Ullenhag vill förbjuda ordet ras

Av , , 41 kommentarer 7

Rasbegreppet har tydligen blivit den nya tidens hatobjekt och ordet ras belastas med negativa värderingar.

Samtidigt används begreppet bland vetenskapsmännen och lagstiftarna.

Den svenska nationalencyklopedin NE skriver så här i band 2 under rubriken australier på sid 132:

”Australier, benämning dels på Australiens ursprungliga befolkning, även kallde aboriginer, dels på invånare i Australien i allmänhet (=australiensare). I Nationalencyklopedin används ordet i den förra betydelsen.

Australierna tillhör den s.k. australida rasen, den äldre benämningen australnegrer är helt missvisande. Deras förfäder kom till det australiska fastlandet från Sydöstasien…….”

NE har sammanställts av en utvald skara forskare och underställts minituös faktakontroll via flera redaktioner.

Likväl har den självutnämda grupp politiker som anser sig kunna avgöra vad som ska vara tillåtet att säga eller skriva, utnämt sig själva till styrorgan över vad som länge ansetts vara neutrala fakta, men nu ska tillskrivas negativa värderingar.

Jag vet inte vem jag ska tro mest på – författarna till NE eller Erik Ullenhag ?

Tills vidare tror jag nog ändå jag lutar åt att tro på att människan bara är ett däggdjur bland andra och att varieteter förekommer på precis samma sätt. Varieteter som till slut blir enga arter om de isoleras tillräckligt länge och vad man sedan kallar övergångsformerna spelar inegn roll för mig, men något måste de ju rimligen kallas.

 

 

41 kommentarer

  1. €dor

    Ullenhag till trots är jag inne på samma linje att inte benämna eller hänföra någon människa till en viss ras. Jag har länge faktiskt tyckt det låter illa. Människans atomiska uppbyggnad är lika, vi tänker ganska lika alla, har samma känslor så varför måste vi särskiljas i raser? Hudfärgen vi har beror ju på att vi påverkats av yttre förhållanden som sedan gått i arv under, ja miljoner år. Nä bort med ordet ras när det gäller människor, tycker jag.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Edor Abrahamsson !
      Nej vi kan skrota hela systematiken med ordning, familj och arter och allt därinunder.
      Frågan är varför ?
      Vad tjänar vi rent vetenskapligt på att tabubelägga vissa steg eller byta nam på dem ?
      Om vi kallar det för ras eller varietet torde väl rent objektivt kvitta, eller hur ?
      Men släktträdet har många grenar som i sin tur har många kvistar som i sin tur har många barr osv. allt sedan den första prokaryotiska cellen klarade av att föröka sig och skapa sin egen metabolism.
      Vårt mål är ju att förstå och hitta nycklar till sytemet.
      Det blir knappast lättare för att vi då ska belasta vissa begrepp med värderingar av ord.
      Orden är väl rimligen helt neutrala och är för mig lika rena som samvetet hos ett nyfött barn,
      Det är väl snarare männsikors hyckleri som skapar spänningarna i det sociala sammanhanget där orden används ?

      Svara
      • €dor

        Ja okej, men någon typ av identitet måste vi trots allt ha. En ryss är en ryss, en same en same, en europé en från Europa och en afrikan från Afrika o s v. Alla dessa har inte ett identiskt utseende och det är väl bra och ingenting som går att göra någonting åt. Men någon typ av benämning måste vi ha för att särskilja varifrån vi kommer eller vilken vi är. Ur historisk synpunkt (vad de heter de som forskar i ämnet kommer jag inte på just nu) måste naturligtvis ha en benämning på vad de får fram. Alldeles för stelbent får det naturligtvis inte bli.

        Svara
  2. Göran Jonzon (inläggsförfattare)

    Återigen har jag fått en kommentar med åtskilliga faktahänvisningar och med intressanta utsagor som borde förtjäna att få bli publicerade och tåla en öppen offentlig granskning genom att publiceras här.
    Det sorgliga är att inte författaren tycks våga stå för sina åsikter genom att underteckna med officiell identitet, utan smyger bakom anonymitet.
    Om det nu är fakta som kommentaren framför, så borde det väl rimligen hanteras som vilka andra fakta som helst, men jag har bestämt att vägra publicera anonym propaganda där ingen person vågar stå upp för sina åsikter och utsagor.
    Kommentaren ligger kvar en vecka innan jag skickar den i papperskorgen, då jag hoppas på att få en person att resonera med och välkomnar den som vågar stå för sin åsikt, vilken den nu än är.
    SÅ du som lägger ned så mycket möda på att hjälpa oss andra få ordning på begreppen; Visa dig så vi kan visa dig samma respekt som alla med moralisk ryggrad !

    Svara
    • DDos

      Gud så pinsam du är som tror att bara för att folk skriver under med ett namn som DU tror är en person så är deras kommentar värd att postas. Men en som hänvisar till ANDRAS fakta för att du själv ska kunna läsa på om ämnet och skapa dig en egen uppfattning, han (eller hon) blir alltså censurerad för att denne väljer att vara anonym för att slippa fascist påhopp av svensk media och bli uthängd som nazist. För du vet väll att alla som tror att det finns raser är ju i slutändan Nazister!
      Som aktivt blir åsiktsregistrerade av Mona Sahlin, Achberg & Co på EXPO som tom har hjälp av SÄPO (nähä, det visste du inte heller, se där du är naivt ovetande om en hel del viktiga saker du!)

      Hur dumm i huvudet tror du att denne person är? tror du att denne väljer att gå ut med att vara (enligt deras definition på ordet) rasist självmant?
      När man ser vad som händer med personer med ”fel” åsikt i media?

      Helt sjukt att du inte förstått detta ännu, att vi lever i ett samhälle som har ett extremt åsiktsförtryck och det råder ingen som helst yttrandefrihet i detta skitland!
      Inte ens då man citerar fakta.

      Att du skyller på anonymitet för att kunna censurera sanning och fakta, det får stå för dig.
      Men du bevisar bara vad en minoritet redan förstått.
      Att sanning måste förtryckas, förlöjligas, censureras så inte svensken förstår att landet och i synnerhet befolkningen håller på att förstöras av Ullenhagen mf.

