Lindberg nöjd med kommunikationen kring Bostaden-affären

Av , , Bli först att kommentera 15

Socialdemokraterna fick utstå kraftfull kritik när partiets ledning, genom Hans Lindberg och Bostadens socialdemokratiska ordförande, under stort hemlighetsmakeri drev igenom en utförsäljning av allmännyttiga hyresrätter.

I en intervju i dagens VK får Lindberg ett par frågor om den svekdebatt som följde. Reportern frågar ”Lyckades ni inte kommunicera den bakgrunden och därmed motiveringen till beslutet?”.

På den frågan svarar han:
”Jo men det var en del som inte ville förstå. Till exempel Vänsterpartiet”.

Här ser vi hur litet socialdemokraterna, som enligt egen utsago ska bli bättre på att lyssna, faktiskt begripit och tagit till sig av den kritik som lyftes fram. Kritiken handlade i första hand om hemlighetsmakeriet, undermåliga underlag för beslut, bristen på öppenhet och debatt och det respektlösa bemötandet av den kritiska opinion som växte fram efter att uppgifter om planerna på denna utförsäljning läckte till lokalmedia. Det Folkinitiativ för en lokal folkomröstning som samlade kring 4000 namnunderskrifter krävde att beslutet skulle tas om på grund av att affären var ett demokratiskt haveri. Kritiken framfördes i e-postmeddelanden till politiker, insändare och debattartiklar. Detta struntade Lindberg i då. Det var tyst tyst tyst från honom folkstormen igenom, med undantag för kommentarer om att kritiken borde bli en polissak. Bevisligen har han inte besvärat sig om att i efterhand ta till sig av kritiken heller. Med mindre än en vecka kvar till lokalvalet viftar han bort kritiken som att det handlade om folk som ”inte vill förstå”. Kaxigt eller dumt, vad vet jag.

Bli först att kommentera

Kommunpolitiker med modet att göra rätt

Av , , Bli först att kommentera 23

Fokus i denna blogg har legat på de som missbrukar sin makt som förtroendevalda. Det är ett perspektiv som måste fram. Men jag skulle också vilja lyfta fram exempel på de öar av sundhet som trots allt finns i det försurade hav som socialdemokraterna och moderaterna kallar Umeandan.

För det första har vi de centerpartistiska politiker och vänsterpartistiska politiker som stöttade de föräldrar som kämpat för byskolorna i byar som Bullmark. Detta samtidigt som socialdemokraterna gjorde sitt bästa för att undanhålla information från en upprörd och engagerad allmänhet. För det andra har vi politiker i Vänsterpartiet och Arbetarpartiet som klart och tydligt ställde sig på oroade och upprörda hyresgästers sida när Bostadens ledning tillsammans med socialdemokraterna och moderaterna förde allmänheten bakom ljuset i Bostaden-affären. Medan socialdemokraterna, moderaterna, centern, KD och Liberalerna röstade ja till en utförsäljning av allmännyttiga hyresrätter, baserat på ett underlag som några månader senare ogiltigförklarades av Förvaltningsrätten, stod framförallt Vänsterpartiet på ett föredömligt sätt fast vid att denna skandalöst odemokratiska beslutsprocess var oacceptabel och måste tas om. För det tredje har vi den ännu pågående affären kring avskedade ekonomidirektören där politiker i Arbetarpartiet och Vänsterpartiet utmanat den ensidiga bild som Lindberg och Ågren försökt etablera.

Detta är exempel på kurage. Även om jag inte delar politisk övertygelse med alla ovan så imponeras jag av modet att säga ifrån när majoriteten saknar omdöme eller är tysta. Målet måste vara att att skapa en politisk kultur i Umeå kommun där politiker som följer sitt rättspatos blir regel, istället för undantag. Som läget är nu, måste en sådan förändring börja med en försvagning av socialdemokraterna och moderaterna i valet nästa vecka.

Bli först att kommentera

Läpparnas bekännelse i Bostaden-affären

Av , , Bli först att kommentera 23

Läste att Frankrikes miljöminister avgår med omedelbar verkan. Han hänvisar till att han inte fått resurser eller utrymme att bedriva en miljöpolitik värd namnet.

