Jakt Attack Spaning, så utstavas förkortningen för Sveriges stolthet JAS 39 Gripen. Sverige kan komma att få nytta av planen som hittils kostat staten nätta 150 miljarder kronor sedan lanseringen. Jag tror att Sverige i dagsläget lyckats sälja 32 plan och hyrt ut ungefär lika många, mestadelen har svenska försvaret köpt, flygplan som nu står och samlar damm i diverse hemliga bergrum. Det är inte kostnadseffektivt och jag tror inte heller att det var syftet.

I dagarna kan Sverige komma att få frågan om de är villiga att understödja koalitionen i nordafrika vilket är en fråga för riksdagen att svara på. Jag anser att de bör svara JA till förslaget och skicka de 8 JAS 39 som ställts i "stand-by" läge. 

Det finns dock en ytterligare dimension som blev högst aktuell i och med bombmannen i Stockholm, Taimour Abdulwahab, som av någon märklig anledning sprängde sig själv i luften. Dårens syfte var förmodeligen att ta andra med sig i döden men det gick väl milt sagt åt skogen. Dådet tros ha berott på att Svenskt agerande tilldragit muslimska fundamentalisters intresse i och med Vilks rondellhunds-utspel samt våra danska grannars satir/hets som vi själva anser falla in under demokratisk grundlagsskyddad yttrandefrihet. Det finns farhågor kring beslutets utgång: om vi skickar understöd till koalitionstrupperna kommer kanske Sverige att åter igen hamna i terroristers blickfång? Nja säger jag. Om terrorister kan motivera sig själva med vad som helst bör vi inte vara rädda att ta rätt beslut och understödja FN och USA med att upprätthålla flygförbudszonen över Libyen.

Låt inte odemokratiska fundamentalister sätta Svensk dagordning, betänk istället rebellerna i Benghazi som kämpar för frigörelse. Hjälp dem genom att bomba militära mål så de själva kan störta tyrannen Ghadaffi och få ordning på landet med hjälp utifrån.

Bild: Tidigare topphemligt, atombombssäkert, underjordiskt svensk bergrum beläget 15 minuter från Göteborg.

Man behöver inte vara orolig, nu är jag så inspirerad så nu ska jag ut och vara hurtig. Håller tummarna för fortsättningen =)

När mobiltelefonen kom så var det få som kanske fullt förstod vidden av det paradigmskifte som stundade. Det är svårt att såhär i efterhand återblicka och fullt greppa de nya möjligheterna som gavs. Idag kan vi kliva uppför ytterliggare ett steg på utvecklingstrappan. Jag tänker på hybridtekniken som möjliggör energieffektiva transporter vilket är viktigt dels för privatekonomin och dels för ett lands konkurrenskraft, speciellt viktigt blir det i länder med långa avstånd, som vårt land.

I båda dessa fall handlar problematiken om en s.k. kritisk massa, det handlar om att uppnå en viss "mängd" användare eller massa som krävs för att i sin tur uppnå en snöbollseffekt. Att vara den förste som har en mobiltelefon är värdelöst, det kostar dels brukaren pengar att införskaffa tekniken samt för den som ordnar infrastrukturen. Vinsten kommer först när tillräckligt många använder sig av den. Att vara nummer 2, 3 är också illa. Jag vill kunna ringa till fler än en handfull personer (sedan är det inget som säger att jag känner dessa personer som det i hypotesen är frågan om). För att ordna denna transition på enklast möjliga sätt bör en central agent ordna utbyggnaden samt initialt stimulera utbyggnad och utvecklingen av bilparken, ett rimligt scenario är att staten genom ex. bolaget Vattenfall gör detta. Ett stöd för de som väljer att köpa elbil bör vara högt, samt måste avsevärt fler laddstolpar sättas upp. Vidare måste vi producera mer energi samt renare energi, att importera kolkraft är inte hållbart.