      Fakta är Fakta oavsett vilken alias som yttrat den!

      Svara
      • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

        Tack för din kommentar Hans Gunnarsson !
        Det handlar inte om censur utan om vad jag kallar vanligt folkvett!
        Naturligtvis kan man fuska med vad man kallar sig, och det även när man samtalar i telefon.
        Du har dina principer och jag har mina, och jag tål inte när folk ringer och frågar om jag kan höra vem det är i andra änden ?
        Jag är för gammal och anser min tid vara för värdefull för att leka kurragömma i kommunikationen.
        Samma sak med brev och mail, den som inte kan stå för sin åsikt ska hålla käften till dess den blir tilltalad!
        Åtminstone gäller detta på min egen blogg.
        Jag ämnar inte tala med skuggorna, och förväntar mig att människor jag aldrig mött förut åtminstone har vett att presentera sig hederligt och ordentligt.

        Tvärtemot vad du tycks tro så värnar jag allas rätt att uttrycka sig precis så som man behagar och för mig är inga åsikter tabu.
        Men den som inte törs utmana pöbeln har jag inget intresse av att lyssna på.
        Jag om någon vet av egen erfarenhet att klokskap inte växer med antalet gaphalsar som anser sig ha monopol på en viss korrekt uppfattning.
        Den levande dialogen kräver respekt och stolthet i jämviktsförhållade.

        Naturligtvis har du fullständigt rätt i att fakta är fakta oaktat vem som framför den, men vad som är fakta är aldrig helt säkert och det är just därför som det ska kosta att hävda falska utsagor.
        Pinsmaheten att ha helt fel är ett pris som man ska tvingas betala med när man ger sig in i en offentlig debatt.
        Jag har själv haft fel ett antal gånger, men aldrig att jag har försökt dra mig undan skammen genom att dölja mig bakom anonymitet.
        Och den som aldrig haft fel, har väl knappast heller bidragit till något utvecklande ?

        Så skyll inte på din egen rädsla för åsiktspoliserna, det är dem vi ska vrida nacken av i det öppna samhälle jag vill se som aktiv politiker.

        Svara
  3. Peter Roos

    Skall vi förbjuda ordet politiker, eller nämndsmedlem eller utskottsmedlem också? Ja, det hade synes varit bättre att förbjuda de sistnämnda; för demokratins bästa. Ullenhag vill förbjuda ett ord. Ras. Jag vill förbjuda en jävla massa grejor, bland annat politiker som uttalar sig som om demokratin vore en chimär. Det låter som en totalitär stat. Det är inget att sträva efter. Jag kan implementera en totalitär stat, om ni vill?

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Peter Roos!
      Jag vet inte om det är mig det är fel på, men ibland känns det som att jag kommer från en annan planet.
      Alltmer av meningslösa fånigheter tycks ta uppmärksamheten från saker som jag tycker är väsentliga att diskutera.
      Ullenhags utspel är bara ett av många sådana tramsigheter.
      Jag väntar bara på att någon ska börja kräva att vi inte längre får använda ord som han eller hon också, för nog går det väl att skruva till att man då kränker HBTQ-personer eller KMBXYRSAOP-personer?
      Vad har tagit åt folk?
      Är det månne ett utslag av understimuli och sysslolöshet och att de inte har något viktigare att hålla på med, eller är det jag som inte förstår hur viktigt det är att gömma undan varje språkligt uttryck som eventuellt kan uppfattas värdeladdat av någon enskild?
      Handlar det om det sistnämda, så torde det inte bli särskilt många ord kvar som kan tillåtas vara kvar?
      Det vore kanske bäst om alla höll helt tyst och aldrig uttrade något över huvud taget?
      Åtminstone till dess man verkligen hade något av betydelse att samtala om.

      Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Håkan Ögren!

      Nog tycker jag att man ska lyssna även på Ullehag, men hans motivering anser jag haltar rejält.
      Om hans kroppsstorlek har med saken att göra vet jag inte om jag kan hålla med om.
      Däremot vet jag att rasbegreppet flitigt används inom husdjursaveln, som nyckel för riktade egenskapsförädling.
      Om vi inte kan tala om raser bland människorna, då kan vi väl inte heller tala om raser bland våra hundar, tänker jag?
      Och varför blev det så fult att tänka sig att mångfalden inom det mänskliga genomet har skapat en diversifierad uppsättning egenskaper, som anpassat oss till olika miljöer, så att vi var och en fungerar mer optimalt gentemot vår omgivning ?
      Det är ju livets mål, eller hur ?

      Jag tycker det är ganska vackert, nej mycket vackert.
      Ja faktiskt att just mångfalden i sig är livets egen försäkring mot förändringar i miljön.
      Ska vi förneka ras, så förnekar vi ju mångfalden i samma andetag och då förnekar vi ju livets mekanism.
      Eller tänker jag fel och i så fall var?

      Svara
  5. Stefan Rådström

    Överdriv inte, Göran. Ingen kan förbjuda ett ord. Det Ullenhag har föreslagit är att begreppet ras ska tas bort ur lagstiftningen. Men det låter sig nog inte göras eftersom rasism existerar, och lagen måste kunna beivra rasistiska brott och rasdiskriminering. Alltså, även om nu mänskliga raser inte existerar måste ändå lagen ta hänsyn till att vissa tror det.

    Vad är då vetenskapens nuvarande ståndpunkt gällande mänskliga raser? Den anser att rasbegreppet är obsolet. Jag vet inte ifall du har en prenumeration på NE på nätet? Antagligen inte, eftersom du troligen citerar ur bokverket som i många avseenden är föråldrad. Artiklarna på ne.se uppdateras allteftersom vetenskapen utvecklas. Det du citerar ur NE ser nu ut så här i sin helhet:

    ”australier

    austra´lier, benämning på invånare i Australien i allmänhet och även på aboriginer, landets urinvånare.”

    Ingenting om någon ”australid ras”, eller allt det andra du citerar. Ullenhag har således stöd i sin uppfattning att det inte finns olika mänskliga raser av forskarna bakom artiklarna i NE.