Det är synd att den här typen av beslut inte fattas oftare. Det visar att den politik, de principer och idéer en politiker står för betyder mer än den egna politikerkarriären.

Förra sommaren hade det exempelvis varit lägligt för socialdemokratiska politiker att lämna sina uppdrag i protest mot hur Bostaden-affären hanterades. Det fanns faktiskt ett fåtal som var emot kuppen. Istället valde de att inte delta i fullmäktigesammanträdet och lämnade över ja-sägandet till en lydig suppleant som hoppade in. Denna protest var helt meningslös.

Det hade varit kraftfullare och mer respektingivande med en fullmäktigeledamot som konstaterade att partiledningen, med sitt hemlighetsmakeri, passerat en anständighetens gräns och att han eller hon inte kan sitta kvar och ge sitt aktiva eller passiva stöd till ett sådant odemokratiskt övertramp. De hade kunnat säga att, ja, jag är beredd att komma tillbaka till politiken om åtgärder vidtas för att dessa övertramp inte sker. Det hade varit civilkurage.

Så blev det inte och nu kampanjar dessa ”kritiska” sossar sida vid sida med spindlarna i det trassliga nät som kallas Bostaden-affären. Det sänder ut signaler om att man är beredd att se mellan fingrarna för vad som helst så länge man får behålla sin position. Det är ju inte politik utan karriärism.

Bli först att kommentera

Glädjande att socialdemokraterna tappar i Umeå kommun

Av , , Bli först att kommentera 22

Enligt en färsk opinionsundersökning tappar socialdemokraterna mark i Umeå. Det demokratiska haveriet med Bostaden-affären, oskicket att möta kritik med smutskastning eller pinsam tystnad, är några av de saker som gör det, milt uttryckt, välförtjänt att de förlorar stöd.

Till detta ska läggas att socialdemokraterna i Umeå har ett enormt valmaskineri i ryggen för att genom olika PR-kampanjer dominera den bild av partiet som når ut till väljarna. Trots detta hänger missnöjet mot partiet kvar. Att väljare framförallt tycks gå till Vänsterpartiet är glädjande. Det är nämligen ett av de få partier som aktivt vänt sig emot socialdemokraternas och moderaternas Umeåanda. Denna förskönande omskrivning för det fiffel och båg som varit återkommande de senaste åren har oftast att göra med att ledningarna för dessa partier valt förhandlingar med fastighetsbolag och enskilda näringsidkare framför en öppen debatt där allmänheten ges insyn och kan ta aktiv del i frågan om hur Umeås omvandling ska se ut. Vinnarna är förstås de företag som köpt upp offentligt ägda fastigheter till ett finfint pris, byggt nya dyra fastigheter som de sedan hyr ut till höga kostnader till – just det – kommunen. Väven är förstås paradexempel här men det finns flera andra exempel. Förlorarna är de som bekostar dessa projekt och som får ta smällarna när de visar sig kostsamma och försätter kommunen i ekonomiska trångmål (skattebetalande medborgare och anställda och brukare i offentliga fastigheter).

Nu får vi hoppas att denna nedåtgående trend bara är en början på ett större tapp i kommunvalet för socialdemokraterna. Och att borgerliga väljare vänder moderaterna ryggen. Det är antagligen det som krävs för att den osunda kultur som klibbat sig fast i Umeå kan börja brytas upp och ersättas av en kultur som sätter öppenhet och insyn främst och präglas av en debatt med högt i tak.

Bli först att kommentera

Ytterliggare skäl att nobba s & m i kommunvalet

Av , , Bli först att kommentera 21

Till skälen att inte rösta på socialdemokraterna och moderaterna i höstens kommunval kan tilläggas: s & m har omvandlats till PR-byråer. Det över allt annat överordnade målet är att stärka det egna partiets varumärke. Istället för att föra en aktiv och seriös debatt om viktiga framtidsfrågor skickar de ut de politiska sekreterare som administrerar deras Facebookkonton för att systematiskt rensa ut kritiska frågor och avvikande uppfattningar. Varför? För att få det att framstå som om deras partier är älskade av alla . Allt enligt mottot: Det som inte syns eller hörs finns inte.

