Saftigt havrebröd

Av , , Bli först att kommentera 4



PSX_20180107_044621


Jag vart så sugen på riktigt gott och saftigt bröd häromkvällen, så det fick bli lite exprementerande i köket och resultatet blev förvånandsvärt bra.
Det godaste ”alternativa” brödet jag bakat hittills, helt klart.




Ingredienser:

6 dl havremjöl
3 ägg
2/1 dl mjölk
1 tsk salt
2 tsk bakpulver


Gör så här:

Sätt ugnen på 150 grader

Vispa ägg, mjölk, salt och bakpulver
Häll i mjölet i och vispa till en jämn smet

Smörj en brödform (avlång, ca 25, 30 cm lång)

Grädda i mitten av ugnen i ca 30 minuter
(Jag använder varmluftsugn, i vanlig ugn får man höja temperaturen ca 25 grader eller grädda lite längre.)


Enjoy!



Bli först att kommentera

Nytt år, nytt hopp

Av , , Bli först att kommentera 8



ext





För drygt ett år sedan satt jag och skrev ett inlägg här på bloggen, av samma karaktär som det jag kommer skriva nu.
Jag hade så stora förhoppningar inför det kommande året. Planer som skulle förverkligas, drömmar som skulle slå in.
Men…livet kom emellan. Oväntade saker skedde, livsförändringar som slukade större delen av min tid och energi.
Jag kommer att minnas 2017 med väldigt blandade känslor.
Det var till stor del ett av de tuffare åren för mig hittills, men det genererade även nya glädjeämnen vilket skänkt mig lite ny mening i tillvaron.
Under 2018 är jag mer beslutsam än någonsin att ta ett kliv framåt, och försöka forma mitt till något jag kan känna mig mer tillfreds med.


I frustrationen över vad som fattas, är det lätt att ”glömma bort” sådant som trots allt skänker värde till livet – och som bör tänkas på med tacksamhet.
Jag må ha ett psyke som ständigt motverkar mig, men jag har en kropp som är frisk och oftast fungerar ganska bra.
Det är en sak som aldrig får tas förgivet.
Jag har genom årens lopp haft möjlighet att få resa, få uppleva och samla kraft på ställen som alltid kommer ha en plats i mitt hjärta.
Jag har människor i mitt liv som tycker om mig, som accepterar mig för den jag är och som försöker lyfta upp mig.
För dessa saker är jag tacksam.


”Nytt år, nya möjligheter” har aldrig känts så aktuellt som nu.
Att ett nytt år tar sin början innebär givetvis inte automatiskt att någonting alls förändras, men för mig känns det som ett optimalt tillfälle att genom hårt arbete satsa på att lägga fler bitar på plats i livspusslet.
Jag känner mig hoppfull om att sedan få blicka tillbaka på 2018 med större värme och ett lättare sinne.


Jag vågar lova ett år med en flitigt uppdaterad blogg, så häng med!


Önskningar om god fortsättning och välgång under året till er alla! a8878x



Bli först att kommentera

Räk och currysås med kelpnudlar

Av , , Bli först att kommentera 9

20180104_0043481


Efter julens alla gottigheter har jag, och inte minst min mage, längtat efter att återgå till sundare rutiner.
Jag känner stor lust och motivation att under året testa mig fram i jakt på nya, goda och hälsosamma rätter.

Detta fick bli dagens middag, räkgrytan har jag gjort många gånger tidigare – i olika variationer.
Kelpnudlarna (sjögräsnudlar) däremot, testade jag för första men absolut inte sista gången!
Sjögräsnudlar är mineralrika, tillverkas av tång och är kalorisnåla (för den som uppskattar det).
Denna Asien-inspirerade rätt kommer helt klart att tillagas med jämna mellanrum.


Ca 4 portioner

Ingredienser:

1 kg oskalade räkor
800 ml kokosmjölk (krämig)
200 g passerade tomater
2 msk tomatpuré
2 tsk röd currypasta
3 msk ketchup (med stevia)
1 gul lök
2 paprikor
4-5 vitlöksklyftor
1 röd chili
3 dl skivade färska champinjoner
Salt, svartpeppar och gul curry efter behag



Gör såhär:

Finhacka lök och vitlök (eller använd vitlökspress)
Hacka paprika och chili och skiva champinjonerna
Fräs lök och vitlök i stekpannan, släng i paprikan och chilin
Lägg blandningen i en lite större kastrull och stek champinjonerna
Tillsätt champinjonerna, kokosmjölken, passerade tomater, tomatpuré, currypasta och ketchup
Koka upp och krydda med salt, svartpeppar och gul curry

Öppna påsen med kelpnudlarna och häll av vätskan
Lägg nudlarna i ett durkslag och skölj dem i rikligt med kallt vatten
Nudlarna kan ätas råa och är då krispiga, jag föredrog att blanda dem ordentligt med såsen och då blev resultatet väldigt likt glasnudlar
Tillsätt räkorna just innan servering

Enjoy!