    Så här skriver till exempel NE idag gällande människan under uppslagsordet ras:

    ”[…] Inom arten Homo sapiens finns stora utseendemässiga skillnader, men eftersom skillnaderna varierar kontinuerligt och det inte finns några distinkta gränser är det varken möjligt eller meningsfullt att dela in människan i ett begränsat antal raser. Antaganden om samband mellan biologisk ras och skillnader i mentala egenskaper (intelligens, personlighet, beteende) – vilka är en av förutsättningarna för rasistiska åsikter – är vetenskapligt ogrundade (se rasism). […]”

    När det gäller hundar är det meningsfullt att tala om raser. Vi föder ju aktivt upp dem till att få vissa rasrena karakteristika. Blandraser är vi inte särskilt intresserade av, och vi arbetar mer eller mindre aktivt på att få bort sådana. Någon sådan kontroll över fortplantningen har vi inte när det gäller människoarten, även om det förstås finns några förfärliga historiska exempel på sådana strävanden.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Stefan Rådsröm !
      Jag trodde att det som var vetenskap 1990 nog skulle kunna gälla även år 2014.
      Min upplaga av NE är nämligen inte äldre än så.
      Man kan ju undra hur pass stabil den s.k.vetenskapen är i andra sammanhang ?

      Beträffande hundraser som människan skapat så bygger ju detta alltid på att man slekterar bort oänskade egenskaper, främst genom linjeavel eller inavel.
      Det är en process som även naturen själv ibland skapar, i form av isolering av populationsfragment.
      Den Europeiska Vicenten, Bävern och så småningom även den Skandinaviska vargen (om inte invandringen tryggas) har fått sin genetiska varians kraftigt beskuren.
      Livets träd växer kontinuerligt och nya grenar utvecklas från etablerade arter och skapar med tiden nya arter, där ras eller varietet är ett av stegen på vägen.
      Vad säger du om de varieteter som bevisligen har dött ut under utveckling mot Homo Sapiens:
      Homo – habilis, erectus, floriensis, autraliensis, neanderthalis osv.
      Anser du att de representerar egna arter eller var de olika raser av människan ?
      Och vad garanterar att inte nya varieteter av Homo kommer att ersätta Sapiens ?
      Varför blev då ras ett fult ord ?

      Svara
  6. Stefan Rådström

    Vetenskapens sanningar är alltid provisoriska. Med detta menas att vetenskapen, med utgångspunkt från en samlad bedömning av alla de fakta som finns vid ett givet tillfälle, kommer till en slutsats som man är överens (av en tillräckligt stor majoritet forskare i ämnet) som varande sann. Men man är alltid beredd att i ljuset av nya fakta behöva revidera den slutsatsen: t.ex. kan den mängd fakta som fanns vid den föregående tidpunkten ha varit alltför liten, så vissa aspekter på ämnet varit okända.

    När det gäller uppslagsverket NE i början av 90-talet och idag har ju en mängd nya fakta kommit i dagen: bl.a. har hela människans genom sedan dess blivit kartlagt (tillsammans med flera andra arter).

    Taxonomi är besvärlig, och har alltid varit det. Grundproblemet ligger i att den mänskliga hjärnan älskar mönster. Evolutionen tar dock inte hänsyn till detta, även om vårt mönsterseende är ett resultat av den – den har gett oss en överlevnadsfördel. Livets träd är inte så distinkt som vi gärna föreställer oss. Ju längre vi kommer ut i dess grenar, desto luddigare blir det. Det går inte med bestämdhet säga var en art övergår i en annan: övergången sker gradvis. Problemet ökar naturligtvis på ännu mer detaljerad nivå.

    Eftersom varje försök att definiera en människogrupp utifrån rasmässiga kriterier är dömd att misslyckas, p.g.a. gränsdragningsproblemet, har forskarna nu dragit slutsatsen att en uppdelning av människoarten på rasmässig grund är obsolet: alla människor tillhör människorasen, vilken alltså är identisk med arten homo sapiens sapiens.

    Denna problematik avspeglas även i forskarnas diskussioner gällande de andra människor i släktet Homo som föregått, och i vissa fall under en tid varit samtida med, vår egen. De flesta är dock numera överens om att dessa tillhör egna arter. Nya fakta kan dock, som alltid, ändra på den slutsatsen.

    Att ras ifråga om människor har blivit ett ”fult ord” har avskyvärda historiska och politiska skäl. När det numera inte heller finns vetenskapliga skäl att använda begreppet, är det obegripligt att intelligenta individer fortfarande envisas med att använda det i denna felaktiga och föråldrade kontext, trots upprepade förklaringar.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Jamen nog är det väl märkligt att det inte ska kunna användas ord som det finns behov av ?
      Se bara på mitt inlägg i tyck till om Vilhelmina där jag letar efter ett ord för gruppen svenskar utan samiskt påbrå, dvs majoriteten svenska.
      Skriver jag svenskar så exkluderar jag ju även samer, vilket ju blir helt bisarrt.
      Så jag beskriver de båda grupperna som ”samer” och ”etniska svenskar”.
      Men kommentaren jag får från en anonym gillar tydligen inte det ordvalet utan skriver ”samer” och ”icke-samer”!
      Så plötsligt blev infödda svenskar omöjliga att benämna med eget gruppepitet, utan måste definieras som ett icke-varande av den grupp man speglas mot.
      Jag blir ibland rätt trött på alla språkpoliser som är fanatiskt noggranna med enskilda ords nyanseringar, men inte duger till att interpunktera sina meningar, eller använda korrekta kasus.

      Jag erkänner gärna att jag inte riktigt hänger med modetrenderna inom språket, men får samtidigt meddela att jag heller aldrig prioriterat detta.
      Min uppfattning är att allt liv hänger ihop i en enda oskiljaktig soppa och att därför alla försök till taxonomering förr eller senare hamnar i omöjliga gränsdragningar.
      Men för den skull kan vi väl i det vardagliga umgänget kalla en björn för björn och en hare för hare?
      Ska vi behöva krångla till allting, bara för att vi tror oss behöva bli så supersensibla för att inte kränka andra ?
      Då går det snart inte att föra ett civiliserat seriöst resonerande, utan att ständigt hamna i diskurser om ifall vi valt rätt och tidsenligt uttryck för enskilda subjekt och objekt.

      Om jag menar ras som mellanform på väg mot en ny art och du anser det vara fel ord att använda, vad föerslår du då för begrepp som kan ersätta detta ?

