Jonas Sundqvist

Ordet är fritt, men inte gratis.

Egen företagare

Av , , Bli först att kommentera 0

X: På tal om det, hur gick det med det där jobbsökandet?

L: Det var mycket ner men nu är det ganska mycket upp. Allt drog ut på tiden. Men dom hörde av sig förra måndagen och meddelade att jag inte fick jobbet.

X: Tråkigt.

L: Jo. Jag tyckte att jag hade blivit förbisedd på ett par viktiga plan eftersom att intervjun stressades fram. De skulle tillsätta tjänsten 2 veckor efter min intervju så det var snabba puckar. Att det tog 2½ månad för dom att komma till beslut och levera det bidrog till att jag överklagade beslutet.

X: Va?

L: Jag skrev ett mail i vilket jag beskrev varför jag skulle vara en så värdefull del i maskineriet, samt presenterade några idéer som skulle kunna vara intressanta för dom. Jag vågade inte hoppas mycket. Men de gillade förslaget och kallade mitt tilltag djärvt och genomtänkt. Dom ringde och sa detta. Plus att dom frågade om jag hade problem med deadlines. Problem med deadlines? Dom är lika fiktiva som kärlek. Gränserna som gäller är de man kommit överens om på ett eller annat sätt och av en eller annan anledning. Jobbet ger dig lön, frugan ger dig kärlek.(läs: sex). Jag sa ju inte det. Jag sa att jag gillar deadlines, och det gör jag. Det driver inspirationen. Antar att dom och jag spelar efter samma noter för de gillade mig och det var den trevligaste och helt klart mest intressanta arbetsintervju jag haft. Så, igår var första dagen på jobbet. Och sista. Jag sa upp mig på eftermiddagen för jag har upptäckt att jag kan fylla ett tidigare ouppfyllt hål i samhällsstrukturen. Jag har ännu inte hittat nån annan som annonserar om att skriva din personliga överklagan vid negativt besked om arbetsansökningar. Det finns ett skrikande begär efter någon som kan vässa den klagande stämman. Jag har redan fått ett dussin uppdrag och utan konkurrens kan jag sätta priserna lite som jag vill. Gör färdigt alla papper om att starta eget imorgon. Jag har länge drömt om att vara kreativ missnöjesaktivist och på det här sättet får jag dessutom jobba mot företagen genom att hjälpa individer med rätt inställning, förutsättningar, utbildning och uppfattning att erövra viktiga poster i företag för att innifrån råda bot på den kokande korruption som härjar under den välputsade svenska företagsfasaden.

X: …va? Grattis. Eller va?

Infekterad uppväxt

Av , , Bli först att kommentera 0

M: Oj hej, sov lite för länge. Men det får man göra när man är sjuk.

L: Hmm, vakna till lunch…  det är ändå ligga-inne-å-vara-sjuk-väder idag.

M: Hade hellre varit frisk dock.

L: Nu låter du gammal. Gammal och sjuk.

M: Hehe.. känner mig nästan gammal idag. Största funderingen är dock vart allt snor kommer ifrån? Hur kan det produceras nytt så snabbt?

L: Det är hjärnan som sakta förvandlas till vätska och rinner ut genom bihålorna.

M: Hårda bud.

L: Därför snoriga ungar inte har nån ljus framtid. Tänk efter lite kvickt, kommer du ihåg nån snorig unge som gick i skolan med dig?

M: Hahahahahahhahhahaa

L: Om ja; Hur väl har den personen lyckats i sitt liv i förhållande till karriärstegen och statuspyramiden?


I framtiden

Av , , Bli först att kommentera 0

T: Blir ju bara prodda beats på fritiden. Har ju fan inga grejer kvar.

L: Ditt sociala liv förfaller medan du når din renässans som producent.

T: Jag kommer träna, prodda och leta kvinnan i mitt liv. Eller så gör jag inget av det.

L: 50/50 chance

T: Är det de här som är livet? Hustla bostad som nåt jävla kepsmongo…

L: Sparkapital, dokusåpa, egen bar på koh samui.

T: Hehehehehehe. Orka spara pengar.