Bli först att kommentera

Mumsiga havrescones

Av , , Bli först att kommentera 8



IMG_20171209_091824_079


Nygräddade scones med en klick smör som får smälta och kanske en ostskiva, hur smarrigt är inte det?!
Dessa havrescones är en ny frukostfavorit.
Smaken är inte alls långt ifrån vanliga scones, trots avsaknad av vetemjöl.
Jag gillar havremjöl främst för att det är näringsrikt och för att det är betydligt snällare mot min IBS-mage.

Alternativa recept innebär tyvärr ofta en kompromiss med smaken, därför är det så uppskattat de gånger man hittar ett hälsosamt alternativ som inte känns som en uppoffring. Som det här!
Något smuligare än vanliga scones, men enligt mig nära på lika goda.

Jag använder mig av glutenfritt havremjöl, och då bör degen vara hyfsat kladdig när den klickas ut på plåten.
Annars är det stor risk att det man bakar kommer bli torrt och för smuligt.
Använder du ej glutenfritt havremjöl kan du lägga till upp till en dl havremjöl i detta recept, för en fastare deg som går att forma likt vanliga scones.



Ca 6 stycken


Ingredienser:

3 dl havremjöl
2 tsk bakpulver
2 krm salt
75 g smör
2 dl mjölk


Gör så här:

Sätt ugnen på 225°C
Blanda havremjöl, bakpulver och salt i en bunke.
Finfördela smöret i blandningen.
Blanda ner mjölken och rör ihop till en deg.
Dela upp degen i 8 stycken bullar och lägg på en bakpappersbeklädd eller smord plåt.
Nagga eventuellt ytan med en gaffel.
Grädda mitt i ugnen mellan 10-15 minuter.


Enjoy!



Bli först att kommentera

Julig granola

Av , , Bli först att kommentera 9



20171207_210105




Granola är något som det äts en del av till frukost hos mig, och jag vill att den uppfyller två kriterier: Nyttig, och så, självklart, GOD.
Båda kriterierna uppfyller man lätt genom att göra sin egen granola, och dessutom sparar man en slant.
Jag älskar både kanel och kardemumma, och en granola innehållande det passar ju aldrig bättre än i dessa juletider.




Receptet ger mängden på bilden.

5 dl havregryn

1½ dl russin

1½ dl annan torkad frukt, typ grovhackade aprikoser eller fikon

1 dl hackade nötter

1 msk kanel

2 tsk kardemumma

½ dl vatten

½ dl honung

1½ msk neutral matolja

1 nypa salt

Gör såhär:

Sätt ugnen på 180 grader
Värm vattnet något (i kastrull på spisen eller skål i micron)
Rör ut honungen i det varma vattnet och tillsätt oljan
Blanda de torra ingredienserna i en bunke
Häll honungsvattnet över havregrynen och vänd runt så allt blandas
Häll blandningen i en ugnsfast form eller långpanna
Rosta i mitten i ugnen 15-20 minuter
Rör runt några gånger under rostningen
Tag ut ur ugnen och låt svalna



Bli först att kommentera

Kokosrutor LCHF

Av , , Bli först att kommentera 9



20171102_203736




Kokosrutor har så länge jag kan minnas varit en av mina favoriter när det kommer till bakverk.
Jag provade nyligen ett alternativt, LCHF-inspirerat recept på kokosrutor.
Jag hade inga jättestora förväntningar, då det långt ifrån alltid är lätt att få smaken jämförbar med vanliga bakverk.
Jag var mest nyfiken på att prova och se om det kunde bli ett hyfsat gott substitut.


Resultat: En bra bit över förväntan!




