Etikett: webb

Tycka utan att kränka

Av , , Bli först att kommentera 2

Många gånger irriterar sig artikelkommentatorer över att VK inte godkänner allt, eller framför allt inte just deras kommentarer.

Jag försökte mig på att ge ett svar i helgen då jag jobbade. Men jag vet sedan tidigare att det är ett Sisyfosarbete, det vill säga går man i svaromål så kommer bara nya frågor. Jag är ändå av den åsikten att en tidning som VK ska svara på rimliga frågor och vara öppen med arbetsmetoder och etiska ställningstaganden, i den mån det är möjligt.

Ett problem dock är att många som kommenterar, eller i alla fall vissa som kommenterar, artiklar inte är medvetna om att det inte är okej att skriva vad som helst. Det känns som att det är viktigt att gång på gång påpeka i diskussionstrådarna, att det som skrivs och publiceras har betydelse, att det påverkar andra och att det kan kränka människor. Kanske människor som har ställt upp i tidningen för att berätta sin historia, eller om en känslig händelse – att de personerna sedan ska utstå gatlopp i kommentarerna av anonyma nät-tyckare (eller näthatare emellanåt) känns inte rättvist.

Det finns många som vill tycka väldigt hätskt, i skydd av anonymitet. Där går vi som modererar kommentarer in och läser, bedömer och kastar det som inte uppfyller kraven. Att det skulle handla om censur är naturligtvis nonsens. Det finns ingen given rättighet att skriva vad som helst i en nättidning som tar publicistiskt ansvar. Rådet är att starta egna bloggar för att skriva vad man vill – och då också få ta ansvaret själv om man bryter mot någon lag.

kommentarer

Ett år utan webben

Av , , Bli först att kommentera 0

Uppkopplad och online, avkopplad, nedkopplad. De flesta av oss är väldigt påverkade av Internet. Hela tiden. Det är temat för vår livsstil och präglar det mesta vi gör. På gott och på ont. Vi är med, överallt, med mobil, surfplatta och dator.

Eller så försöker vi att pausa, ibland. Allt fler missar det nära och personliga när vi stirrar i våra mobiler och plattor hela tiden. Och kanske allt fler börjar inse det, och försöker trappa ner. Ibland.

Jag läste två texter på det här temat i veckan.

Dels om Paul Miller, som kopplade ur i ett helt år. Han berättar sin story om hur det gick. Inte helt bra, tydligen.

Först kände han sig fri från trycket av ständig närvaro i sociala medier. Sedan blev han mest en soffpotatis och satt ensam hemma. Blev sämre på att hålla kontakt med anhöriga och vänner. Det är svårare att ringa eller hälsa på, än att skicka ett mejl, sms eller skriva på Facebook, kom han fram till. Bland annat. Han hamnade utanför.

En av hans slutsatser: "…the internet isn’t an individual pursuit, it’s something we do with each other. The internet is where people are. Läs hans berättelse här.

Och så idag, VK: så tar du med dig uppkopplingen på resan, överallt. Kollegan Carlsson planerar att vara ständigt uppkopplad under trippen till New York, och förklarar hur det ska gå till rent tekniskt. 

Kontraster.

Till er som hittade hit nedanför bilden: trevlig helg.

Madness

Av , , Bli först att kommentera 0

Sitter som allhelgonakvällens nattuggla på vk.se och sköter nyhetsbevakningen.

Inget är så öde som en nyhetsredaktion på tidning kvällen före röd dag. Denna helg har vi två sådana kvällar. Bara att bita ihop, vässa tangenterna och dammsuga Umeå, länet, landet, världen på intressanta nyheter. Känner mig lite som Jack Killian i En röst i natten… (Midnight Caller).

Eller. Kanske inte.

Medan jag scannar av nyhetsflödet från när och fjärran låter jag nostalgiska musiktoner skölja mina örongångar.

Just nu: Madness.

Ljög sig in i medierna

Av , , 6 kommentarer 0

En lustig men skrämmande – och för journalistiken pinsam – berättelse om hur lätt det kan vara att ljuga sig rakt in i de tyngsta massmedierna, läste jag här.

Amerikanen Ryan Holiday, som bland annat skrivit en bok om manipulation av massmedia, utgav sig i ett forum på nätet för att vara expert på i princip vad som helst: barfotagång, vinylskivor, sömnproblem och finansmarknaden. Medierna nappade i stor skala. Han fick fler frågor att besvara än han hann med.

En lärdom för alla journalister, då webbklicken blir allt viktigare och kvaliteten i det publicerade kan drabbas när för många genvägar tas. Enkel källgranskning slarvades bort. Journalisterna gör inte sitt jobb, menar Ryan Holiday i artikeln länkad ovan.

Till och med New York Times tvingades göra en rättelse och konstatera att Ryan Holiday helt enkelt blåste dem i tidigare version av artikeln.

Tänkvärt citat ur artikeln: “A well made article and a poorly made article both do clicks the same way”.

Ryan Holidays egen hemsida hittar man här.

Bildapan som gör jobbet lättare

Av , , Bli först att kommentera 0

Här ett litet enkelt webbtips för alla som någon gång vill trixa lite med bilder – men på ett lätt sätt.

Kolla in PicMonkey. En bildsajt där man väldigt lätt kan göra bildcollage, eller beskära och förändra bilder.

Det går att göra mycket, men i nyhetsarbetet är bildcollage-funktionen särskilt välanvänd. Jag upptäckte PicMonkey genom ett tips på Twitter från en annan journalist (@sandrina). Nu används verktyget flitigt av både mig och mina kollegor på vk.se.

Mer avancerade Photoshop är vi vana vid att jobba med – men PicMonkey är lättare vid enkla bildjobb, där snabbhet är viktigt.

"Gör en picmonkey" har blivit ett begrepp på webbredaktionen.