För min kommuns bästa: Elektrifiera inlandsbanan och Storuman-Hällnäs tvärbana! Subventionera sedan kraftigt person och godstransporten det är samhällsekonomiskt och rättvist. Det gynnar både företag och privata.

Ingenting emot stödet så länge det är rättvist men inlandskommunerna ska inte komma i andra hand i förhållande till umeå/volvo!

Hemma i byn planeras det att byggas flertalet vindkraftverk, vi har fått en chans att etablera något som skulle kunna innebära en ljusglimt för byn. Det rör sig om 40 vinkraftverk om 90 meter så de kommer synas av alla i byn. Jag personligen blir glad när jag ser ett vindkraftverk för det innebär att mitt land inte behöver importera lika mycket kolkraft. Vindkraft tränger undan kolkraften vilket är bra. Ett vindkraftverk kan inte producera närmelsevis lika mycket energi som ett kärnkraftverk det behövs typ 10,000 stycken för att motsvara en reaktor, men det visar på en vilja till förändring vilket jag tycker Sverige är sinnebilden för. Vi vill inte sitta i Rysslands gas och oljebojjor utan vi producerar vår egen energi! Ett medvetet val som inte minst förra vintern bevisade vara klokt när ex. Bulgarien höll på att frysa ihäl.

Om man går tillbaka från global nivå till det lokala så finns det krafter som arbetar emot vindkraftsutbyggnaden i min hemby. Där väljer man ett vindkraftsfritt synfält före att markägare ska gynnas. Vad de inte tänker på är att de på så sätt aktivt väljer kolkraften före vindkraft.

Synd att missunsamhet och avundsjuka ska verka begränsande för miljövänligare el, endast eftersom markägare kan tjäna sig en krona genom att dessa verk placeras på deras marker. Det är en liten uppoffring det rör sig om. Är det någon läsare som varit med om vindkraftens effekter på sin hembygd kan du gärna kommentera. Eller om du har erfarenhet av missunsamma individer i liknande sammanhang... Hindra något positivt eftersom det finns andra som tjänar mer på den. Så kommer det alltid att vara, och det ger inte ett produktivt klimat lämpligt för utveckling.