Nya uppgifter: Kommunalråd ljög om inblandning i avstängning och uppsägning

Av , , Bli först att kommentera 9

Det kommer fram nya uppgifter som pekar mot att kommunalråd som Hans Lindberg (s) och Anders Ågren (m), trots att de tidigare hävdat motsatsen, varit direkt delaktiga i avstängning och uppsägning av två chefer:
”Man vill ha bort personer som har insyn i budgetprocessen, säger en person som arbetar inom kommunen”.
Detta står att läsa i en artikel på SVT Västerbottens hemsida.

Vidare:
”Umeå kommuns ekonomidirektör Susanne Aidanpää fick i uppdrag att säga upp budgetchefen från hans tjänst en månad innan de båda stängdes av. Ordern ska enligt flera källor ha kommit från kommunalråden. Men ekonomidirektören vägrade göra det.

Flera personer inom kommunen som har insyn i verksamheten menar att utredningarna bygger på ett för smalt underlag som är direkt felaktigt.

– Utredningarna är fabricerade för att kunna bli av med henne. De har blivit avstängda, sedan har man letat fel, säger en person”.

Denna kampanj har skapat otrygghet och rädsla bland personalen:

”Personerna som SVT varit i kontakt med uppger att de är väldigt rädda för att själva råka illa ut och få sparken. Därför väljer de att vara anonyma.

– Det är som rysk roulette. Vem som helst kan försvinna utan anledning, säger en av personerna”.
Vad säger Hans Lindberg själv om saken? Jo, ”Hans Lindberg (S) vill inte bemöta kritiken”

Umeå kommun behöver ett stärkt skydd för visselblåsade. Rädd personal är både ett allvarligt arbetsmiljöproblem och ett hot mot medborgares insyn i vad som egentligen pågår offentliga verksamheter.

Bli först att kommentera

Holmlund och (s) är fortsatt döva för kritiken mot Bostaden-kuppen

Av , , Bli först att kommentera 8

Här är ett svar på den kontroversiella bloggaren Lennart Holmlunds (s) insändare i VK för ett par dagar sedan:

I en insändare publicerad i VK den 13/6 skriver socialdemokraten Lennart Holmlund om den kuppartade försäljning av 1601 allmännyttiga hyresrätter han var med och genomförde för ett år sedan. Affären är lyckad, menar Holmlund. Därefter följer några exempel på satsningar som gjorts sedan utförsäljningen. Holmlund visar med sin insändare hur lite han och hans kamrater i hans partis kommunfullmäktigegrupp egentligen förstått av kritiken. Kritiken handlade om hur utförsäljningen gick till. S-ledningen och Bostadens ledning förde medborgare, partimedlemmar och boende i de berörda områdena bakom ljuset. Till att börja med skickade man ut kallelser med väldigt kort varsel och ledamöter fick inget beslutsunderlag inför mötet. Förvaltningsrätten menade i en dom att denna hantering var undermålig. Vidare gick Holmlunds parti emot sitt eget vallöfte om att inte sälja ut allmännyttan. Kovändningen skedde utan att detta lyftes i den offentliga debatten eller i partiet. Holmlund spred felaktiga uppgifter om ägarstrukturen hos fastighetsbolaget Heimstaden och Hans Lindberg spred felaktiga uppgifter om metoderna hos de som protesterade mot hanteringen. Sist men inte minst gick ansvariga politiker på mental semester och mötte oroliga boendes frågor och medborgares kritik på insändarsidorna med total tystnad. Det var denna smutsiga och oseriösa hantering av utförsäljningen som bl.a. fick tusentals Umebor att underteckna ett krav på lokal folkomröstning i frågan.

Inför valet genomför socialdemokraterna en samtalskampanj för att visa att de blivit ett ”lyssnande parti”. Holmlunds insändare visar att detta lyssnande är vatten värt.

Johan Örestig

Screenshot_20180615-091416_Chrome

Bli först att kommentera

Ang. uppsägningen ekonomidirektören: Lindberg och Ågren förenas i rädslan för politiskt ansvar

Av , , Bli först att kommentera 8

Jag har som många andra försökt förstå vad det egentligen är som hänt i fallet med de avstängda cheferna inom Umeå kommuns Stödfunktion Ekonomi. Det vi vet är att två chefer inte bara har stängts av från sina uppdrag. De har dessutom karaktärmördats i media av Hans Lindberg (s) och Anders Ågren (m). Jag vet lika lite som de flesta andra om detaljerna bakom detta men noterar ändå att Lindberg och Ågren använder dubbla måttstockar i deras personalpolitik. Jämför behandlingen av Susanne Aidanpää med behandlingen av tidigare samhällsbyggnadsdirektören Margaretha Alfredsson. När VK avslöjade omfattande slöseri pekades Alfredsson ut som högsta ansvariga för slöseriet. Det handlade bland annat om IT-avdelningen som genomfört resor för över en miljon under fem års tid, delat ut Ipads till anställda och anordnat dyra personalfester. När detta uppmärksammades lät Umeå kommun Margaretha Alfredsson själv utreda om ”fel” har begåtts. Detta att jämföra med den omilda behandlingen av Aidanpää och hennes kollega.