Kakan:


75 g smör
2 dl grädde
4 msk kakao
1 krm vaniljpulver
2 tsk bakpulver
2 msk kokosmjöl
11/2 dl mandelmjöl
3 ägg
Stevia och/ eller honung (jag blandade)


Glasyr:


75 g smör
1 dl starkt kaffe
0,5 dl kakao
Mandelmjöl
Stevia och/eller honung efter behag (jag blandade)



Gör såhär:

Sätt ugnen på 175 grader

Vispa ihop ägg, stevia och honung (man får smaka av tills smeten fått önskad sötma)

Blanda ihop mandelmjöl, kokosmjöl, bakpulver, vaniljpulver och kakao i en bunke

Häll grädden i en kastrull tillsammans med smöret och låt det stå på värme tills smöret smällt

Vispa ner mjölblandningen i äggvispet och sedan grädden och smöret

Häll smeten i en ugnsform klädd med bakplåtspapper, storleken på formen ska vara ungefär 20×30 cm
Fördela smeten till att jämnt lager

Grädda i ca 15-20 minuter

Smält smöret, blanda i kakao, kaffe, mandelmjöl (för att glasyren inte ska bli alltför tunn)
Söta med stevia och/eller honung efter behag

Bred ut glasyren över kakan, strö på kokosflingor och skär upp i bitar




Enjoy!



Bli först att kommentera

Parmalindad brieost i ugn

Av , , Bli först att kommentera 9





20171116_023840


Det här är verkligen superenkelt och supergott!
Som lunch, middag eller varför inte som förrätt.


Sätt ugnen på 175 grader.
Skär osten i trekanter och vira en bit parmaskinka runt, pensla på lite olivolja och skjutsa in i ugnen i några minuter, tills osten smält något.
Tiden kan variera beroende på vilken brieost man använder.
Ananas till vart enligt mig pricken över i:et!



Bli först att kommentera

Back at it

Av , , 2 kommentarer 19



Hej!




Nu är det visst ett par veckor sedan jag tittade in här senast.
Det har kommit lite saker i vägen – positiva som negativa – som tagit både min tid och motivation.
Sist jag skrev var jag mitt uppe i en väldigt tung period.
Jag har fortfarande mina stunder när ångesten är överväldigande, men i övrigt mår jag tack och lov bättre än jag gjorde då.
Jag har ingen direkt förklaring till varför, det är som att den värsta smärtan bara…ebbat ut…och gjort det lite lättare att andas.

Jag längtar så tillbaka till den hälsosamma livsstil jag tidigare hade.
Men även om jag inte kan träna på den nivån just nu, så känner jag mig ändå motiverad till att återigen ta mig tillbaka till hälsosamma kostvanor.
Jag ska så snart som möjligt försöka komma igång med mer matlagning efter recept igen.
Det blir så mycket enklare för mig att hålla mig till planen då och stå emot frestelser om jag inte bara trugar i mig någon nyttig men ack så tråkig mat, utan får äta mat som inte bara är hälsosam utan även riktigt GOD.
Jag ska verkligen satsa på min hälsa rejält framöver!
Jag ska boosta kroppen med nyttigheter, och hoppas att jag på så sätt också kan ge psyket (och i och med det kanske även immunförsvaret) en liten boost.


Det här blir ett kortare inlägg, på grund av förkylning och inte så optimalt med sömn den senaste veckan är min hjärna inte riktigt med.

På återseende snart!





5a0c383e80f0469fd99bb56ac26454e9



2 kommentarer

Panikångest – när det känns som att man tappar kontrollen

Av , , Bli först att kommentera 18



Jag har under livets gång haft problem med olika typer av ångest.
Framför allt den generella ångesten, vilket innebär att man mer eller mindre ständigt går runt och känner sig orolig och ångestfylld.
Det går liksom aldrig riktigt över. Även när jag mår som bäst har jag någon nivå av ångest i kroppen.
Det jobbigaste med generell ångest är att det ofta inte ens finns någon verklig anledning till att oroa sig så pass mycket som man gör, vilket ju gör det svårt att veta hur man ska bära sig åt för att kunna bli kvitt ångesten.

En annan typ av ångest (som jag tack och lov varit förskonad från i åratal, men som den senaste tiden hittat tillbaka till mig igen) är panikångest.
Panikångest är nog något av det läskigaste man kan uppleva, speciellt första gången man drabbas av det.
Det kommer ofta lite som en blixt från en klar himmel, och man fattar verkligen inte vad som händer.
Min första panikattack fick jag för drygt 8 år sedan, en tidig helgmorgon vid 04-tiden.
Jag hade varit ute på krogen under kvällen, och låg i sängen och varvade ner framför en film.
Jag minns att jag plötsligt kände en obehagskänsla komma krypande, och det började liksom pirra i kroppen.
Jag försökte ignorera det hela, men snart slog hjärtat oregelbundet, jag kände ett starkt tryck över bröstet, fick svårt att andas normalt och vart alldeles yr.
Jag flög upp ur sängen i panik, var övertygad om att något var riktigt fel. Att jag hade drabbats av en stroke eller hjärtinfarkt.
Jag kunde knappt stå på benen, de kändes som gelé och jag skakade i kroppen.
Det svartnade för ögonen och jag upplevde en stark overklighetskänsla.
Jag ringde och väckte upp min mamma och var helt hysterisk, grät och skrek att ”jag håller på att dö!”
Min mamma förstod på en gång vad det var fråga om, och som tur var bodde hon då väldigt nära mig och kunde på bara några minuter komma över och försöka lugna ner mig.

