Föräldranätverket granskar partiernas politik för förskolan

Det finns ett mycket gammalt vallöfte från socialdemokraterna om att minska barngrupperna i Umeås förskolor till 15 barn per grupp. Istället för att skapa utrymme för en sådan reform genom politiska prioriteringar har socialdemokraterna ägnat energi åt att framställa situationen i förskolan som, på det stora hela, problemfri. Den strategin är perfekt om man är politisk karriärist. Om det är viktigare att klamra sig fast vid sin maktposition än att åtgärda befintliga problem då gör man förstås sitt yttersta för att skapa en bild av att allt är i sin ordning. Grundtanken tycks vara att ”om vi upprepar att det inte finns någon förskolekris de kommer den till slut att försvinna”.

För ett par år sedan bildades Föräldranätverket i Umeå. Nätverket samlar, via en Facebook-grupp, föräldrar för att utöva påtryckningar mot politikerna för minskade barngrupper. I grunden handlar det om att politiken måste ta ansvar för att skapa en trygg och kreativ miljö för barnen och en dräglig och stimulerande arbetsmiljö för pedagogerna. Genom att, tillsammans med pedagoger och fack, skriva insändare, demonstrera, lyfta vittnesmål om situationen i förskolan och påminna politikerna om de vallöften som lagts blir det svårare för karriäristerna att tysta ner frågan.

Inför höstens kommunval har Föräldranätverket kontaktat partierna i kommunfullmäktige och frågat vilka frågor de drivit och vilken politik de avser att bedriva efter valet. Under denna vecka presenteras dag för dag svaren på denna fråga. De första svaren som presenterats visar att engagemanget för förskolan ser väldigt olika ut hos de olika partierna. I slutet av veckan återkommer jag med en kommentar utifrån de resultat som presenterats.

Länk till Föräldranätverkets Facebooksida här

En kommentar

  1. Urban Bengtson

    Föräldranätverket är viktigt och gör ett bra jobb för att hålla kvantitet och kvalitet på politikens agenda. På 1980-talet var jag som förälder med i Umeå Dagisförening och i styrelsen fick vi ha träffar med Socialnämndens au + byråkrati i sådana frågor.

    Vi lyckades till en del, bl a med rätt at behålla plats (och valfri tid) för äldresyskon vid nytt barn i familjen, påverka att bygga ut efter det behov som fanns i stadsdelarna och även få ge synpunkter på utformningen.

    Samma saker är än viktigare idag då äldresyskons tid begränsas men undantag ges och vissa förskolor ger full tid ändå. Planering efter områdenas behov – finns sådan att få tag på? Hur synas dagislokalerna?

    Det sistnämnda är mitt yrkesområde som förskollärare och fackligt aktiv på skyddssidan på 70- och 80-talet samt numera som barnomsorgs- och idékonsult. Just nu bygger kommunen efter en pedagogisk inriktning av ”Reggio Emilia”-typ, vilket innebär innetorg, genomgångsrum och ”skolhallar” (2-3 förskoleavdelningar delar på rummet), som ger mindre hemvistytor.

    I praktiken förstärks då fler barn än mer på ytor man å ena sidor rörs igenom rummen och å andra sidan får det trängre i avd. hemvistrum. Om detta har jag nyligen och tidigare beskrivit på min blogg på vk.se ”Umeås Bästa… inte det sämsta”, i debattinlägg i VK och i skrivelser direkt till kommunansvariga.

    Ifall föräldranätverket är intresserad informerar jag gärna om detta och annat av värde för högre kvantitet och kvalitet, vilket tillsammans ger bättre ekonomi samt snabbare och säkrare utbyggnad.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.