Alldeles på några dagar fyller min storasyster 30 år, vilket har fått mig att tänka att eftersom hon är blott ett år äldre än mig så betyder det sålunda att nästa år står jag på tur att fylla 30. Det är ju en stolpe i livet kan man säga. Efter att man fyllt 20 så slutar man som ha saker att fylla år för. Man får ju gå på bolaget då, what's the fuzz? Nog för att jag alltid tyckt att det är roligt att fira min egen födelsedag ty det är ett bra tillfälle att samlas goda vänner emellan och äta hiskliga mängder tårta. Inte sällan förekommer det även diverse gåvor som hamnar i ens knä och man får tacka så hjärtligt. Det brukar alltsomoftast vara en tid av glada miner och andra goda ting.
Men 30 känns som att det är lite mer oomf i. Att man borde göra nåt som man själv kommer ihåg hela livet eller nåt annat klyschigt. Inte det att jag har åldersnoja, tvärtom, jag ser fram emot livets alla åldrar med allt vad det innebär. Men ändå tänker jag att jag vill göra nåt ballt av min 30årsdag. Så jag drömde en dröm.
Den 18e mars 2013 infaller på en måndag och kan ju anses som inte roligaste dagen att fylla år på. MEN! Nu tänkte jag som så att vore det inte äckligt skönt att ta semester i tre veckor med start 1a mars? Jo men jävlar att det vore! Och så tänker jag att man kan ägna de första dagarna av den ledigheten åt att sitta hemma och sova länge och spela tv-spel och sådär. Sen vore det ju nice om man typ den 6e mars hoppar på ett plan och drar med några polare till Mauritius och är där typ 8-10 dagar med nåt magiskt all-inclusive-shit. Sen kan man komma hem och landa hemma i vardagen och styra upp storfesten Arne i nån slags lokal nånstans med alla som känner att de vill ge mig en kram och ta en öl mitt i vintern. Sen ägnar man de sista dagarna av den ledigheten med att suga in alla intryck och glädjas åt att man blivit så gammal och firar ytterligare med en pizza på lokala pizzerian. Sen börjar man jobba igen och så är det bra. Jag röstar för iaf.

Jag har inte skrivit här på ett bra tag och det är givetvis direkt kopplat till den i senhöstas ändrade relationsstatusen. Jag hinner inte skriva mer. När jag är ledig så har jag fått lära mig att man ska spendera mornarna med ....måårånmyhs (inte säker på stavningen där) vilket helt enkelt går ut på att man vaknar i sängen och sen ligger kvar under en längre tidsperiod samtidigt som man ska säga vänliga ord som passar bra i örat. "Jolm". "Plutt". "Vispgrädde". Sen entledigas man och övergår till frukostkock och därefter får man fatta egna beslut. Det är ju en tydlig skillnad från mina tidigare mornar som spenderades med att injicera starkt kaffe i halspulsådern och röka två paket röda Marlboro innan jag tog brödkniven och täljde mig ren och bloggade mig pigg. Än så länge har jag inte kommit fram till vilket som är bäst, men det brukar ju ta ett tag att väga fördelar och nackdelar och så.

Jag jobbar egentligen nu, men det är så jävla lite att göra så jag drog hem och tog mig lite te och mackor. Ska jobba till 06.00 och det ser tråkigt ut. Extra tråkigt känns det då jag natten innan ägnade åt att spela tv-spel och jag enbart nu vill fortsätta och inte alls jobba. Men ansvarets börda gör sig påmind och jag får helt enkelt inse att det kommer fler dagar som får ägnas åt att i enfald glo på tvn medan Adam Jensen trippar runt och hjälper folk lite här och där.

På fredag åker jag till Stockholm. Där ska jag äta kött och bevittna Rammstein som eldar upp Globen. Jag ska försöka se till att klippa håret där oxå och se om det är någon faslig skillnad mot Umeås standardpris och Stockholms. Vissa säger så. Upp till bevis. Jag ska sova på fint hotell i två nätter och vältra mig i frukostbuffé lika många mornar. Bäst vore att fika bort en hel lördag för att sen trycka i sig några rejäla drinkar på kvällskvisten och somna lagom lullig innan man måste resa hem igen, men jag tror att hustruenheten hade långt gånga erotiska planer som involverade ett 4timmarsbesök i tvål&krämbutiken Lush. Jag ska ta med en fällstol när vi går på stan.