      Svara
      • Stefan Rådström

        Göran, du har inte förklarat varför du tycker att det skulle finnas ett behov av att indela människor i raser, när nu inte vetenskapen finner det meningsfullt. Vad du diskuterar på ”Tyck till” är inte relevant för det här ämnet.

        Som jag redan förklarat är övergången från en art till en annan en kontinuerlig process. Därför är det inte meningsfullt att försöka göra en ytterligare uppdelning i gränszonen mellan den äldre arten och den yngre. Därmed faller ditt argument för att rasen skulle fungera som en sådan mellanform.

        Ibland har man haft anledning att dela upp arter i underarter. Detta därför att arten är uppdelad i olika geografiska eller ekologiska områden, vilket medfört att de åtskilda grupperna markant skiljer sig från varandra, men ändå kan få fertil avkomma. Vad ”markant” betyder i detalj är dock en bedömningsfråga från fall till fall, och kan vara en källa till stor oenighet bland de mera grälsjuka taxonomerna.

        Ingen har väl sagt att man inte kan kalla en björn för en björn eller en hare för en hare? Det är sannerligen inte det som diskussionen gäller. Frågan är om det är relevant att tala om människoraser, i vetenskapen och i lagstiftningen. Vetenskapens ståndpunkt är att det inte är det. Sedan får lagstiftningen ta till sig detta, i de fall det är relevant.

        Svara
        • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

          Varför har det skapats ord som Indianer, Inuiter, Samer, Mongoler, Sumerer, Assyrier, Armenier, osv. tror du ?
          ÄR det för att man bara vill djävlas med dessa eller kan det i vårt vardagliga umgänge finnas behov av dessa bestämningar ?
          Och hur komer det sig att de flesta bär sitt etniska ursprung med stolthet och själva kallar sig samma sak ?
          Utom vi nordeuropeér förstås, som inte vågar kalla oss något annan än ”icke-samer”!
          Löjligt enligt mig!

          Och hur ska vi någonsin kunna leva i harmonisk mångfald om vi ska hålla på att undertrycka våra respektive ursprung ?
          Snart tycker du väl att det är kränkande att vi har olika efternanm också, för de markerar ju också i en viss grad våra etniska ursprung i den lilla skalan ?

          Svara
          • Stefan Rådström

            Göran, etablera då först vad rasbegreppet har att göra med beteckningarna på etniciteter som indianer, inuiter, och alla de andra folkgrupper som du räknar upp. Ämnet gällde ju människoraser och meningsfullheten i att tala om dylika, inte etniciteter. Din avslutande invändning saknar relevans eftersom ras och etnicitet inte betecknar samma sak.

            Sluta även med att använda din ålder som ursäkt för att hålla fast vid föråldrade uttryck. Är man mentalt fullt frisk duger inte det argumentet. Det är lika irrelevant som att skylla på att man ”bara var full” när man begått en allvarlig dumhet.

          • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

            Vad i allsin dar ?
            Först talar vi om att arter utvecklas som en växande gren ur en annan art.
            Nu försöker du bara slingra dig bort från grundfrågan om olikheter som inte får benämnas.
            Etniska skillnader går oftast att se med blotta ökat, liksom rasbegreppet utgör en benämning på synbar skillnad.
            Men jag begriper mig helt enkelt inte på er språkpoliser som tror er kunna avgöra vad andra lägger för värderingar bakom enstaka ord.
            Rent vetenskapligt kan du inte komma ifrån att evolutionen omdanar varje art till ökad lokal anpassning till just den miljö man befinner sig i.
            Därmed skapas nya arter ur redan befintliga.
            Det gäller människan likväl som alla andra organismer.
            Men herr Rådström anser sig, liksom herr Ullenhag kunna ställa anspräk på att vi ska låtsas som att nya arter uppstår i ett ”plopp”!
            Åtminstone vill du uppenbarligen att vi ska låtsas som att mellansteget som varieteter inte får benämnas och du klarar inte av att förklara vad det mellansteg som ordet ras benämnde, då istället ska benämnas?
            Svara på det och inget annat nu?

          • Stefan Rådström

            Grundfrågan i inlägget var huruvida rasbegreppet används i vetenskapen. Du hävdade att NE säger att så är fallet. Jag kunde visa att detta kanske stämde för flera decennier sedan, men absolut inte idag. Slutsatsen är att vetenskapens koncensus numera är att den inte längre har något berättigande för att kategorisera den mänskliga arten. Alltså har Ullenhag i princip rätt att begreppet ska bort ur den svenska lagstiftningen, även om ordet ras förmodligen ändå måste behållas för vissa typer av brott samt i diskrimineringslagstiftningen. Detta är alltså en väldigt begränsad fråga, och det är helt omotiverat med något sorts slippery-slope argument.

            Du kan inte längre vara ovetande om att begreppet människoras främst använts och fortfarande används för att motivera diskriminering p.g.a. utseende och geografisk bakgrund. Din antydning om att olika raser skulle utgöra olika steg på vägen mot en utvecklad människoart kan tolkas på det viset: ”[…] jag menar ras som mellanform på väg mot en ny art […]”. En viss ras skulle alltså vara en äldre form av människa, medan en annan ras skulle vara modernare. I äldre vetenskaplig och politisk litteratur brukar detta innebära att ”negerrasen” är den mest primitiva (ociviliserade) formen av människa, medan den ”vita rasen” är den mest utvecklade (mest civiliserade). Detta har alltså blivit standardtolkningen av vad människoras betyder i dagligt tal. I vetenskapen är som sagt begreppet meningslöst.