Det kan dock uppstå en mängd problem, teknologiska problem som härrör teknikutveckling. Nya drivmedel kan förändra köp och beteendemönster, samhällsstrukturen är inte intakt utan förändras över tid vilket kan göra en affär som denna osäker, man vill ju som investerare få tillbaka pengarna med vinst.

Att det tillslut blir vinst kan jag nog garantera, initialt kommer naturligtvis Sverige att (förlora) stora pengar på grund av "anslutningsavgifter" och de minskade skatteintäkterna från transportsektorn. Men ett utbyggt och hållbart transport- och vägnät ger oss stark konkurrenskraft på sikt, vilket är avgörande. Vi bryter redan idag sakta men säkert oss ur de fossila handbojorna som övriga EU är väl förankrade i. Det är min övertygelse att kloka, långsiktiga och strategiska drag åter igen kommer flytta Sverige uppåt i BNP hierarkin, precis som efter andra världskriget när Europas bombade fabriker låg i spillror och Sverige tog på ledartröjan.

Satsa på elbilen Sverige ;)

Läste kommentarena på vk:s Storumandel och förutom diverse standard- antagonism, anklagelser och polarisering fanns där en del kloka kommentarer (2%). Jag fastnade för resonemanget kring en kanske trivial fråga som handlade om vem som skulle få stå som avbild vid välkommen till storuman tavlan aka. "Wall of fame". Nu står Björn Ferry där efter att som manlig skidskytt tagit det första OS guldet på länge för Svenskt vidkommande. Han är onekligen den största idrottaren i södra kommundelen men frågan är om han är störst i hushållet? Han är gift med armbrytaren Heidi Andersson som för en tid sedan bärgade sitt åttonde eller var det nionde VM Guld i sin sport. När Ferry står vid skjutvallen vet man att det smyger sig in en bom någon gång här och var och när han inte är iform så förlorar han, inget ont med det han är trots allt bara människa. Men inte Heidi, som den maskin hon är presterar hon igen och igen och detta i det tysta. För armbrytning är en ful sport utanför finrummet där skidskyttarna vallar skidor. Detta trots att båda sporterna genererar lika lite cash. En fotbollsspelare av högsta klass spenderar mer på fruntimmer och dricka en utekväll jämfört med vad dessa bryter och skjuter ihop på en MÅNAD. Det är förresten irrelevant, vad jag vill få fram är varför värderas sporterna olika högt? Sett till antalet utövare är det väl enormt många fler som provat på att bryta arm än som åkt sig svettig för att sedan skjuta på en tavla med en ärtsnärtare. Utan att ha siffror på det skulle jag tro att det går 10000 armbrytare på en skidskytt.

Är det då en könsfråga, är det p.g.a. att Heidi är kvinna som hon blir utan porträtt vid infotavlan? Jag tror inte det, eftersom jag har svårt att se en manlig armbrytare röna svenkt intresse. Heidi är större i sin sport än vad Ferry är i sin. Heidi är (nästan) som Björndalen en gigant med stort favorittryck.

Spika upp ett porträtt till i "Wall of fame"!

Jag börjar med att understryka att 1900-talets Högerparti inte kan jämföras med Nya Moderaterna. Denna förändring har gått successivt fram, till att anpassas efter dagens samhälle. Det är som att jämföra äpplen och päron, det var en annan tid.

Jag vill kommentera Lars Vallers inlägg "Jag är socialdemokrat". Han ger en historisk överblick över Socialdemokratins bedrifter genom tiderna bland annat "man lyckades införa 8 timmars arbetsdag 1919" vilket är en sanning med modifikation. Det var en koalitionsregering vid den tiden, Nils Eden från Piteå var Statsminister (lite kuriosa). Det stötte jag på när jag skrev min utredning för Piteå kommun. Han var i vilket fall som helst Liberal så det är inte rätt att Socialdemokraterna skall ta på sig äran för det, visst de var del av det, men då säger man också det.