Detta märkliga dubbelspel där vissa chefer behandlas med silkesvantar medan andra karaktärmördas väcker förstås frågor. Eftersom det rör sig om en offentlig verksamhet är det också en offentlig angelägenhet. Vi medborgare, allmänheten, har rätt att få veta hur personalpolitiken fungerar och inte fungerar. I detta fall handlar det om att få veta mer om orsakerna till den ovanliga åtgärden att stänga av och sedan avskeda en högt uppsatt chef.

Lindbergs och Ågrens försök att framställa detta som att det är ett tjänstemannaproblem och att de har blivit förda bakom ljuset duger helt enkelt inte. Politiker har som förtroendevalda det slutgiltiga ansvaret över de offentliga verksamheterna. I detta fall pekar dessutom den konsultrapport som VK refererar till att det inte bara är tjänstemannasidan utan även politikerna i Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) som överskridit sina befogenheter. Den kritiken borde ju, förutom att ge Lindberg och Ågren några tankeställare, väcka frågor hos övriga kommunpolitiker. Men, med undantag från Vänsterpartiet och Arbetarpartiet, är det märkligt tyst. Det tyder på en osunt slapp låt-gå-mentalitet hos de flesta partierna.

Denna affär har tror jag, på grund av de allvarliga åtgärderna och bristen på svar, skadat förtroendet för Umeå kommun i allmänhet och för politiken i synnerhet. I ett sådant läge behövs politiker som vågar och kan ta ett helhetsansvar över kommunen. Lindberg och Ågren, som vanemässigt skyller ifrån sig på tjänstemän, visar återigen att de inte mogna det ansvaret.

Bli först att kommentera

Socialdemokraterna i Umeå blockerar oliktänkande

Av , , 1 kommentar 17

Socialdemokraterna i Umeå har ännu en gång blockerat mig och ett par andra från deras Facebook-sida. Anledningen var att jag i en kommentar på en post om att SSU varit ute på stan och valkampanjat för moderpartiet skrev såhär: ”Årsdagen för Bostaden-kuppen till ära!”. Nu förstår jag att detta kan framstå som lite löjligt. Vem bryr sig liksom? Men socialdemokraterna är inte bara det styrande partiet i Umeå kommun. Deras politiker har dessutom valt att systematiskt tiga i kontroversiella frågor. De vill ju framstå som ”välfärds-partiet” och då vill man inte förknippas med utförsäljning av offentlig egendom, nedskärningar i vård, skola och omsorg eller höjda politikerarvoden. Men genom att tiga i kontroversiella frågor sviker de sitt ansvar att som folkvalda försvara den politik de för. Om de inte debatterar frågor i offentliga forum som dagstidningar och vägrar släppa fram kritiska frågor och kommentarer på deras bloggar, ja då blir forum som partiets Facebook-sida den sista arenan.

När jag upptäckte att mina och några andras kommentarer var bortplockade och att jag var blockerad från att kommentera skrev jag såhär till den politiska sekreterare (en kommunal tjänsteman som har uppdraget att stötta politikerna i deras vardagliga arbete), som administrerar sidan:

”Så svagt att ni håller på att blockera folk som säger emot er. Ni är ett politiskt parti. Ingen PR-byrå. Om jag skriver en kommentar som ”Årsdagen av Bostaden-kuppen till ära” så är det inte hotfullt eller trakasserier. Om folk skriver saker som går över gränsen är det naturligtvis rimligt att ni plockar bort eller stänger av folk. Men om man i likhet med dessa klämkäcka SSU:are valkampanjar för socialdemokraterna då får man naturligtvis räkna med att stå för partiets politik. Om ni vill jobba med marknadsföring så finns det ju PR-byråer som man kan söka jobb hos”.

På detta meddelande svarar den politiska sekreteraren såhär:
”Ni är välkomna att föra er utomparlamentariska opinionsbildning och diskussion i era egna grupper. Vill ni bedriva er smutskastningskampanj av partiet under bilder av våra unga engagerade däremot, då är ni inte välkomna på vår sida. Vill du ändra på det är du välkommen att gå med i partiet och bedriva en förändring av vår sociala mediapolicy”.