Antingen plockar de helt sonika bort kommentarer de inte gillar. Eller så utnyttjar de en funktion på Facebook där administratören för en sida kan ställa in så att en kommentar som postas bara kan ses av de som är vänner med den personen. Det är ett effektivt sätt att se till att kritik inte når personer utanför filterbubblorna. Ytterligare en åtgärd är att helt blockera användare från att kommentera.

Här är ett exempel på en kommentar som raderades av moderaternas administratör:

20180826_104258

Socialdemokraterna sätter ribban lika lågt när de friserar sina egna sidor.

Jag skulle vilja avfärda socialdemokraternas och moderaternas rädsla för kritik som barnslig. Men nu har vi att göra med partierna som har kommunalrådsposter i kommunen. Tillsammans med misstänkliggörandet av media och smutskastningen mot kritiker utgör rensandet av kritiska kommentarer i sociala medier ett sabotage mot det offentliga samtalet. Det är inte bara respektlöst mot allmänheten. Dessutom innebär det att partierna som de facto styr Umeå i en ohelig allians systematiskt undviker att debattera frågor som är obekväma och kan påverka deras image negativt. I den meningen har man svikit folkvaldas skyldighet att aktivt vara i dialog med omgivningen och gått upp i PR-världens fixering vid varumärkesbyggande. Det kan vi inte låta fortgå. Det just nu effektivaste sättet att protestera mot denna kultur är att rösta på ett demokratiskt alternativ till Umeåandan.

Bli först att kommentera

Vänstern, FI och Centern lyfts fram som bäst för Umeås förskolor

Av , , Bli först att kommentera 11

Idag publicerade den grupp som varit drivande i Föräldranätverket en värdering av partiernas svar på de frågor som nätverket skickat till deras företrädare. Frågorna handlade om vad de olika partierna har gjort och vad de vill göra för att få bukt med de stora barngrupperna i förskolan.

Nedan citerar jag hela uttalandet. Men först skulle jag vilja säga något om en kritik som alltid kommer efter sådana här uttalanden. Det finns alltid de som tycker det är fel att ta ställning. I vissa fall handlar det om ren partilojalitet. Socialdemokrater blir förstås sårade när föräldrar sågar deras passivitet i förskolefrågan. Det handlar också om personer som inte gillar att bli ”skrivna på näsan” utan vill bilda sin egen uppfattning. Den inställningen är märklig tycker jag. Om ett nätverk driver ett sakpolitiskt krav om minskade barngrupper inom förskolan är det självklart att nätverket måste göra en värdering av de olika partiernas politik.

Om nätverket inte skulle göra en värdering blir ju arbetet under dessa år helt meningslöst. Om vi kräver att förskolefrågan prioriteras i kommunpolitiken och tar på oss att granska och bilda opinion så måste vi ju också göra en bedömning av HUR partierna gör detta. Annars lämnar vi över hela makten till partierna att framställa sin politik som bättre än vad den i själva verket är. Och alla partier kommer naturligtvis att hävda att deras parti har den bästa politiken för förskolan oavsett hur mycket eller lite de faktiskt gör. Sen kan förstås olika personer dra olika slutsatser av samma material. Men i så fall är det vettigare att argumentera för varför nätverket borde dra andra slutsatser istället för att säga att nätverket inte borde dra några slutsatser alls.

Med det sagt, här är uttalandet som lades ut på Föräldranätverkets Facebooksida idag:

”I snart två års tid har Föräldranätverket i Umeå engagerat sig för mindre barngrupper och större personaltäthet i Umeås förskolor. Många har deltagit i demonstrationer, skrivit insändare, varit aktiva i Facebook-gruppen och skrivit under namninsamlingar, och en mindre grupp har arbetat med att träffa politiker för att påverka.

Utifrån de svar vi har fått från politikerna (som presenterats här i gruppen under den senaste veckan), samt utifrån de träffar med politiker vi haft, vill vi lyfta fram tre partier som de som vi tycker arbetar mest för mindre grupper och mer personal i förskolan. De tre partierna är Vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ och Centerpartiet.