Ofta får man en panikattack i samband med mycket stress. Det kan också hända när man varvar ner efter en jobbig period.
Jag hade tiden innan panikattacken varit utsatt för enormt mycket inre stress och oro efter en traumatisk händelse.
Jag hade dessutom, för att försöka lindra den inre smärta jag kände till följd av händelsen, intagit för mycket alkohol under en tid, vilket nog till sist fick bägaren att rinna över.
Det kom en panikattack någon gång då och då under de följande åren.
Trots att det alltid var otroligt obehagligt och omtumlande och jag blev rejält uppskrämd så visste jag i alla fall någonstans inom mig, till skillnad från första gången, vad det handlade om – att det hur obehagligt det än kändes inte var farligt.
Det började gå längre och längre tid mellan gångerna jag drabbades av panikångest, och till slut hade det gått flera år utan att jag drabbats av en enda riktig attack.
Tills för drygt en och en halv vecka sedan, när jag fick den första panikattacken på många år.
Precis som första gången jag drabbades av panikångest, har jag under en tid byggt upp ovanligt mycket inre stress och oro, så det var förmodligen ingen slump att panikångesten gav sig till känna igen just nu.
I och med att det var så länge sedan sist, så hade jag nästan glömt bort hur det kändes, och vart nära på lika rädd som den där första gången.
En panikattack brukar hålla på i några minuter upp till någon timme, fast för mig tog det nästan två timmar innan den helt klingade av.

Min strategi för att ta mig igenom en panikattack så smärtfritt som möjligt är att ha en förstående och lugnande person runtomkring, och att gå ut och gå i frisk luft.
Att promenera i lugn takt, hålla huvudet högt och ta djupa, långsamma andetag har hjälpt mig att stå ut de senaste gångerna panikångesten slagit till.
Jag får i princip bara panikångest sent på kvällen eller på natten, när kroppen börjar gå ner i varv.
Vilket kanske är tur i oturen, för att man då oftast får möjlighet att promenera bort panikattacken utan att stöta på folk ute.

Efter en panikattack blir man ofta otroligt trött, jag tycker att ”efterskalv” är ett passande ord.
Hela kroppen har ju varit spänd något oerhört, så det är inte heller konstigt att man får ont både här och där
Efter min senaste panikattack fick jag enorm träningsvärk i magen och även lite i låren, som att jag skulle ha varit effektiv på gymmet.
Jag kunde inte annat än att skratta åt det och säga: ”Skit samma att jag knappt kan träna på grund av ständiga förkylningar, ångesten kommer att göra mig vältränad”. :P
Det har alltid varit en liten hjälp mitt i eländet, att mellan varven kunna skämta så mycket som möjligt om även det allra jobbigaste.




qq



Bli först att kommentera

Små steg framåt

Av , , Bli först att kommentera 12



Hej!


Det känns som att jag har gått omkring lite som i ett vakuum den senaste månaden, jag har bara försökt ta mig från A till B och göra det som förväntats av mig utan att stupa.
Det är väl fortfarande lite så det är, den vanliga orken och lusten till saker finns inte, men jag har i alla fall tänkt komma igång så bra det går med träningen som legat vilande de senaste veckorna.
Jag ska förutom styrketräning försöka orka hålla igång med lite intervallträning en eller ett par gånger i veckan, något som en del hävdar ska vara den allra bästa träningen för att motverka psykisk ohälsa.
Varför inte testa att ”behandla” sig själv, tänker jag.

Jag körde ett pass igår ikväll, började superlugnt då min kondition rent utsagt är åt h-vete.
Jag gjorde ett arbets-EKG för ett par månader sedan, som visade att min kondition inte direkt är i den övre skalan av vad som förväntas av någon i min ålder, inte heller låg jag i den undre skalan utan jag hamnade UNDER skalan. :D Haha.
Nåja, det är kanske inte så jättekonstigt egentligen med tanke på att jag knappt kunnat anstränga mig det senaste året utan att bli förkyld.
Nu när det tack och lov äntligen vänt en aning *peppar peppar* så ska jag sakta men säkert se till att bygga upp både muskler och kondition.
Och så kommer väl ork och lust både för träning och allt annat tillbaka, tids nog.
En dag och ett steg i taget.  

 

 

20170126_182537




small+steps+everyday



Bli först att kommentera