Nu har röda faran återkommit och hotar således återigen vår nationella välfärd, därför finns det en anledning att skriva ett inlägg för de ledbara procenten. Presis som Hans-Inge Smetana tar upp så är bensinpriset en fråga av avgörande betydelse för inlandets framtida konkurrenskraft och överlevnad.  Varför är det så? Jo, eftersom vi är mer beroende av fossila bränslen än man är i övriga landet. Det finns bussar och tåg även hos oss men de går dels på fossila bränslen och dels trafikerar de vägnätet endast när arbetskraftsreserven kan nyttja dem. Hur många procent av inlandsbefolkningen reser kollektivt till arbetet? En procent strax under den andel som skulle kunna resa kollektivt. Orimliga höjningar av bränslepriset för att attrahera en liten procent individer riskerar att förgöra vår konkurrenskraft regionalt och nationellt. Man måste komma ihåg att bensin är en vara som är okänslig för prishöjningar, vi kommer ändå att tanka våra bilar i samma grad. Precis som vi skulle handla lika mycket mat för att mätta hungern. Vi måste äta och vi måste ta oss till arbetet. Inser man inte det och likt Miljöpartiet bidrar till att straffskatta oss glesbygd och "låginkomsttagare", som vi i Norrland i resonemanget ändå är jämfört med övriga landet, så kommer det att få ödesdigra konsekvenser. En politik för alla kommer mörda inlandet, man måste skilja mellan inland/glesbygd och storstad då det råder helt skilda spelregler. Och låt detta kosta, det blir ändå bara korvören i ett nationellt perspektiv. Vi kan ju skära ner på slöseriet istället. Nej, vi ska ha tillgång till samma service som övriga landet, ambulans i Åsele och Dorotea oavsett om det kostar 30 gånger så mycket per person som i Umeå. Om vi vill att hela Sverige ska leva förstås? Annars kan vi asfaltera och göra parkeringsplatser av rubbet. Sätt er ner och författa en övergripande blocköverskridande inlandsstategi. Halva landet avfolkas!

Uppdaterad: onsdag 14 mars 2012 klockan 17:50