Förflutet möte – hur gick det sedan?

Som journaliststudent gav jag mig på en studentuppgift som jag inte var mogen. Den har återkommit i mina tankar genom åren.

På journalistlinjen vid Kalix folkhögskola, där jag började hösten 1989, fick vi uppdraget att skriva om flyktingar. Det var högaktuellt ämne då, som nu, och jag gav mig utan någon vidare research ut på ett försök att träffa en flykting. Bara så där.

Jag begav mig till ett hyreshus i utkanten av samhället, där jag fått veta att asylsökande var inkvarterade. På ren chansning knackade jag på en dörr i ett trapphus, och en ung vuxen man med bara en arm öppnade. Han bjöd in mig, och berättade om sin väg till Sverige och vad han varit med om, trots sina unga år. Vi kunde vara nästan jämnåriga, han kanske lite äldre än jag.

Han var kurd från Irak, staden Sulaymaniyah, och berättade om förtrycket från irakiska staten mot kurderna. Dåvarande diktatorn Saddam Hussein beskrevs som värre än Hitler.

I den öde lägenheten fanns knappt något. På väggen endast en sak: en plansch med en fasansfull bild på döda barn och vuxna på marken i Halabja, samhället som Saddam Hussein lät gasbomba.

Jag tog en bild på den unge mannen, där han pekade på planschen. Bilden kom senare in i Norrbottens-Kuriren till min lilla artikel, som del i en flyktingspecial som min klass gjorde åt tidningen. Han såg ut att le på bilden, vilket gav mitt fotografi ett bisarrt intryck med tanke på vad planschen föreställde.

Armen hade han mist i strid under kriget mot Irak, som tog slut 1988. Så minns jag det i alla fall. I dag har jag inte tillgång till artikeln jag skrev om honom, men ska jaga fram den.

När jag lämnade honom i den öde lägenhet där han satt och inväntade att något skulle hända, var jag förstås omtumlad av intrycken. Jag har senare tänkt mycket på det mötet. Vad förstod jag egentligen av det han berättade? Och hur gick det för honom senare?

Det är något jag nu ska försöka ta reda på. Jag hittade ett namn som kan vara hans i en svensk vetenskaplig studie som rör politiska förhållanden i kurdiska Irak. Det är en god början.