            Det jag har sagt är raka motsatsen till vad du påstår att jag har sagt. Nya arter uppstår inte i ett ”plopp”. De uppkommer gradvis, i ett kontinuum. Gränszonen där en äldre art övergår till en ny art är diffus. Varken varieteter/underarter är mellansteg på vägen mellan två arter. Det är en rang under en art, där var och en av underarterna kan ge upphov till nya arter. Saxat ur NE:

            — Underart
            ”underart, subspe´cies, kategori i det biologiska hierarkiska systemet. Det är en undergrupp inom en art vilken har urskiljbara, genetiskt betingade särdrag som skiljer den från andra populationer inom arten och som därför getts ett underartsnamn (ett trinärt namn). Så brukar t.ex. arten nötkråka (Nuci´fraga caryocata´ctes) uppdelas i de båda underarterna tjocknäbbad nötkråka (N. caryocata´ctes caryocata´ctes) och smalnäbbad nötkråka (N. caryocata´ctes macrorhy´nchos). För att en grupp populationer inom en djurart skall erkännas som underart ställer man vanligen kravet (tydligare inom djur- än inom växtsystematiken) att den skall vara geografiskt skild från andra underarter (även om övergångszoner med svårplacerade individer kan förekomma). Underartsbildningen kan ses som en begynnande artbildning, där dock individerna som förs till olika underarter normalt fortfarande kan få fertil avkomma med varandra om de möts. I synnerhet förr benämndes underart ofta ras.”

            — Ras
            ”ras (franska race, av italienska razza, ett ord av omdiskuterat ursprung), undergrupp inom en art vilken har utseendemässiga eller fysiologiska särdrag som skiljer den från andra undergrupper inom arten. Ras är inget enhetligt biologiskt begrepp och används numera främst bland husdjur. Bland odlade växter kallas en motsvarande undergrupp för sort. Hos vilda djur och växter kallas en undergrupp inom en art numera underart.
            […]
            Inom arten Homo sapiens finns stora utseendemässiga skillnader, men eftersom skillnaderna varierar kontinuerligt och det inte finns några distinkta gränser är det varken möjligt eller meningsfullt att dela in människan i ett begränsat antal raser. Antaganden om samband mellan biologisk ras och skillnader i mentala egenskaper (intelligens, personlighet, beteende) – vilka är en av förutsättningarna för rasistiska åsikter – är vetenskapligt ogrundade (se rasism).
            […]
            År 1972 visade den amerikanske forskaren Richard C. Lewontin (född 1929) att de genetiska skillnaderna mellan olika så kallade människoraser var små och bara utgjorde några få procent av all den genetiska variation som finns inom människoarten. Utifrån detta ifrågasatte han kraftfullt indelningen av arten Homo sapiens i raser.

            I och med att gentekniken utvecklats kan man nu undersöka arvsmassan på DNA-nivå och på strikt vetenskaplig grund fastställa olika befolkningsgruppers genetiska släktskap. När DNA-sekvenserna hos två obesläktade människor jämförs finner man att de är till 99,9 procent identiska, oberoende av varifrån individerna kommer. Detta innebär att i genomsnitt var 1 000:e bokstav i DNA-sekvenserna skiljer sig åt. Trots att människor kan se så pass olika ut är vi sålunda ändå extremt lika varandra ur genetisk synvinkel.

            De flesta av de skillnader som finns i DNA hos olika individer har uppkommit genom en slump och är betydelselösa. I viss mån går det att utifrån dessa skillnader härleda en människas geografiska ursprung; exempelvis är den genetiska variationen aningen större i Afrika än på andra kontinenter. Detta beror på att den grupp människor som lämnade Afrika för cirka 100 000 år sedan utgjorde en undergrupp av arten Homo sapiens (se människan).”

            — Etnicitet
            ”etnicitet (för etymologi jfr etnisk), identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp.
            […]
            En nutida definition ser etnicitet som en aspekt av en social relation mellan grupper av människor vilka ser sig själva som kulturellt distinkta i relation till andra grupper. En grupps självidentifikation är central. De viktigaste ansatserna i studiet av etnicitet kan sammanfattas med primordialismen, som ser etnicitet som en essens eller kvalitet vilken definierar en folkgrupp, instrumentalismen, som definierar etnicitet utifrån primärt eliters politisk-ekonomiska motiv och intressen, och konstruktivismen, som definierar etnicitet som något som är skapat i historiska processer och sociala relationer. Tvistefrågorna har bl.a. rört huruvida etnicitet är en given kvalitet eller essens eller något som är skapat i historiska processer. Nutida definitioner ser etnicitet som ett dynamiskt begrepp, vilket innebär att gruppers självidentifikation är föremål för förändring i relation till historiska, ekonomiska, sociala och politiska processer.”

            Alltså, talar man om etnicitet handlar det främst om en social-kulturell relation: judisk etnicitet, svensk etnicitet, assyrisk etnicitet, osv. Talar man om geografiskt ursprungsutseende talar man om afrikanskt utseende, asiatiskt utseende, europeiskt utseende, osv. Talar man om hudfärg säger man t.ex. svart, vit, brun, osv. Någon med europeiskt utseende kan således ha svart hudfärg, men vara av judisk etnicitet.

          • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

            Nu har du tjorvat till det rejält med allt ditt citerande Stefan Rådström.
            Och Att DNA-sekvensieringen skulle utgöra en kvalificerande måttstock på begreppet ras, enligt någon slags procentuell måttstock, måste vara ditt eget påfund.
            Skillnaderna mätta enligt den metoden, bjuder oss att inkludera orangutanger och chimpanser då det även där skiljer bara enstaka procent.
            Men i DNA-sekvenserna ryms massor med ”blinda data” som vi inte har funnit sambandstyrande med några specifika egenskaper.
            Det går inte att tolka DNA som en EAN-kod du påträffar på varorna i snabbköpskassan.
            DNA går nämligen inte att avläsa sekvensiellt, utan är mycket mer komplext i hur olika delar samverkar i en nära nog oändligt kombineringsstruktur.

            Jag kan inte förstå varför man måste blanda objektivt neutrala betydelser med värderingar.
            Vem har bestämt att jag diskriminerar, för att jag tillerkänner att evolutionen tar utvecklingen stegvis framåt?
            Det är nog bara i sjuka hjärnor som man förstår det som att en afrikan ska tolkas som att ha avstannat i utvecklingen, bara för att eurasier bildat en sidogren.
            Båda grenarna torde väl istället fortsätta var sin evolutionära utveckling var för sig eller, vid korsbefruktning, tillsammans ?
            Du återspeglar en skrämmande och bisarr syn på livet självt, genom din inskränkta tolkning av empisiska observationer till socionormativa värderingar.
            Därmed blir det du och inte jag som kommer närmast att vara diskriminerande.