Sverige fick allmän rösträtt 1945, den allmänna rösträtten från 1921 stängde ute vissa fattiga att rösta. - Då, 1921 hade vi under första delen av året en obunden liberal expeditionsministriär under Louis De Geer (den yngre) för att sedan under den andra delen av året vara obundet konservativ med Statsministern Oscar von Sydow. När förslaget lades och av vem det var är ju intressant men om det var socialdemokraterna så var ju de inte ensamma om att tycka detta eftersom annars skulle ju majoritetspartiet satt stopp för det.

Citat: "Sen som kuriosa kan man nämna att dåtidens moderater förlorade valet, men tack vare det system man byggt upp behöll man makten trots att väljarna valde annat."

Ja, suck.

Här syftar Lars på dåtidens moderater vilket är väldigt brett och opolerat, oprecist och inkorrekt. Ja många beskrivningar kan användas. Vad han menar härrör förmodligen till valsystemet som under "denna tid"  svängde mellan proportionella valsystemet och majoritetsval.

Under den svenska parlamentarismens moderna historia har ett enskilt parti haft egen majoritet i riksdagen endast under perioden 1968-70, då socialdemokraterna ensamma hade majoritet. Alla andra perioder har Sverige haft antingen minoritets- eller koalitionsregeringar.

Överlag tycker jag det verkar som att Lars vill visa på historien och leva på gamla meriter. Det går inte att leva på gamla meriter, socialdemokraterna har gjort det bättre för arbetarna det kan jag hålla med om. Men nu är det företagarna som behöver stöttas, industrialiseringen har "gått över" och det styre vårt land nu behöver stavas inte (s).

Moderater vill inte avveckla välfärden, det är en inarbetad lögn om en struktur som fungerar men kan bli bättre genom att göra bättre prioriteringar och genom att anpassa livet efter plånboken.

Socialdemokrater har alltid velat att alla ska med men de har aldrig lyckats, de har kapitalt fördärvat landet de senaste årtiondena. Vi hade stor fördel av att vara det enda obombade landet tillsammans med Schweiz efter andra världskriget och vi utnyttjade det till vår fördel. Men sen kom de andra ikapp, Sverige har stannat av och Schweiz går framåt. Vad är skillnaden? Jag tycker inte att man skall stå och spänna ut hängslena och berätta hur bra det går för Sverige, utan att man ska vara lite mer kritisk, det tjänar vi alla på. Att leva i en drömvärld är något som inte ligger oss i fatet...

Typiskt sossar att salta för mycket, tänk på det när ni läser den röda propagandan.

Men det behöver inte vara så...

När den demografiska utvecklingen går emot fler och fler pensionärer och färre arbetande slår en fasansfull tanke rot i min hjärnbark. Om inte pensionsåldern höjs snart kommer pensionärer vara i majoritet och inte enbart innebära "grey purchasing power" utan också "grey voting power"! Jag tänker mig en grupp individer som liksom alla andra tänker på sig själv före det allmänna. Vad är då problemet med detta? -Jo, pension står i konflikt med arbete och eftersom det är arbete som är det positiva och överskottsgenererande är det synnerligen allvarligt att "pensionärs-laget" får fler företrädare. Det är alltså fler arbetare som är bra för Sverige och inte fler pensionärer!

Så länge arbetare är i majoritet så kommer beslut grundas på värderingar som för Sverige framåt, som gynnar arbetare som i sin tur är bra för ekonomin. Men min farhåga är att snart kommer pendeln svänga och det blir pensionärerna som styr dagordningen. Tro mig, jag har inget som helst emot pensionärer, förutom att de tar onödigt lång tid på sig i ICA-kön men de brukar ju försöka handla okristerligt tidigt så det är inget större fara... Men man måste tänka lägre än enbart på den skrynkliga individen man ser framför sig.