Det är självklart att en person som är avlönad av ett politiskt parti för att sälja in det under en valrörelse vill tvätta bort allt som kan påverkat socialdemokraternas image negativt. Det är helt i linje med PR-tänkandets intåg i politiken. Men ”smutskastningskampanj”? Det är ju inte smutskastning utan en beskrivning av en verklig process. Socialdemokraterna kallade till möten för att sälja ut 1601 hyresrätter utan beslutsunderlag och utan att tydligt ange vilket ärende mötena handlade om. Det sistnämnda fälldes man också för av Förvaltningsrätten. Nu kan jag inte tala för andra men jag skriver kommentarer på socialdemokraternas Facebook-sida på grund av partiets politikers tigande i denna fråga. Det vilseleder partiets väljare och då behövs kritiska röster. Inom socialdemokraterna viner partipiskan så hårt att ingen vågar säga ifrån öppet. För att ge en bakgrund till detta tigande och min syn på det demokratiskt problematiska i det återpublicerar jag en text jag skrev i VK efter Hans Lindbergs sommartal förra året. Nu behöver det kanske inte sägas, men denna artikel möttes, i likhet med andra insändare, debattartiklar och e-post till s-märkta politiker, med tystnad.

TIGANDET ETT SABOTAGE MOT DET OFFENTLIGA SAMTALET
I lördags lyssnade jag på kommunstyrelsens ordförande Hans Lindbergs sommartal i Broparken. Temat var bostadspolitik. Som aktiv i Folkinitiativet i Umeå var jag förstås intresserad av att höra vad han hade att säga om sommarens hårt kritiserade utförsäljning av allmännyttiga lägenheter. Men Lindberg sa inte ett enda ord om den utförsäljning han under hysch-pysch-fasoner var med och drev igenom. Till skillnad från kyrkopolitikernas anföranden strax efteråt saknades varje tillstymmelse till politisk substans.

Kärnan i talet var att det är bra om vi får det bättre och att beslut kräver prioriteringar. Goddag yxskaft! När han, efter talet, fick en direkt fråga om varför han och hans partikamrater inte svarat på den kritik som framförts i insändare, debattartiklar och överklaganden svarade han: ”Jag lägger ju ut flera blogginlägg varje dag där jag informerar”.

Dessa ord har hängt sig kvar: kan det vara så illa att Lindberg inte förstår skillnaden mellan att ”informera” och att debattera? Informera handlar om att meddela andra ett fullbordat faktum. Det är något som företagsledare med oinskränkt makt kan ägna sig åt. Debattera handlar om att möta andra människor i en diskussion där man erkänner att det finns en konflikt, där man öppnar upp för ett ifrågasättande av sitt agerande. Det är faktiskt varje folkvalds förbannade skyldighet att lyssna till, bemöta och ta till sig av medborgares kritik.

Den socialdemokratiska ledningen gör motsatsen. Den kritik som fyllt insändar- och debattsidor under sommaren möts med pinsam tystnad. Många kommentarer till Lindbergs blogg släpps inte igenom. Istället säger Lindberg att de flesta håller med honom om att utförsäljning var bra när han ”förklarat”, eller att det är viktigt att det byggs nya bostäder (vilket ingen har ifrågasatt).

Det bemötandet är arrogant. Det är att förminska alla som satt sig in i och ifrågasätter affären. Det är att förneka det faktum att hittills närmare 4000 Umebor kräver en folkomröstning på grund av den odemokratiska processen. Vad värre är: tigandet är ett sabotage av det offentliga samtalet. För ärligt talat, vad är demokrati om folkvalda vägrar dialog med medborgarna?

JOHAN ÖRESTIG

1 kommentar

Nytt kulturhus klipp för privat fastighetsägare

Av , , 2 kommentarer 11

De styrande i Umeå kommun verkar inte mogna vare sig att hantera sina affärer eller kommunicera med varandra. För hur ska man annars förstå den farsartade processen kring Mimerskolans gamla gymnastikhall? Föreningslivet påpekade under lång tid att den då kommunägda lokalen stod tom och borde användas som plats för ett föreningsliv med brist på just centralt belägna lokaler. Nej, svarade kommunen, vi ska renovera. Men efter renoveringen?, frågade föreningslivet. Nej, svarade kommunen, vi ska sälja alla lokaler vi inte använder. Sagt och gjort så såldes gymnastiksalen till företaget Fort Knox våren 2017. Sedan dess har lokalen stått tom.