Det finns två stora anledningar till att vi lyfter fram just dessa partier. Dels har de konkreta och bra svar på de frågor vi har ställt. De verkar ta förskolans utmaningar på allvar och verkligen vilja göra något åt situationen.

Den andra anledningen är att de varit beredda att lyssna och samtala med oss. De har varit välkomnande när vi pratat med dem, och verkligen velat lyssna på det vi säger. De har bjudit in och tagit initiativ till samtal. De har också visat att de inte tror att de själva sitter på alla svar och alltid vet bäst, utan ställt frågor och tagit in det vi sagt. När vi har träffat dem har de ställt frågan ”Hur tycker ni vi ska göra?”, istället för att bara lyfta fram sina egna lösningar.

Utan att ta ställning till partiernas politik i övrigt vill vi alltså lyfta fram Vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ och Centerpartiet som de partier som tydligast arbetar för mindre grupper och mer personal i Umeås förskolor”.

Bli först att kommentera

Föräldranätverket granskar partiernas politik för förskolan

Av , , 1 kommentar 24

Det finns ett mycket gammalt vallöfte från socialdemokraterna om att minska barngrupperna i Umeås förskolor till 15 barn per grupp. Istället för att skapa utrymme för en sådan reform genom politiska prioriteringar har socialdemokraterna ägnat energi åt att framställa situationen i förskolan som, på det stora hela, problemfri. Den strategin är perfekt om man är politisk karriärist. Om det är viktigare att klamra sig fast vid sin maktposition än att åtgärda befintliga problem då gör man förstås sitt yttersta för att skapa en bild av att allt är i sin ordning. Grundtanken tycks vara att ”om vi upprepar att det inte finns någon förskolekris de kommer den till slut att försvinna”.

För ett par år sedan bildades Föräldranätverket i Umeå. Nätverket samlar, via en Facebook-grupp, föräldrar för att utöva påtryckningar mot politikerna för minskade barngrupper. I grunden handlar det om att politiken måste ta ansvar för att skapa en trygg och kreativ miljö för barnen och en dräglig och stimulerande arbetsmiljö för pedagogerna. Genom att, tillsammans med pedagoger och fack, skriva insändare, demonstrera, lyfta vittnesmål om situationen i förskolan och påminna politikerna om de vallöften som lagts blir det svårare för karriäristerna att tysta ner frågan.

Inför höstens kommunval har Föräldranätverket kontaktat partierna i kommunfullmäktige och frågat vilka frågor de drivit och vilken politik de avser att bedriva efter valet. Under denna vecka presenteras dag för dag svaren på denna fråga. De första svaren som presenterats visar att engagemanget för förskolan ser väldigt olika ut hos de olika partierna. I slutet av veckan återkommer jag med en kommentar utifrån de resultat som presenterats.

Länk till Föräldranätverkets Facebooksida här

1 kommentar

Holmlund bekänner borgerlig färg i Folkbladet

Av , , Bli först att kommentera 18

Senaste tiden har socialdemokratiska och moderata kommunpolitiker upprörts över ”lögner” om att partierna styr Umeå i samförstånd. De vill få det till att de är varandras motsatser. Det hela blir komiskt när dessa politiker bekräftar att de inte utgör alternativ till varandra i sina egna utspel. Senast i raden är Lennart Holmlund som i en insändare i Folkbladet uppmanar läsarna att ”inte rösta på Vänsterpartiet”.

Varför ska vi då inte göra det enligt Holmlund? Jo för att Vänsterpartiet föreslår en höjning av skatten för öronmärkta satsningar på skolan. I likhet med moderaterna tycks Holmlund tro att en skattehöjning skulle innebära först Umeås och sedan jorden omedelbara undergång.

Samtidigt ignorerar de frågan hur den helt akuta situationen i dagens skola ska hanteras. Med akuta syftar jag inte minst på det faktum att duktiga lärare, som brinner för sitt pedagogiska uppdrag och som aktivt sökt sig till ett yrke där de får jobba med barn och ungdomar inte orkar stanna kvar. I ett sådant läge bör förstås varje seriös politiker, som fortfarande har markkontakt med arbetarrörelsens grundvärderingar, tänka långsiktigt och kreativt för att hitta lösningar på problem som man uppenbarligen inte klarar av att hantera i nuläget.