          • Stefan Rådström

            ”Att DNA-sekvensieringen skulle utgöra en kvalificerande måttstock på begreppet ras, enligt någon slags procentuell måttstock, måste vara ditt eget påfund.”

            Nej, citatet kommer direkt från NE.se vilken du själv säger ”har sammanställts av en utvald skara forskare och underställts minituös faktakontroll via flera redaktioner.” Men när forskarnas slutsatser inte överensstämmer med din egen, så duger visst inte NE längre?

          • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

            Var det inte du själv som uttryckte den bestämda meningen att ingen vetenska är statisk ?
            Så frågan du ställer, ställer du faktiskt till dig själv.
            Jag grundar mig på vad jag lärt mig genom bl.a. Discovery Science, där man visat hur mycket (till synes meningslös kod) man hittat i sekvensieringen och att denna överskottsinfo med största sannolikhet likväl bär på information genom komplexa samband i kombinationer med andra sekvenser, vilka vi ännu inte kan analysera.
            Vi klarar därmed inte av att via enkel sekvensiering klara ut överlagrad information som ligger överordnad den linjära sekvensen.
            Märkvärdigare än så var det inte.

          • Stefan Rådström

            Dumheter Göran, vetenskapens nuvarande ståndpunkt redovisas i NE.se. Men du verkar sätta din tilltro till att vetenskapen ska återgå till sina gamla provisoriska sanningar för att bättre stämma överens med din egen religiöst bergfasta, men vetenskapligt förlegade, tro.

            Om du sätter större tilltro till vad ett reportage på Discovery Science redovisar än vad forskarna bakom artiklarna på NE säger, visar det mer på att du egentligen inte har det minsta intresse av vetenskap ifall den på minsta vis kommer i konflikt med dina förutfattade meningar. Alltså är denna tråds försök till vetenskaplig diskussion kring människans biologi helt meningslös.

          • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

            Ja du har ju patent på hur vetenskap ska defnieras, det har ju framgått i en rad andra sammanhang.
            Beträffande religiositet slår du mig även där med hästlängder.
            Jag sätter ingen prestige i att vara eller bli fanatisk.

          • Stefan Rådström

            Nåväl, om du kan svara på följande tre vetenskapligt avgörbara frågor kan vi förhoppningsvis gå vidare:
            1. Vilka karakteristika används för att definiera en människoras?
            2. Vilka människoraser finns det?
            3. Enligt 1. och 2., vilken ras hör USAs nuvarande president Barack Obama till?

          • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

            Hej Stefan Rådström !
            Jag trodde vi hade nått vägs ände i denna diskurs, alldenstun du ju bjudit på dig själv och givit mig ditt alternativ till ordet ras.
            Du föreslog ju begreppet ”underart”.
            Jag har sedan dess smakat lite på det ordet med sitt tilläggsadverbial ”under-”.
            Eftersom vi torde kunna vara eniga om att den euroasiatiska rasen härstammar som en gren från den afrikanska genetiska stammen, måste ju rimligen den senare betraktas som moderart och den förra som en ”underart” enligt din logik ?
            Men om ordet ras nu anses så historiskt befläckat att det ska tabubeläggas, hur låter det då ifall man kallar inuiter för ”underartsmänniskor”, eller på tyska untermensch?
            Jag måste erkänna att jag känner mig tveksam till nymodigheten, men jag är väl föråldrad i min uppfattning kan jag förstå.

          • Stefan Rådström

            Jag erkänner att jag nästan gav upp den här diskussionen, och uttryckte nog min frustration alltför kraftfullt, vilket jag ber om ursäkt för. Jag vill dock inte ge upp riktigt än, eftersom jag tycker ämnet är viktigt – det berör ju själva roten i vad som definierar en människa.

            Ja, jag föreslog ordet underart i stället för ras, eftersom det är det ord som idag förekommer i taxonomin. Det är också mycket bättre definierat än det gamla ordet ras, som numera i stort sett bara används för våra husdjur, vilka vi alltså medvetet avlar till att utveckla vissa för oss önskvärda egenskaper.

            Man måste dock vara medveten om att inte alla arter har underarter – det är faktiskt inte alltför vanligt i djurvärlden heller. Underarten för människan är Homo sapiens sapiens – namnet skvallrar ju om detta: Släkte Homo, Art sapiens, Underart sapiens. Det har funnits andra underarter, men såvitt man vet är de alla utdöda.

            Med tanke på att 99% av allt levande dött ut utan att ha utvecklat efterföljande arter, är sannolikheten att Homo sapiens sapiens också kommer att dö ut utan att ha utvecklat en efterföljande art ganska stor.

            Som vanligt är i vetenskapen, måste påståenden om att något existerar beläggas med någon form av evidens. Påståendet av att människoraser existerar måste således beläggas; i annat fall drar man den provisoriska slutsatsen att det inte existerar. Påståendet att enhörningar existerar är ett exempel på sådant man med stor säkerhet kan avfärda som icke existerande; några som helst belägg för varelsens existens har inte kunnat presenteras.

            Så för att ha någon chans att kunna belägga eller avfärda existensen av människoraser, vänligen besvara mina tre frågor så kan vi diskutera kring dina svar.

          • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

            Märker du inte att du återigen använder dig av dina egna motargument ?
            ”Homo Sapiens, sapiens” visar ju att även taxonomer finner behov av att definera företeelsen, även om det sker på latin!
            Istället för ordet ras används ibland latinets ”forma” som i ”Salmo trutta forma trutta”.

            Ord tillkommer inte av sig självt.
            Ord skapas där någon känner behov av att ha att namn på ett begrepp eller en företeelse.
            Ord är kommunikationens verktyg och kräver att användas för att bestå.
            Om bara en person använder ordet så dör det ut med den personen.
            När flera finner nytta av att kunna uttrycka samma fenomen, kommer ordet att leva vidare.
            Att uttrycka de skillnader som finns mellan grupper av individer kommer att finnas behov av, i framtiden såväl som genom historien.

            Människan har begått många gräsligheter genom historien, men det går knappast att lägga skulden för detta på enstaka språkverktyg. på ordet.
            Att tro sig förenkla kommunikationen genom att förbjuda enskilda ord är nog något av det löjligaste förslag jag hört.