Nu rapporterar Västerbottens-Kuriren att Umeå kommun öppnar för att hyra lokalen av det privata företaget Fort Knox. Missförstå mig rätt. Byggnaden är vacker, har ett mycket bra läge i centrala Umeå och kommer antagligen att komma till god användning. Men istället för att behålla lokalerna i kommunens ägo och hyra av sig själv (pengarna stannar inom det offentliga) kommer kommunen istället att skicka skattemedel rakt ner i en privat fastighetsägares fickor.

Det verkar korkat.

2 kommentarer

Minervaskolans problem uttryck för havererad skolpolitik

Av , , Bli först att kommentera 11

Det har varit upprörande att läsa den senaste veckans granskande artiklar av Minervaskolan som publicerats i Folkbladet. Oegentliga aktieaffärer, bestraffningar av lärare som lyfter fram missförhållanden, bristfälligt stöd till elever med behov av särskilt stöd tyder tillsammans med grundaren Hans Janssons arroganta svar på kritiken på en unken kultur. Skolan ska inte vara en lekstuga där enskilda personer får fritt spelrum för sin maktfullkomlighet och girighet. Skolan är en av samhällets grundpelare och ska ge barn och unga med olika hemförhållanden och förutsättningar likvärdig utbildning. I detta enskilda fall får vi vara tacksamma för de lärare och elever som varit modiga nog att berätta om den ohållbara situationen i media och hoppas att det följs av kraftfulla åtgärder mot skolledningen.

Men som vi vet är det som hänt innanför Minervaskolans väggar inget enskilt problem. Tvärtom är det resultatet av en politisk kursändring som med en förskönande omskrivning brukar kallas ”marknadsanpassning”. Detta handlar förstås om enskilda aktörers vinstintressen men också om en förblindande ideologisk dogmatism. Alltför många inom politiska partier från socialdemokraterna till moderaterna har gjort lobbyisters lovord om billigare utbildning och ”marknadslösningars” överlägsenhet till sin egen trosföreställning. Det har gått så långt att Sverige blivit unikt i världen genom att tillåta vinstdrivna företag i skolsystemet. När dessa ”lösningar” ännu inte prövats var det naturligtvis enklare för förespråkarna att få andra att tro på deras löften. Men idag finns en lång lista av exempel på de försämringar som experimentet lett fram till. Det allvarligaste är att det nya skolsystemet genom de stora skillnaderna i förutsättningar skolor emellan förstärker ojämlikheten i samhället. En likvärdig skola kan mildra de negativa effekterna av att ha råkat födas i en mer utsatt familj eller ett fattigare område. Men experiment som ”det fria skolvalet” har också resulterat i att enskilda skolor blir besatta av hur de framställs. Stora resurser läggs ned på marknadsföringskampanjer och personal vid skolorna ska agera ”ambassadörer” för skolans varumärke. Ett sådant system öppnar för den sektliknande mentalitet som tycks prägla det interna klimatet på Minervaskolan.

I en sådan situation kan forskning fylla en viktig situation. Fallstudier över hur experimentet fallit ut i olika delar av samhället kan användas som en utgångspunkt för en nykter politisk debatt om huruvida denna politik varit så lyckad. Tyvärr tillämpar många politiker och deras tjänstemän något som skulle kunna kallas det fria faktaunderlagsvalet. Alltför många har lagt ner alltför mycket prestige för att byta fot i denna fråga. Andra har trampat fast i ideologisk dogmatism och kan helt enkelt inte se sambandet mellan den politik de drivit på och problemen i dagens skola. Sist men inte minst finns det också politiker som är mer lojala med lobbyorganisationer än mot sina egna medlemmar och väljare. Dessa grupper gör hellre så att de letar rätt på, eller låter en tankesmedja ta fram, ett faktaunderlag som stämmer överens med de intressen de företräder än att begrunda seriös forskning och tänka om. Vi som plågar oss igenom partiledardebatter har många gånger fått höra politiker illustrera denna parodiska inställning till forskning genom att inleda sina anföranden med att ”All forskning pekar på…” utan att programledare besvärar sig med att be om källa bakom påståendet.

Jag uppmanar alla som är intresserade av det haveri som kallas ”marknadisering” att att lyssna på ett avsnitt av podden ”Allt du velat veta”. Där ger Jesper Meijling en pedagogisk genomgång av bakgrunden och innebörden i det som kallas marknadisering. Programmet lyfter exempel från framförallt sjukvård men också från skolan. Meijling förklarar bland annat varför skolan är särskilt illa lämpad för marknadssystem. Lyssna också på den uppföljande intervjun där Meijling ger sin syn på Nya Karolinska.