Ytterligare en omständighet är det ekonomiska trångmål som Umeåandans politiker grundat för genom de senaste årens skuldsättning av kommunen. Vilka är det som vanligtvis brukar få betala för sådana kriser i den kommunala ekonomin? Jo, de som arbetar inom, eller som är beroende av, verksamheter inom vård, skola och omsorg. Om vi ska få bukt med de redan tunga villkor som gäller inom dessa områden så krävs ökade resurser. Med tanke på de demografiska förändringar vi står inför så kommer välfärden att ”kosta mer”. I ett sådant läge vore det rimliga att socialdemokrater, med utgångspunkt i värden om solidaritet, jämlikhet och sociala rättigheter, argumenterar för varför vi måste vara beredda att ta den kostnaden tillsammans.

Istället för att föra denna viktiga framåtsyftande debatt bekräftar Holmlund än en gång att det är moderaterna som han ser som socialdemokraternas självklara parhäst.

Bli först att kommentera

Nu kommer den avskedade ekonomidirektörens egen version fram

Av , , 2 kommentarer 53

Nu har jag läst igenom den stämningsansökan mot Umeå kommun som lämnats in till Södertörns tingsrätt av den avskedade ekonomidirektören Susanne Aidanpää. Aidanpää begär bl.a. att avskedandet ogiltigförklaras och att hon får ekonomisk ersättning, bl.a. i form av ekonomiskt skadestånd.

Här är min slutsats:
Efter genomläsningen av stämningsansökan är den bild jag hade innan bekräftad. Aidanpää har blivit obekväm för kommunalråden och skulle därför tvingas bort. Därför drog man igång en process för att gräva fram tillräckligt med skit för att kunna rättfärdiga sina drastiska åtgärder. Följden har blivit en skendebatt där vi medborgare fått ta del av en ensidig berättelse om ”brottsmisstänkta” chefer. Detta har fått till följd att den kritik mot politikerna i Kommunstyrelsens arbetsutskott som också kommer fram i konsultrapporten alls inte diskuteras. Vidare har de kraftfulla åtgärderna, de allvarliga anklagelserna och bristen på öppenhet och information skapat ett otryggt klimat i den kommunala organisationen där anställda är rädda för repressalier (syftar exempelvis på de tjänstemän som uttryckte sin oro anonymt i Västerbottens-Kuriren). Jag hoppas verkligen att denna process leder till större klarhet i vad som hänt. När kommunalråd och högt uppsatta chefer drämmer till med något så ovanligt som avstängning, utredningar, offentlig uthängning och avsked så finns det goda skäl att ana ugglor i mossen. Om det visar sig att kommunalråden har drivit på denna process i syfte att göra sig av med obekväma tjänstemän och samtidigt vilselett allmänheten om att processen handlar om något annat då bör de naturligtvis avgå från sina uppdrag med omedelbar verkan.

Processen enligt Aidanpää
I dokumentet går Aidanpää igenom händelseutvecklingen ur sitt perspektiv vilket är helt olikt det som framförs av kommunalråden och den tillförodnade stadsdirektören Margaretha Alfredsson.
Aidanpää menar att processen mot henne uppstod från en dag till en annan. Den viktiga händelsen, enligt henne, är att tidigare stadsdirektören Jonas Jonasson lämnat sitt uppdrag och att han ersattes av den tillförordnade stadsdirektören Margaretha Alfredsson. Redan dagen efter att Alfredsson tillträdde ska hon ha kontaktat Aidanpää och framfört att alla tre kommunalråd – Hans Lindberg (s), Margareta Rönngren (s) och Anders Ågren (m) – tillsammans gjort en ”beställning” om arbetsuppgifterna för en budgetchef (han som senare blev avstängd tillsammans med Aidanpää) skulle ”tas bort”. Aidanpää vägrade att göra detta då hon menade att det inte fanns saklig grund att ta till sådana åtgärder. Dagen efter ville Alfredsson äta lunch med Aidanpää och hon ska där ha förklarat att om Aidanpää var villig att samarbeta i den här frågan så skulle hon belönas med utökade befogenheter.