            Istället handlar det om att respektera och försöka förstå varandra.
            Den armbrytning om det enskilda ordets berättigande som du så gärna inbjuder till känns bisarrt och verklighetsfrämmande.
            De flesta ord i vår språkliga verktygslåda saknar de attribut som skulle krävas för att kunna berättiga sin egen existens under de förhållande som detta resonerande börjar ta form utav.

            I mina unga första år tyckte jag det var skoj att pilla i detaljer och skruva isär klockor med sina små små detaljer, men att pilla ändlöst i existensberättigandet av ett enskilt ord… ?!?
            Kort sagt – jag kan inte motivera mig att älta detta mer nu.
            Tack för din medverkan!

          • Stefan Rådström

            Du kan alltså inte sätta in Barack Obama i någon rasgrupp? Men han tillhör väl i alla fall arten människa, i underarten sapiens?

        • Stefan Rådström

          Ifall frågan är för svår – man måste ju namnge rasgruppen vilket kanske kan vara jobbigt – har jag en enklare fråga för att etablera ifall det finns behov för människoraser under Homo sapiens sapiens: Tillhör Fredrik Reinfeldt respektive Nyamko Sabuni olika rasgrupper, och vilka karakteristika är det som avgör att dessa kända individer tillhör respektive grupp?

          För att återigen besvara dina frågor: Självklart har ordet ras tillkommit därför att man ansett att det finns ett behov. Genom historien har ras haft många olika betydelser. Om vilda djur används det vanligen som synonymt med underart, men också för att skilja grupper av djur med gemensamma karakteristika som avlats fram inom en art (vanligen husdjur). Detta är den biologiska betydelsen idag, men ras har också använts i andra betydelser genom historien när det gäller människan. Inte ens under rasbiologins gyllene epok var man ense om vilka människoraserna var.

          Alla påståenden om att ordet ras skulle vara förbjudet är alltså helt fel. I modernt språkbruk används det relativt flitigt som synonym till underart. För den moderna människans vidkommande innebär det alltså att alla individer tillhör samma ras. Använder man det i en annan betydelse – t.ex. som synonym till etnicitet – har det inte någon biologisk betydelse.

          Svara
  7. Åsa Össbo

    Nu blir jag litet förvånad. Förra hösten var jag på ett seminarium med Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik Södertörns hsk, där han bl.a. resonerade kring varför han ansåg att begreppet ”ras” var nödvändigt att återinföras i vissa sammanhang. Han refererade till att en kommitté under 1990-talet hade rensat ut ordet ”ras” ur lagstiftningen vilket fått till följd att det på många håll fallit bort där det överlagrats sedan århundranden och på andra håll skapat problem. Exempelvis i diskrimineringslagen där man inte längre kan bli diskriminerad på grund av ras (diskrimineringsgrunderna är sedan 2008 kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder). Hübinette tog exemplet med några thailändska kvinnor som inte släpptes in på en krog någonstans i Sverige och de fick då åberopa diskriminering på grund av etniskt ursprung, vilket det inte var tal om i detta fall. Det var snarare tal om uppfattningar om utseende och fysionomi grundat på ett rastänkande hos den individ som diskriminerat. Hübinette resonerade därför att begreppet ”ras” bör återinföras. Det finns även exempel med adopterade, som har en svensk etnicitet men ett utseende som då karaktäriseras som exv. asiatiskt. Det är här jag undrar över om Ullenhag är ute i ogjort väder: rasbegreppet ska, om jag förstått det rätt, redan vara utrangerat i svensk lagstiftning så till den grad att FN:s kommitté för rasdiskriminering undrar vad Sverige håller på med, de kan inte ta bort detta begrepp ur lagstiftningen utan att bryta mot en rad konventioner.
    Jag håller emellertid inte med varken FN eller svensk utrangör, jag anser att något spektra av konsekvenserna av överlagrat rastänkande måste åter in i lagstiftningen (etnicitet tar inte grepp om det hela som utrangeringskommitté måste tänkt) men att den svenska lagstiftaren kan medvetandegöra om synen på begreppet, att det är en social konstruktion som fortfarande har betydelse i omvärlden. Se exempelvis USA m.fl. som fortfarande verkar se människor som hundraser. Jag skulle då hellre se att man införde en diskrimineringsgrund som hette rasism eller rastänkande, för det är vad det handlar om.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Åsa Össbo !
      Intressanta synpunkter, men blandar du inte ihop själva ordet ras med företeelsen rasism, i och med att du erkänner behovet av ett ord som benämner diskriminering p.g.a ras, men samtidigt drar slutsatsen att själva ordet ras därmed skulle vara negativt laddat?

      Svara
      • Åsa Össbo

        Nej, jag blandar inte ihop något. Det jag talar om är diskriminering på grund av rasism/rastänkande inte på grund av ras. Diskrimineringslagen sätter den diskriminerade individen i centrum, därför blir det svårt att peka på något annat än möjliga egenskaper hos den diskriminerade. Jag såg hellre att man pekade på attityder hos den som diskriminerar.
        Uppfattningen om ordet ”ras”, dess negativa laddning applicerat på människor, är för mig grundat på kännedom om vilka konsekvenser det har haft (och fortfarande har) för (vissa) människor medan andra människor inte har drabbats i samma utsträckning. Förrän nu. När akademiker, aktivister och även extremister vänder spegeln tillbaka mot västvärlden. En västvärld som under den tiden detta begrepp sprungit fram utgjordes av övervägande ”vita” människor inom maktelit/vetenskapen. Ett begrepp som använts med särskiljande (men även utsläckande av somliga) som främsta mål och höjande av den egna ”rasen”. Inte hyllande av mångfald.

        Svara
    • mexan

      Tobias Hübinette skrev följande i tidningen Creol 1996: ”Att känna eller t.o.m. tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!”

      Kriminell bakgrund
      Tobias Hübinette dömdes i maj 1992 av Uppsala tingsrätt för skadegörelse, sabotage och uppvigling till en månads fängelse. Vid denna tid var han aktiv i det trotskistiska partiet Socialistiska Partiets frontorganisation Stoppa Rasismen med bland annat Stieg Larsson, en annan av tidningen Expos grundare och mångåriga medarbetare.