När man arbetat hela livet och slutligen fått ut sin pension kan man tycka att man gjort rätt för sig, och förtjänat att ligga samhället till last. Men jag tycker att vi ska problematisera detta speciellt nu när gemene man studerar till 30 år fyllda. Jag tycker vi ska införa något i stil med 50 års värv. Börjar man arbeta vid 30 arbetar man tills man fyller 80 år, börjar man vid 18 arbetar man fram till 68. Det blir naturligtvis mer komplicerat med arbetslösa och andra ofrivilligt/frivilligt tärande element, men det vi ska ta med oss ur det här resonemanget är 1: Vi måste arbeta längre om inte vårt land ska bli bankrutt och gå under (ingen överdrift). 2: Genom detta ska pensionärers andel minska i förhållande till den närande gruppen.

Genast tänker du som arbetat "länge nog"  - huvva så hemskt, men rannsakar du dig själv inser du säkert fördelarna bortanför egoismens horisont. Faktum är att vår medelålder har ökat avsevärt sedan pensionsåldern 65 år instiftades, och på Island och i Norge arbetar man till 67 år. Vi bör höja pensionsåldern i etapper för att få en mjuk övergång så att de som nu ska gå i pension inte ska bli missgynnade. Summering: Folk börjar arbeta senare idag, lever längre och är kryare, pensionsålder upp några pinnhål, - ja tack!

Kan du tänka dig att köpa en miljöbil? Varför har du inte gjort det ännu? Var brister man i miljöbilsfrågan i Svensk trafikpolitik?

Först och främst vad är en miljöbil? Som miljöbilar räknas bilar som drivs med etanol och gas samt bensin- och dieselbilar med ett utsläpp på högst 120 gram koldioxid per kilometer. Även hybridbilar räknas enligt Vägverkets definition som miljöbilar.

Det finns flera faktorer som påverkar bilköparens nyttonivå, det väsentliga är t.ex. utbud av drivmedel. Var kan man tanka etanol och var kan man ladda elbilar? Kommer man kunna ladda s.k. Plug in hybrider via motorvärmarstolpar så har Sverige en stor fördel gentemot de flesta andra Europeiska länder. Man kan säga att vår bistra vinter har varit en bidragande faktor till vår framkantsplacering i detta fall.

Som det ser ut nu ligger Sverige långt bak i förbrukningsstatistiken (sist i Europa), men det skulle jag vilja delförklara med hänvisning till våra extrema förhållanden. Att jämföra en bilpark som ska fungera i en svensk vinter med portugisiska villkor är orättvist och dumt. En typisk svensk bil är en Volvo v70 medan en typisk portugisisk bil är en småbil.

Våra förhållanden kräver vinteregenskaper och att exempelvis kunna värma upp kupén i 25 minusgrader vilket inte är någon ovanlighet. Det är helt andra kriterier som ställs på "våra bilar". När vägen är isbelagd vill man ha en bil som går stabilt och inte "jazzar" runt på vagen när det blåser.

De två bilmärken som har Svenska rötter, och som följdaktligen säljer mest, tillhör idag den absoluta toppen i förbrukning vilket är del i förklaringen till att Sverige har törstigast nya bilar i Europa. 180g co2 i jämförelse med 158 EU, och 143 Portugal. (not: 2008)

Lösningen sägs vara att omdana lagstiftningen inom området med hårdare beskattning stora tunga utsläppsbilar, vilket kan komma att missgynna den del av Sverige som inte har valfrihet bland transportalternativen och som måste förlita sig på enbart vinterdugliga bilar.

Man kan inte köra elbil i 30 minusgrader då slår Chevrolet Volt om till bensinmotorn efter 2 kilometer... Men över lag tror jag mer på el-hybriden Volt som man kan ladda i motorvärmarstolpen och sen köra 6,4 mil, med enbart eldrift, innan alternativdriften slås igång. Den verkar trovärdigare än exempelvis en högtförbrukande Ford Flexifuel. Flexibilarna känns som en fejkmiljöbil eftersom etanoldrift i nuläget är dyrare än bensindrift vilket gör att "miljövännerna" runt om i landet efter rationellt övervägande tankar 95. Vad är din åsikt, el eller etanol?