Bli först att kommentera

Höjda politikerarvoden = fler karriärister i lokalpolitiken

Av , , Bli först att kommentera 13

”Umeandans” radarpar Hans Lindberg och Anders Ågren vill bara prata om okontroversiella saker. Kanske berätta om en utmärkelse. I känsliga frågor gör de sig onåbara. Kan se framför mig hur de rycker till när de ser en reporters nummer dyka upp på skärmen. Med darriga händer placerar de telefonen mot örat och svarar på lika darrig svengelska: The number you have dialed cannot be reached for the moment. Please call a tjänsteman instead.

Umeå behöver inte en höjning av redan höga politikerarvoden. Det lockar ännu fler karriärister in i politiken. Stärk förutsättningarna för fritidspolitiker istället. Uppmuntra rotation i arvoderade uppdrag. Demokratin mår inte bra av att beslutande organ leds av styrelseproffs som för varje år fjärmar sig alltmer från den värld vi andra lever i.

Screenshot_20180601-092024_Facebook

Här är listan över förslaget som publicerades i VK
Nu gällande årsarvode: 760536 kronor.
Förslag 2019-2022: 783352 kronor.

Arvoden för olika poster anges i förslaget som procent av årsarvodet. VK har utifrån dessa uppgifter räknat om förändringen i kronor.

Kommunalråd 1: Från 950670 till 979190 kronor.
Kommunalråd 2: Från 836589 till 861687 kronor.
Kommunalråd 3: Från 836589 till 861687 kronor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott:
Förvandlas till nämnd. Ledamöterna blir av med sina fasta arvoden om 76053,6 kronor.

Byggnadsnämnden:
Ordförande: Från 380268 till 626681 kronor.
Vice ordförande: Från 152107 till 313341 kronor.

Fritidsnämnden:
Ordförande: Från 190134 till 235005 kronor.
Vice ordförande: Från 114080 till 156670 kronor.

För- och grundskolenämnden:
Ordförande: Från 760536 till 783352 kronor.
Vice ordförande: Från 190134 till 313341 kronor.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:
Ordförande: Från 760536 till 783352 kronor.
Vice ordförande: Från 190134 till 313341 kronor.

Jämställdhetsutskottet:
Ordförande: Från 114080 till 156670 kronor.
Vice ordförande: Från 76053 till 78335 kronor.

Kommunfullmäktige:
Ordförande: Från 152107 till 195838 kronor.
Vice ordförande: Från 76053 till 117503 kronor.
2 vice ordförande: Från 38027 till 78335 kronor.

Kulturnämnden:
Ordförande: Från 190134 till 235005 kronor.
Vice ordförande: Från 114080 till 156670 kronor.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden:
Ordförande: Från 190134 till 228161 kronor.
Vice ordförande: Från 114080 till 156670 kronor.

Individ- och familjenämnden:
Ordförande: Från 760536 till 783352 kronor.
Vice ordförande: 190134 till 313340 kronor.

Äldrenämnden:
Ordförande: Från 760536 till 783352 kronor.
Vice ordförande: Från 190134 till 313340 kronor.
2 vice ordförande: Från 190134 till 0 kronor.

Tekniska nämnden:
Ordförande: Från 380268 till 626681 kronor.
Vice ordförande: Från 152107 till 313341 kronor.

Valnämnden:
Ordförande: Från 60843 till 117503 kronor.

Överförmyndarnämnden (Nu är nämnden för hela regionen):
Ordförande: Från 60843 till 195838 kronor.
Vice ordförande: Från 38027 till 117503 kronor.

Gemensam räddningsnämnd (Ny):
Ordförande: 78335 kronor.
Vice ordförande: 39167 kronor.

De kommunala bolagen:

AB Bostaden:
Ordförande: 190134 till 391676 kronor.
Vice ordförande: Från 114080 till 195838 kronor.

Dova DAC:
Ordförande: Från 114080 till 195838 kronor.
Vice ordförande: Från 76053 till 117503 kronor.

Umeå Energi:
Ordförande: 190134 till 391676 kronor.
Vice ordförande: Från 114080 till 195838 kronor.

Inab:
Ordförande: Från 114080 till 195838 kronor.
Vice ordförande: Från 76053 till 117503 kronor.

Upab:
Ordförande: Från 114080 till 195838 kronor.
Vice ordförande: Från 76053 till 117503 kronor.

Vakin inklusive Umeva:
Ordförande: Från 114080 till 391676 kronor.

Bli först att kommentera