Ja men ja! Det räcker gott för i natt.

Mitt i semestertiderna sitter jag hemma och bara lökar. En nybryggd panna kaffe vid min sida och lagom utvilad efter nattens (återigen) långa sömn. Det är fint att vara ledig.

Halvtiden markerar på ett ungefär semesterperiodens intensiva kapitel avslutat och nu är det inte många knop under resterande tid. Eller ja, det beror lite på huruvida ens syn på chillaxande är. Just den här veckan innefattar chillaxandet en liten weekend i London och stå och skrika tarmarna av sig till Iron Maiden. Men det innefattar oxå funderingen på om jag måste arbeta min sista semestervecka ty man glömde det ekonomiska sinnet i Sverige under trippen till Åland och Finland.
Vilken resa det var ändå.
Jag har havsbadat i en vik i Mariehamn, kört beachbuggy i 70 knyck på fasta Åland, ätit på Texas Longhorn, besökt ett medeltida slott, nyttjat lokaltrafik i Helsingfors, sett Amorphis live, åkt vattenrutschkana i 112 km/h, fått en hjärnskakning (som direkt följd av föregående post), köpt taxfree-sprit, sovit under vattenyta och slutligen blivit fet (som följd av ohälsosamt leverne samt alla ovanstående poster). Har jag haft roligt då? Ja, mycket!
Sekunderna innan avfärden till Åland och det så var jag uppe i Norge och Jämtlands skogar och gav utlopp för min vattenfallsfetisch, badade i kristallklart och jävelkallt fjällvatten, fick 2338 myggbett, botaniserade bland fridlysta orkidéer, pratade med lämmlar och fotade drygt 600 bilder. Crash course i kameraföring kan man säga. Med extra myggbett.

Men trots att det är fint väder och att jag inte är utomhus och njuter av det så känns det ändå inte som att det är läge att ordbajsa heller. Hence, my departure from this here blog thingy.

Det kan anses vara sparsamt med uppdateringar här, vilket är helt i enlighet med säsongen. Sommaren är en tid att njuta av allsköns fröjder och delikat mat och dryck. Om det inte vore för det förbaskade jobbet. Men, hav förtröstan broder! Vi har nu kommit till den punkten då vi är nere på blott en hands fingrar, ty I haver allenast fem arbetspass kvar innan det är dags för storsemester. Igår blev det planering och jag la till två moment till listan över saker att göra i Finland.
1. Besöka Lake Bodom. Metal och morbidt på samma gång.
2. Besöka nordens största vattenpark, där det huseras en 140 m lång vattenrutschkana. Barn på nytt? You have no idea. Räkna med svårt detaljerade bilder på en övergödd blekfis när vi kommer tillbaka.

Jag satt inatt och bröt mig igenom DLC till Castlevania, vilket häcklade mig nåt kopiöst. Mitt tålamod är inte skapt för såna moment och jag är rätt glad att spelet inte har en death count när man väl snurrat igenom det. Det hade inte varit kul att se. Sista chefen kanske tog 1,5 timme. Om man inte räknar med att jag gjorde mat däremellan för att få en mental paus och näring att styrka kroppen med. Det var satan omotiverat svårt. Eller så har jag legat av mig från övriga spelet för länge. Men hursomhelst! Jag klarade det igen och det var en grym insats! Skulle stolt använda Facebooks xbox-applikation för att skryta om min prestation, men för det första så hade den plockats bort från mina applikationer och för det andra så fungerade inte den ersatta. Röv. Jag orkade ju inte direkt ringa till alla polare kl 4 på morgonen och förklara att jag varvat det igen. Jag förblev oskruten om. Misär.
Till råga på det sov jag bort hela dagen och nämnda Facebook avslöjade att det varit vansinnigt bra väder hela dagen. Men det är smällar man får ta, jag börjar jobba kl 22 och är ute exakt hela natten och behövde göra det här sovmomentet. Men snart! Snart är det min tur att sitta i en barnpool på en bakgård och äta grillat kött och dricka kall öl. Fan vad jag längtar!