Aidanpää stod fast vid att inga skäl för ett sådant beslut fanns och förtydligade också detta i ett mejl till Alfredsson. Därefter ska Aidanpää ha kontaktat Lindberg och Rönngren för ett möte för att få prata med ”beställarna” direkt, utan ombud. Varken Lindberg eller Rönngren förnekade att det var de som låg bakom påtryckningarna men sa också att frågan hädanefter ska skötas ”inom förvaltningen”, dvs. på tjänstemannasidan. Det är efter detta, menar Aidanpää, som processen mot henne drar igång.

En vecka senare får Aidanpää ett telefonsamtal från Alfredsson. Jag citerar här ett längre utdrag från stämningsansökan:

”En vecka senare, den 6 april 2018, jobbade Susanne Aidanpää från hemmet i Stockholm när hon fick ett telefonsamtal från Margaretha Alfredsson. Margaretha Alfredsson förklarade att hon skulle läsa upp ett brev, vilket hon också gjorde. Av uppläsningen framgick att Susanne Aidanpää var avstängd från sin tjänst som ekonomidirektör vid kommunen p g a brottsmisstanke. Susanne Aidanpää blev chockad och frågade ”Brottsmisstanke!? Får jag veta vad jag är misstänkt för?” Margaretha Alfredsson svarade kort ”nej” på detta. Sedan fortsatte
hon uppläsningen av brevet och sa bl a att Susanne inte fick ha någon kontakt med sina medarbetare. På fråga om vad Susanne Aidanpää skulle göra om de hörde av sig till henne var svaret ”du vet själv vad du borde säga”. Susanne Aidanpää blev oerhört chockad av samtalet och vad Margaretha Alfredsson framförde men lyckades ändå tacka artigt för att hon ringde. Därefter avslutades samtalet.

Härefter följde djup tystnad från kommunen. Ingen från kommunledningen eller HR hörde av sig till Susanne Aidanpää för att följa upp samtalet och försäkra sig om att det landat rätt, varken med brev eller uppföljande samtal. Inte heller fick Susanne någon ytterligare information om vad som skulle gälla under avstängningen,
t ex när hon skulle kunna förvänta sig mer information, vart hon skulle kunna vända sig i händelse av ohälsa till följd av den chockartade situationen etc.”

Några veckor senare, efter att Aidanpää kontaktat en advokat som utövat påtryckningar mot kommunen för att få klarhet vad dessa brottsmisstankar är och vad de är grundade i får Aidanpää ett brev där kommunen meddelar att skälen till avstängningen är att det ”har framkommit uppgifter om hur verksamheten bedrivits” och att ”[d]et har skett händelser som kan bedömas som risk för ohälsa inom det psykosociala riskområdet vilket medför att arbetsgivaren måste vidta sitt ansvar för att undersöka och kartlägga arbetsmiljön”. Notera här att kommunen inte längre säger något om brottsmisstankar. Ur Aidanpääs perspektiv är detta förstås ett stort problem eftersom Alfredsson har gått ut med att det är just brottsmisstankar som ligger bakom i kontakt med media.

Dammsugning efter fel
När nu kommunen har tagit till en så pass ovanlig och kraftfull åtgärd som att stänga av en av sina chefer och hänvisat till brottsmisstankar så behövs förstås bevis. Ur Aidanpääs perspektiv är detta inget annat än en ”jakt på omständigheter”. En konsultfirma, Ernst & Young, anlitas för en utredning. I stämningsansökan framkommer att Ernst & Young inledningsvis fick ”i uppdrag att gå igenom ”allt” för att undersöka om Susanne Aidanpää kunde beläggas med att ha på något sätt ha åsidosatt vad som ålegat henne i tjänsten”. Vidare uppdrogs ett psykologikonsultbolag att kartlägga om det förekommit kränkande särbehandling och om det finns andra risker i
den psykosociala arbetsmiljön inom ekonomifunktionen.