      1995 – Mordhot
      Blev sommaren 1995 på nytt dömd till en lång rad brott med koppling till hans politiska aktivism. Bland annat hade han mordhotat ledande sverigedemokrater samt även arbetsgivare och föräldrar till dessa. Bedömdes av rätten som psykiskt instabil och dömdes till böter. Böterna var (2006) ännu inte betalda. Han närvarade också när AFA stormade Sverigedemokraternas årsmöte och kastade in syra och gatstenar i möteslokalen i Norrköping 1995.

      osv osv

      http://expomakt.wordpress.com/tobias-hubinette/

      Svara
      • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

        Tack för din kommentar Maria Skiddi !

        Det är för sorgligt vilka extrema typer som agerar i denna fråga.
        Jag kan inte för mitt liv begripa varför man nödvändigtvis måste lägga in värderingar i enskilda ord?
        Vem kan avgöra vilken av utvecklingens grenar som har bäst förutsättningar att bli kvar och säkra människoartens överlevnad, efter en radikal förändring av livsbetingelserna ?
        Att renodla en ras görs genom isolering eller tvångstyrd linjeavel.
        Vissa utmärkande egenskaper kan då specialutvecklas, men allt på bekostnad av bredden av det genetiska utfallet.
        Därför borde vi värna om mångfalden istället för att försöka rangordna de olika grenarna mot varandra.
        Någon elak tunga har sagt att efter ett kärnvapenkrig överlever bara kackerlackor, skorpioner och musikartisten Cher !
        Så låt oss vara lika rädda om Cher som om oss själva.

        Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Johan Börjesson !
      Så trevligt videoinslag du presenterar.
      Han uttrycker precis det jag själv vill få fram , att evolutionen särpräglar olika egenskaper beroende på miljö kontra arv.
      Vidare tycker han tydligen att det inte är något vi ska skämmas för och låta likriktande kollektivisering förstöra möjligheterna som diversifiering erbjuder oss alldeles gratis.
      Visst är det positivt med mångfald och att olika egenskaper kan komplettera varandra i det totala sammanhanget.
      Eller tolkar jag fel ?

      Svara
      • Stefan Rådström

        Trevlig prick den här David Duke: http://en.wikipedia.org/wiki/David_Duke

        Han är en amerikansk konservativ, högerextrem politiker och författare som står för vit överhöghet och vit nationalism. Duke var vid 28 års ålder var ledare för rasistiska Knights of the Ku Klux Klan. Duke har också band till naziströrelser.

        Han dömdes till 15 månaders fängelse år 2003 för postbedrägeri och skattebrott. Duke erkände sig skyldig till att ha lurat egna anhängare på mer än 200 000 dollar.

        Duke erhöll i september 2005 ett doktorat i historia från Interregional Academy of Personnel Management (MAUP) för en avhandling som behandlar sionism.

        Hans bok Den Judiska Rasismen (originaltitel: Jewish Supremacism) gavs ut år 2003 i USA och är antisemitisk och rasistisk. Duke behandlar bland annat ämnen som politiskt och medialt inflytande bland judiska amerikaner, och hur detta inflytande, enligt honom, förstör det amerikanska folkets moral. Duke menar också att den europeiska rasen håller på att gå under genom rasbladning. Han ifrågasätter även att Förintelsen ägt rum.

        Svara
        • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

          Jag kan bara bedöma vad han säger på denna video, där hans utsaga står i bjärt kontrast till den bakgrund du hävdar att han har.
          På videon betonar han det underbara med särskiljande mångfald, vilket harmonierar väl med min egen uppfattning.
          Om han haft en annan syn på saken tidigare, så måste han antingen ha ändrat inställning, vilket i så fall bara är att gratulera till, eller så ljuger han om sin inställning, vilket på intet vis förändrar min inställning, men desto mer motverkar det du påstår att han tidigare stått för, vilket i så fall är hans eget problem.
          Själv tycker jag att världen gärna får fortsätta utvecklas till alltmer diversifierade former, istället för den massutrotning som följer med den s.k. civiliserade människans artutrotning genom sin exploateringshunger.
          Och ingenstans i videon hör jag nämnas att den ena varianten männsikor skulle vara överordnad andra.
          Eller har jag missat något ?

          Jag har lärt mig att under en livstid kan individer utvecklas och mogna i sin uppfattning.
          Hur man tolkat sin omgivning tidigare kan förändras till sin raka motsats och jag försöker lyssna på vad indivden uttrycker istället för att gräva i dennes bakgrun, vilket känns som meningslöst snokande.
          Jag anser att man i alla lägen måste bedöma vad som sker i nuet och skilja på sak och person.
          Om personen Duke har ett kriminellt förflutet, kan han väl ändå ha rätt att uttrycka sina tankar, eller tycker du Stefan Raådström att man ska angripa personen bakom åsikter som går emot ens egna?
          I din kommentar här ovan berör du inte på en enda punkt vad som uttrycks i videofilmen, utan ger all din kraft åt att försöka misstänkliggöra personen bakom åsikten.
          Varför gör du så ?
          I ena läget hävdar du att det ska vara okej att uttrycka sig anonymt, medan du i andra läget glatt svartmålar personen bakom en för dig obekväm åsikt.
          Hur ska man kunna föra ett ordnat samtal med den attityden?

          Efter att själv ha ”snokat” lite på personen bakom videon kan jag konstatera att han onekligen har en befäckad bakgrund. Det förefaller inte vara någon direkt sympatisk person denne David Duke, och det blir svårt att tro att han med sin långa motsägande attityd, verkligen menar allvar med vad han uttrycker i sin video.
          Men man kan aldrig veta när en person fått nya insikter, fan trot ?

          Svara
          • Stefan Rådström

            Det är ingen svartmålning när det handlar om rena fakta. David Dukes egen video ger webbadressen till hans personliga webbsajt, vilken kan konfirmera att hans åsikter inte förändrats mycket. Den bok han i videon gör reklam för är en ”Mein kampf”, fast av lägre klass.

            Har du ens sett hela videon? Samtidigt som han säger att skillnader mellan raser är så fantastiskt underbart, talar han om att dessa raser bör hållas åtskilda för att uppnå en mer harmonisk värld: rasåtskillnadspolitik helt enkelt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se