L: Litauen, sexturism, juniorbaskettränare(damer), brännvinkällare, bigami.

T: Östblocket, kidnappning, järnspett, sälja organ.

L: Kongo, SIDA-uppdrag, extraknäck, vapensmuggling, diamantsmuggling, människosmuggling, guerillakontakter, legosoldat, horor, herpes, svettig.

T: Tyskland, minimustasch, politik, valvinst, svastika, heila, massmord, upprättelse.

L: Landskrona, gängvåldsbekämpning, missnöjesfundamentalister, kebabparadox,  wachtmeisteranor, kulturhistorieförnekare.

Kostnadsfrågan

Av , , Bli först att kommentera 0

T: Lönnmördaaaaaa mig!

L: Kan ordnas.

T: Min sista utväg för boende blir att köpa en rövlägenhet.

L: Men du får naturligtvis inte veta några detaljer…

T: Skynda dig bara.

L: …annars är det inte mkt av ett lönnmord. men jag ska ordna så att du i slutögonblicket får budskapet om hur jag planerade det.

På gränsen 2

Av , , Bli först att kommentera 0

Med föregående inlägg i åtanke bestämde jag mig för att skriva lite om ålder.

Vad är ålder egentligen? Ett mått med vilket vi mäter hur många gånger en person fullbordat ett varv runt solen? Ett koncept som hjälper oss att avgöra vem som får göra vad, och när? En moralisk mätsticka som med måttenheten år talar om för oss när en person är mogen att sota sin egen skorsten och ta hand om det skrot och skräp som har fastnat eller kommer att fastna där? Vad allting i slutändan handlar om gällande detta ämne är vilken ålder man ska  vara i för att vara redo att göra särskilda och åldersbegränsade saker som att bli av med oskulden och ta körkortet.

När jag var liten var ålder något som skulle väga mot hur man uppträdde, vad man sysslade med och hur man tyckte, tänkte och agerade kring bl.a. detta. När jag var 8 var det helt otänkbart att en vuxen man, min far exempelvis, skulle kunna ertappas med att i tjutande skratt utöva underhållningsvåld i form av tv-spelsburet hockeyslagsmål med sin förstfödde son.

Människor i en annan ålder än en själv är intressanta. Av fler anledningar än jag orkar och kan komma på i detta nu men här är några. Någon som är äldre har sett, hört, upplevt och kan mer än jag och många av de i min egen ålder. De berättelser, anekdoter och minnen som en äldre person bär på kan te sig filmiskt i backspegeln och sett ur en ungt naiv människas ögon upplevas som en helt annan värld(som det ju faktiskt var) fastän saker då rätt ofta var lika vardagliga som de vi till vardags omges av idag. På motsvarande sätt kan en yngre människas syn på livet vara uppfriskande, kännas ovant ny och därför inte lika inrutad och förutsägbar sett ur ett par gamla glasögon. I sällskap av en orädd visionär med hela livet framför sig ter sig nuet påminna mer om ett då.

Men. Ålder är i ärlighetens namn ett jävla dilemma. De som är för unga för att ta del av ett genom åldergräns otillgängligt evenemang söker nya sätt att forcera sig in i en värld de enligt lag inte ännu får ta del av. I andra änden av ålderspannet men likväl med samma tänkta evenemang i åtanke försöker äldre människor genom diverse knep och tilltag framställa sig som yngre än de i själva verket är. Och de flesta är med i den här cirkusen, på ett eller annat sätt. Åldergränser skjuts gång på gång fram och tillbaka beroende på vilka trender och händelser som omger samhället. Åldergränsen för körkortet ifrågasätts. Systembolagets regler sätts i förhållande till krogarnas serveringstillstånd och utskänkningsfilosofi. Och mitt i allt detta blomstrar modebranschen i generations- och åldersgränsöverskridande färger som i trenders ärende har fritt spelrum så länge man bortser från föräldrars sviktande moral och uppfostringstankar. Ålder drabbar alla, men ingen vill kännas vid det. Så innan du bestämmer dig för att försöka vara äldre än du är, kom ihåg att ingen torkar dig i rumpan som din mamma.