Det har regnat nonstop (nästan) i 2 dagar nu! Helt galet! Inte går det att bära ved heller. Bah.

Men dock, jag överlever i ur och skur. De här två dagarna har varit fruktansvärt oproduktiva stundtals. Måndagmorgon startade direkt med ett migränfall utan dess like. Sen så kurerade jag mig och spelade gitar hero (alla som inte provat men som kan, gör’t!) och tittade på Codan vi gjorde i 3:an.

Idag så har jag gjort lite mer, städat och hållit på och sett film och gudvetallt. Jag håller mig sysselsatt, inte tal om annat.

Nej ni, nu ska jag kvarta och läsa Dr. Annika Dahlvkvists (stavning?) blogg i bokform. Oerhört intressant må jag säga. Finns snart på ett biblotek nära dig så fort jag har lämnat tillbaka den.

Aurevoir!

Midsommarhelgen passerade såsom den borde ha gjort. Bra sällskap, gott öl och ett strålande väder. Vi hade tillochmed en midsommarstång och det tillhör inte vanligheterna. Den bestod dock till den mesta delen av spännband, en cementborr och en bänk. Men vad är det de säger? Alla sätt är bra utom dom dåliga.

Jag har hunnit med att fiska också, fast det nappade inte. Det var ju lite typiskt men att fiska är ändå en såndär grej som är rolig oavsett resultatet. Om man får eller inte får är som sekundärt, nöjet är att sitta i en båt x antal timmar och hoppas att man kanske får något.

Nu idag, måndagen den 23:e juni så sitter jag hemma i soffan och regnet verkligen öser ner. Jag hade tänkt bära ved och gå en lång promenad men det tillåter inte vädret. Jag hade dessutom migrän på morgonskvisten så jag har en huvudvärk därefter så det är lite bra att det regnar ändå för jag hade ändå inte velat anstränga min ömma hjärna.

Så måste jag passa på att gratta alla som fyller år också, för visst är det många just idag? Jag känner fyra pers som har sina högtidsdagar och det händer aldrig annars på året.
Nu ska jag klura ut hur jag ska kunna hämta posten utan att få fuktskador, önska mig lycka till!

Nu är jag hemma! Det är skönt, gött, härligt och mysigt på alla sätt och vis!

Tågresan gick sisådär med evig hunger och för mycket packning, men jag kom ju fram i alla fall! Så har jag hunnit hälsa på mormor, kamrater och varit med katten. Det har varit 2 intensiva dagar I say!

Sommaren är inte riktigt planerad än, men den blir som den blir. Tar det lite pö om pö. En dag i taget. Dag för dag. En stund i taget. Ni fattar.

Allt är packat, jag har vinkat av 75% av familjen och det här blir det sista jag skriver på datorn som står på ’mitt’ aupairrum. Det känns tomt och konstigt. Men slutet på en sak är ju alltid början på en annan.

Det har varit roliga 10 månader, jag har träffat en massor av underbara människor och fått vänner för livet. Och jag kommer absolut hälsa på dem igen, och igen, och igen!

Jag är rik!

Om en vecka kanske jag sitter hemma i köket och snörvlar av kattallergi och bloggar. Tänk den tanken ni! Fast för mig är det väldigt främmande och långt bort. Riktigt far away alltså. Har jag nu varit här så länge känns det skumt att det är slut snart.

Men jag tar avslutet pö om pö. Idag var det sista dagen på öppna förskolan. Det var väl närmare 10 barn i solen och glass i solen och hej och hå. Det var riktigt trevligt faktiskt och det är så synd att det slutar nu!

(jag hoppar lite bland dagarna nu)

I helgen var jag i Hallstahammar med min syster och träffade kusiner och släkt. Vi körde gokart och spelade Guitar Hero bland annat. Det var så jävla roligt. Ursäkta franskan. Fast det var snuskigt varmt alltså. Det var väl lika varmt hemma men den här helgen så genererade värmen migrän och igårkväll var jag i något konstigt sjukdomstillstånd. Det var som feber men ändå inte.

Nu ska jag måla lite, se när Ville vaknar och se om den nya hunden Storm kan sitta.

Jag odlar solbränna och badar i poolen på dagarna. Sen händer det inte så mycket annat. Det är som en liten oas här ute, om jag riktigt anstränger mig så kan jag lura min uttorkade hjärna att jag är utomlands. Fast utan taxfreeshoppingen.

Jag är dessutom ledig resten av veckan och det gör ju inte saken sämre. Inte heller det att det ska vara liknande väder i alla fall tills på måndag.

Men, ett men här. Det är ju underbart med all sommarvärme och solen men det har ju sina baksidor.

Även om jag inte är inblandad så kan stora delar av skörden bli förstörd. Det är en enorm fara för gräsbränder. Och så blir i alla fall jag världens segaste i solen. Och det så mycket lättare att springa i 1 plusgrad och snöblandat regn än i 26 grader. Och för oss med migrän så vet vi ju alla att solen kan ställa till mycket mer än vad en mulen dag gör. Jag har dock klarat mig hittills, tackochlov.

Så det är lite på gott och ont det här, faktiskt. Jag vet inte om jag är överdrivet pessemistisk men hallå. Lite konstigt är det ju allt.

Ps. Om två veckor sitter jag hemma.