I stämningsansökan framträder en bild av en pressad kommunledning som med ljus och lykta söker efter omständigheter som ger tillräcklig grund för avstängningen och för avsked: ”Kommunens personaldirektör, Birgitta Forsberg, bekräftade också vid mötet att EY:s utredning inte var avslutad utan att de fortsatte att ”leta”. Medarbetare vid ekonomifunktionen har också bekräftat att EY i sin utredning ”dammsög varje vrå”, alltså gick igenom allt från Susanne Aidanpääs representation, privata utlägg, om hon hade använt Arlanda Expresskortet privat till om hon hade bisysslor, om hon hade fakturerat kommunen etc.”.

Skälen för avstängning och avsked
I stämningsansökan presenteras också de skäl för åtgärderna som kommunen lagt fram. Aidanpää bestrider samtliga dessa punkter. Bl.a. bifogas ett mejl från den tidigare budgetchefen som beskrivs som ett ”indirekt hot”. Eftersom Aidanpää var CC:ad i mejlet menar kommunen att hon borde känna till att hot förekommet. Den formuleringen som kommunen beskriver som indirekt hotfull lyder såhär: ”det är bra att du är försiktig[t]. Framför allt nu när du även har ett utökat ekonomiskt ansvar privat”. Aidanpää bestrider till att börja med att e-postmeddelandet på något sätt är en kränkande särbehandling eller hot. Vidare menar hon att den inte alls har att göra med Ernst & Youngs rapport utan är ”en konversation mellan dåvarande budgetchefen och medarbetaren om vilken prognos för avskrivningskostnader som skulle användas för helåret i rapport till kommunstyrelsen (korrespondensen har alltså på inget sätt att göra med det som EY:s rapport handlar om). När medarbetaren i e-postkorrespondens med budgetchefen angav att en ”försiktig prognos” på totalen är ett visst belopp, svarade budgetchefen att ”Tack – bra att du är försiktig[t].

De andra situationerna som lyfts fram handlar om kommentarer som tolkats som kränkande. Jag vet förstås ingenting om hur Aidanpää varit som chef, men den bevisning som kommunen lyfter fram som avgörande för avskedet framstår som, milt uttryckt, forcerad. Om man skulle tillämpa samma kriterier för avsked på samtliga chefer tror jag att få skulle få behålla jobbet (Klumpiga, olämpliga och t.o.m. gränslösa kommentarer från chefer är trots allt alltför vanligt i dagens arbetsliv). Ytterligare en omständighet i detta fall är att den psykolog som skrivit en rapport om just arbetsmiljön själv understryker att ”inga generella slutsatser kan dras” utifrån den.

Efter genomläsningen av stämningsansökan är den bild jag hade innan bekräftad. Aidanpää har blivit obekväm för kommunalråden och skulle därför tvingas bort. Därför drog man igång en process för att gräva fram tillräckligt med skit för att kunna rättfärdiga sina drastiska åtgärder. Följden har blivit en skendebatt där vi medborgare fått ta del av en ensidig berättelse om ”brottsmisstänkta” chefer. Detta har fått till följd att den kritik mot politikerna i Kommunstyrelsens arbetsutskott som också kommer fram i konsultrapporten alls inte diskuteras. Vidare har de kraftfulla åtgärderna, de allvarliga anklagelserna och bristen på öppenhet och information skapat ett otryggt klimat i den kommunala organisationen där anställda är rädda för repressalier (syftar exempelvis på de tjänstemän som uttryckte sin oro anonymt i Västerbottens-Kuriren). Jag hoppas verkligen att denna process leder till större klarhet i vad som hänt. När kommunalråd och högt uppsatta chefer drämmer till med något så ovanligt som avstängning, utredningar, offentlig uthängning och avsked så finns det goda skäl att ana ugglor i mossen. Om det visar sig att kommunalråden har drivit på denna process i syfte att göra sig av med obekväma tjänstemän och samtidigt vilselett allmänheten om att processen handlar om något annat då bör de naturligtvis avgå från sina uppdrag med omedelbar verkan.

2 kommentarer

F.d. ekonomidirektören stämmer Umeå kommun

Av , , 2 kommentarer 20

Kanske kan denna process skapa klarhet i en fråga som socialdemokraterna och moderaterna vill sopa under mattan.

2 kommentarer